Vilken resa! Efter att ha spenderat tisdagskvällen med att jaga uppgifter om vår fortsatta resa, sov vi några oroliga och korta timmar. Planen var att åka ut till Arlanda tidigt, och försöka komma med på ordinarie flyg, som skulle gå kl.11, i så fall skulle vi bli 24 timmar sena, men det var ju bara att gilla läget. Vi hade nämligen inte lyckats få någon klarhet i om flyget skulle gå, eller rättare sagt, vi fick uppgifter om antingen kl.9, kl.12 eller kl.15? När vi vid 6-tiden gick och käkade frukost satt det stora lappar òver hela hotellet, att planet skulle gå kl.12, jaha, då behövde vi ju inte försöka trixa oss med det andra 1 timme har ju inte så stor betydelse, vi åkte i alla fall till Arlanda tidigt för att få klarhet i anslutningsflyget från Philadelphia till Seattle, efter att ha köat i 4 timmar får vi veta att planet går kl.14(!?), och att vi är inbokade på en anslutning som går kl.20.35 lokal tid. Vis av gårdagens dribbel frågar vi killen i disken om planet verkligen är fixat? Jodå, det stod på hans skärm att allt var fixat. Vi nöjde oss med det, ställde oss i nästa kö för incheckning, vilket tog ytterliggare en dryg timme. Väl inne på terminalen blev det åter en Räkmacka, sedan en tur i taxfreen som inte var särskilt billig, vidare till passkontrollen för att stämpla ut ur Sverige en gång till, det var snabbt avklarat och vi ställer oss i nästa kö, till säkerhetskontrollen light, för att komma in till gaten. Medan vi står där blir det plötsligt ett himla liv längst fram, helt plötsligt blir alla som kommit in utkörda och gaten stängs, nu började det bli upploppstämning. Rykten kommer igång om att det inte finns något plan, att US Airways gått i konkurs m.m. Efter en halvtimme kommer samma papegoja från gårdagen och försöker meddela att planet inte är fixat! Att hon inte vet mer och detta upprepar hon ett antal gånger, nu är situationen ganska hätsk, brorsan o jag som är ganska lugna typer står mest bara o suckar, det är ju bara att gilla läget. Hon blir i alla fall ganska hårt ansatt av många andra, så hon lovar återkomma med en chef. Det tar ytterliggare någon halvtimme, men så öppnas gaten och alla tror, eller hoppas på det bästa. Väl inne är det killen vars skärm talade om att planet var fixat som tar till orda, han berättar nu att planet är nästan ihopskruvat, att det ska genomgå en säkerhetskontroll och ny tid är 16.45... Suck! Nåja med lite tur hinner vi med anslutningen till Seattle. Vi får en matkupong värd 75 spänn, som kompensation. Jag tar min kupong och ställer mog i nästa kö, tänkte köpa en öl och lite jordnötter. Efter ytterliggare en halv timmes köande inser jag att det kostar 82 spänn, sanslöst(!), så jag nöjer mig med ölen, ställer den på disken och ska lämna min kupong, då säger tjejen i kassan att man inte får köpa alkohol!!!??? Nu ger jag upp, ger brorsan min kupong och går och sätter mig... Klockan börjar närma sig avgångstid, men något flygplan har vi inte sett... Nu börjar det åter bli hetsk stämning, killen med skärmen lovar nu dyrt och heligt att planet är på väg till gaten, men det tar ytterliggare någon timme... Folk är i upplösningstillstånd, jag försöker som vanligt ta det lugnt och skämta till det, livar väl upp lite. Vi ställer in oss på en natt i Philadelphia och hoppas på det bästa. Kl.18 kommer i alla fall planet och en halv timme senare är vi på väg. Det slog mig att det var lite som i tv-serien Lost, vi var alla strandsatta på en flygplats och på ett väldigt o
Landade kl.13.30 i Seatlle, fick en hyrbil nästan direkt, men så klart tog det en halv timme innan väslorna dök upp. Nu är vi i alla fall på plats i på Hampton Inn i Bremerton WA. Välkomna på Nordamerikanska Skägg & Mustaschmästerskapen. lördag 5 juli i The Elk Lodge, Brmerton.
1 kommentar:
vi som är trötta att vänta på tvätten kan vi hämta våra pengar ???
Skicka en kommentar