Jag mötte Lassie....eller?

Det har varit festival i dagarna två, eller egentligen är det imorgon också, men plikten kallar så jag hinner inte dit. Festivalen var förstås Kompledigt på Ögir, en riktig höjdarefestival med gräddan av Sveriges artister. Det som gjorde mig konfunderad var bristen på lokala gäster. Vet inte hur många det var men gissningsvis mellan 5- och 600 hundra och det var säkert inte mer än 50 lokalpatrioter som ställde upp, övriga var tillresta. Tycker det är synd, inte bara för att alla som inte var där missade några riktiga höjdarspelningar, svårt att utse någon som var bäst men Caj Carlsson ligger bra till, nej jag tycker det är synd för Lotta och Per också, de behöver en stabil lokal krets om de ska kunna hålla igång ett ställe som Ögir. Hoppas på bättre uppslutning nästa gång, eller varför inte på fredag, Ale Möller kan bli hur bra som helst.
Angående Lassie i rubriken, kanske jag skulle skrivit Lasse. Jag däckade Lasse vore nog mer rätt. Lasse i det här fallet är Lasse Tennander, efter hans spelning igår kom han och en kille till och slog sig ner vid samma bord som jag och brorsan satt vid. Det var inga stolar utan långbänkar, jag satt i ena änden av bänken och Lasse i den andra. När jag skulle gå och hämta påtår reste jag mig och skulle gå, då plötsligt reser sig bänken i min ände och följdaktligen rasar i den anda där Lasse Tennander satt....Jag däckade Lasse....