Länge leve Land Rover

Min bil har ju varit en följetong i mina bloggar, men idag ficjk den visa vad den går för, och gjorde det med den äran. Jag fick en inbjudan från Land Rover-klubben, en återförsäljare och Land Rover-doktorn som brukar behandla min patient. Inbjudan gick ut på att komma till TerrängCamp Ekeby, som ligger utanför Tungelsta och få en lektion i off road-körning och lite annat skoj. I inbjudan stod att det fanns bilar att låna, man vill ju inte gärna köra sönder sin egen. Jag tog med mig Konny som jag tyckte behövde lära sig vad som är världens bästa bilar. När vi kom fram fick vi kaffe och gick sedan runt o tittade på vad som fanns. Kl.10 var det dags för lite teoretisk introduktion och efter det var det upprop av de som anmält sig till förarkursen.  Jag tyckte många verkade alltför rädda om sina bilar (de var från Östermalm) , så kaxig som vanligt, sa jag att klart jag tar min bil, det är detta den är gjord för, jag ångrade mig ganska snart men har jag sagt det så. Sedan bar det ut på en övningsbana där man fick lära sig i vilka vnklar man skulle anfalla hindren och vad bilen egentligen klarar i form av bad, backtagning och lutning, sedan var det fritt fram i de olika banor som fanns. Alltifrån enklare s.k. greenlaning till riktigt tuffa backar, lerhål, bergknallar, sandbackar m.m. Det var en av de roligaste dagar jag haft på länge. När vi framemot eftermiddagen hade fått nog var nog bilen ett ton tyngre varav hälften av sanden och leran låg inne i bilen. Men fan vad kul det var, t.om. att städa o tvätta efteråt var roligt. Imorgon bär det av till Dublin några dagar, jag och Robin ska ha några far/son-dagar. Bäva månde irländarna….