En tysk resa

Som många säkert noterat, har jag varit i Tyskland och tävlat i Europamästerskapen i Skägg & Mustasch, det gick väl som väntat, jag hamnade i mitten. Men för att börja från början så har det sedan länge varit bestämt att jag och vännen Bo skulle representera Sverige vid tävlingarna, snabb som jag är bokade jag genast flyg, hittade en billig biljett med Ryan Air från Skavsta till Baden-Baden, bara 400 spänn fram o tillbaka. När det började dra ihop sig stämde jag av med Bo som kom på att han inte köpt något flyg, ajdå sa jag, då får du säkert betala dyrt....hans biljett gick på 178 sppämm...hmmppff Nåväl, tävlingarna gick av stapeln utanför Stuttgart och dit är det nästan 10 mil från flyget, men det ordnade sig med att gode vännen Jörg lovade att plocka upp oss. För ovanlighets skull var det heller inget strul med flyget, det både avgick och landade i tid, inte alls som jag är van med.... Jörg som är en STOR man, sisådär 200 kg kom mycket riktigt och hämtade oss, med en ytte pytte liten Opel Corsa, när vi satt bredvid varann i framsätet fick jag sitta på sniskan tryckt mot passagerardörren, den lilla bilen var som en för stor jacka åt honom.... Efter mycket försening p.g.a. stopp i trafiken kom vi så till sist till vårt hotell, där var redan vännerna från England och USA så det blev ett kärt återseende, Jörg håll på att trilla när han såg Bruce från USA, vi hade mörkat att han skulle komma och att komma hela långa vägen för en helg var ju verkligen en stor uppoffring, Bruce är dessutom president i WBMA (World Beard and Moustache assosiation), så det är ju häftigt när han dyker upp. Att han dessutom är en mycket god vän gör ju inte saken sämre.... Fredagen gick åt till registrering och sedan var det mingel och gemensam middag, mycket trevlig att träffa vänner man inte sett på ett år eller så, många skratt var det i alla fall, roligast var nog att träffa nya vänner, det har bildats en mustachklubb i Ungern och de deltog för första gången, deras mål är att slå vakt om den ungerska mustaschen, och i första hand den som de gamla husarerna hade, inkl. husarfrisyrer.... Efter middagen var det avslutning i hotellets bar, den stängde sent....
Lördagen blev ganska tidig, man skulle ju se någorlunda ut på tävlingen, även om jag inte lägger 5-6 timmer med en stylist som många andra gör, vill man ju i alla fall se vårdad ut, men det var en seg morgon med alldeles för få timmar sömn. Tävlingarna började med förjury, den bedömer om man är anmäld till rätt klass, de hade lite bekymmer med både mig och Bo, jag var anmäld till klassen Partial Beard Sideburns Freestyle, eftersom en mustasch enligt regelverket inte får vara mer än 2 cm utanför mungipan, men eftersom jag är på gränsen var det nära att jag fått tävla i en mustaschklass, vilket hade varit bra.... Det lustiga var att de hade samma bekymmer med Bo som var anmäld till klassen Mustasch naturlig, han höll på att bli överflyttad till min klass, men klarade sig med en hårsmån (haha)....
Tävlingarna kom igång på utsatt tid, och höll i stort sett tidan, vilket är mycket ovanligt. Efter att tävlingarna var över, vid 20-tiden, var det lite sång o dans och sedan tog prisutdelningen över. Jag kom på sjunde plats och Bo på trettonde, de som vann i respektive klass fick en något udda pokal, nämligen en kvinnotorso med mustasch....ja, just där. En av mina vänner i klassen kinesisk vann just första pris och hade mycket bekymmer med hur han skulle förklara priset för sin något konservativa hustru som satt hemma i England och höll tummarna.... Det hela löste sig på ett bra sätt när han fick veta att statyetten var designad av en Luigi Catani, som tydligen är en känd designer, och vars utsällning hans hustru nyligen besökt.... Tur ska man ha ibland. De som kom på andra eller tredje pris fick några mycket vackra glasetsningar som säkert var lättare att förklara vid hemkomsten...
Kvällen fortsatte med ett Umpa Umpa band, massor av tyskt öl och en allmän förbrödran. Det mest bestående minnet från dessa tävlningar var nog ändå våra nya Ungerska vänner. De var klädda i historikt riktiga husaruniformer, med var också två killar med något som liknade säckpipor och en kille som spelade på något som såg ut som en liten Kornett. Deras frisyrer var väldigt speciella, de hade liksom en hästsvans, fast i pannan (!). Jag var tvungen att få veta varför och de förklarade det med att på den tiden var Turkiet den stora fienden och eftersom turkade var rakade på skallen med bara en lång hästsvans kvar, gjurde husarerna tvärtom och sparade istället luggen så den blev jättelång, rakade bort resten och anlade en stor mustasch, som idag kallas just ungersk mustasch. När det blev dags för priser i denna klass var det tyvärr ingen av dessa grabbar som vann, men däremot knep de 2:a och 3:e platsen, till publiken stora jubel brände musikanterna av en fanfar med sina lustiga instrument medan övriga husarer skyldrade sabel. Tyvärr såg inte alla detta så de fick senare komma upp på scenen och göra om det hela. Det var på något vis mäktigt att se, de var verkligen stolta över sin historia och vårdade dem på ett fint sätt till senare generationers fromma. Även denna kvällen lyckades vi stänga baren, och vi hade riktigt kul.
Söndagen drog vi som brukar hålla ihop till Mercedes museum i Stuttgart, en fantastisk utställning som inte bara visade fina bilar, utan berättade en hel världshistoria, väl värt ett besök. Det finns bilder att se på www.mustascher.se, om någon är intresserad.

Kvällen avslutades på Resturang Ochsn´s Villi, det var kul att försöka översätta tyskan åt Bruce... Are we gonna eat the bulls willi? Can't we take another resturant? Hi hi :)

Glöm inte att komma till Ögir imorgon, då drar Ekfatets Vänner igång sin klubbverksamhet, vi provar och betygsätter 3-4 sorter. Blint.