För tredje gången har jag haft förmånen att få se Hagateaterns generelrepetition av deras nyårsrevy på Ögirs scen, i år heter den Det hättar till. Jämfört med tidigare år var det imponerande att se hur bra texterna satt redan, det var så klart 2,5 timme av skratt och glädje, det jag saknade i föreställningen var bättre tempo, men det kommer säkert med tiden när allt satt sig. Ska jag komma med någon kritik tycker jag att scen 25 var lite för lång, den borde kortas för att just hålla upp tempot. Å andra sidan var scen 30 raka motsatsen, att se och höra Calle A förklara sin kärlek till en båt medan Lena K´s underbara mimik i bakgrunden förstärkte hans kärleksförklaring var sanlöst skoj. Som vanligt avslutades revyn med vad jag tycker borde vara Köpings alldeles egna nationalsång (Rickard Dybeck får ursäkta). Varje år lyckas man pricka rätt och konstatera att det inte vore Köping om inte det ena eller andra har hänt. Jag skulle vilja säga att det inte vore Köping om inte Hagateatern gör en nyårsrevy. Nu ska man ju inte önska skådespelare lycka till, så jag säger väl, stick och bryt ett ben.
Alla ni som skaffat biljetter, grattis. Alla som inte ännu gjort det, skynda er innan det är för sent.
På väg hem, höll vi på att frysa ihjäl, -15 grader och "lagom" halkigt... När jag svängde in på Jägaråsvägen såg jag att det låg en bil i diket 100 meter bort, det var två grabbar i en gammal BMW 3-serie. Det hade nog gått lite för fort för killen, inte lätt att veta sina begränsningar när man är 18-20 år. Men en Land Rover och en bogserlina så var de snart uppe igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar