Jag mötte Lassie....eller?

Det har varit festival i dagarna två, eller egentligen är det imorgon också, men plikten kallar så jag hinner inte dit. Festivalen var förstås Kompledigt på Ögir, en riktig höjdarefestival med gräddan av Sveriges artister. Det som gjorde mig konfunderad var bristen på lokala gäster. Vet inte hur många det var men gissningsvis mellan 5- och 600 hundra och det var säkert inte mer än 50 lokalpatrioter som ställde upp, övriga var tillresta. Tycker det är synd, inte bara för att alla som inte var där missade några riktiga höjdarspelningar, svårt att utse någon som var bäst men Caj Carlsson ligger bra till, nej jag tycker det är synd för Lotta och Per också, de behöver en stabil lokal krets om de ska kunna hålla igång ett ställe som Ögir. Hoppas på bättre uppslutning nästa gång, eller varför inte på fredag, Ale Möller kan bli hur bra som helst.
Angående Lassie i rubriken, kanske jag skulle skrivit Lasse. Jag däckade Lasse vore nog mer rätt. Lasse i det här fallet är Lasse Tennander, efter hans spelning igår kom han och en kille till och slog sig ner vid samma bord som jag och brorsan satt vid. Det var inga stolar utan långbänkar, jag satt i ena änden av bänken och Lasse i den andra. När jag skulle gå och hämta påtår reste jag mig och skulle gå, då plötsligt reser sig bänken i min ände och följdaktligen rasar i den anda där Lasse Tennander satt....Jag däckade Lasse....

Mustascher är som väder....

Vad har mitt gamla gnällobjekt GP med mustascher att gör? Ingenting så vitt jag vet, men jag återkommer till rubriken. Just nu tänkte jag filosofera lite om just GP. Jag läste Carl-Olov Perssons krönika på www.magazin24.se, jag läste också Susanne Lindes kommentarer till krönikan. Om jag hade skrivit tack GP i en rubrik, så inte hade det varit en överslätande hyllning till den samme, som jag uppfattade Carl-Olov Perssons krönika. Men det var kul att läsa Susanne Lindes attack på Carl-Olov Persson, det känns som om båda målat in sig i ett hörn, även om Carl-Olov Persson kanske har ett lite vidare synsätt. Jag har inte läst GP´s bok, ännu ska kanske tilläggas, men jag ska läsa den. Alla bloggläsare vet att jag uppskattade hans avgång och har som alla andra sett och hört om GP efter detta i olika media. Lite grann har jag nog ändrat uppfattning om honom, jag tror att sossarna var de som betalade honom bäst och där han hade en god chans att få en topposition, nu mer verkar ju hans lojaliteter vara hos andra, förmodligen de som betalar bäst i dagsläget.... Lite skrämmande eftersom man som väljare hoppas att de man röstar på drivs av en övertygelse, och inte av mammon.........Så fömodligen har både Carl-Olov Persson och Susanne Linde rätt i sina respektive hörn. GP försökte nog ändra en del till det "bättre" men blev nedröstat av sina partikamrater, det är väl detta han beskrivit i sin bok, och som Carl-Olov Persson kommenterade, medan Susanne Linde tycks ha låst fast sig i gamla värderingar om hur det "borde" vara hos sossarna.

I fredags var jag och kusinen Anne på Rhapsody in rock på Vaxholms Fästning, vi hade värstingbiljetter där det ingick en 3-rätters middag. Vi blev placerade vid ett bord med ett 20-tal andra människor. Snett emot mig satt en kvinna som tycktes veta allt om mustaschtävlingar och liknande, skulle promt prata med mig och helst även pilla på mustaschen, efter ett tag hade människan fått med hälften av gästerna runt bordet i diskussionen. Mustascher är som väder....alltid något att tala om...