Fulingar

Det var förskräckligt vilket liv det blev om min blogg igår. Hur det än är så sitter alltid skönheten i betraktarens ögon. Jag har aldrig påstått att jag skulle vara särskilt vacker, och jag kan garantera att de flesta av er som skrivit kommentarer, någon gång har kommenterat en annan persons utseende. Om jag tycker någon är ful eller snygg, är helt upp till mitt ideal. Det är inget konstigare än att jag tycker om Surströmming, medan andra rycker det smakar skit. Det ligger alltså helt i den personens ideal. Ruggugglan i baksätet var trevlig på alla sätt o vis, men såg ut som ... Som svar på Lindas inlägg kan jag säga att jag inte gjort narr av någon, det är väl ingen som vet vem som åsyftas, eller om historien överhuvudtaget är sann.... Jag förstår faktiskt inte varför jag inte skulle kunna skriva detta. Jag kan garantera alla som är oroliga, att det brudparet fick precis samma goda service som alla andra. Jag ser dagligen hur folk gör skillnad på folk och folk. Men det kan jag lova att jag inte gör, skulle inte falla mig in att döma en människa innan jag vet vem de är. Därmed inte sagt att man inte kan vara ful eller vacker. Det är ju ganska underordnat, åtminstone i min värld. Någon tyckte att jag med judiskt påbrå skulle vara mer tolerant än andra. Varför det? Jag är ju jag, det har väl inte med religion att göra? Att ha Den inställningen är väl snarare en inskränkthet där man tycker att folk borde vara på ett visst sätt. En gång för alla, jag tycker om och respekterar alla människor som förtjänar det oavsett hudfärg eller religion eller något annat. Men jag förbehåller mig rätten att tycka att någon eller något är fult eller vackert. Likväl som jag förbehåller mig rätten att inte respektera de människor som gör mig eller andra illa.

Gårdagens whiskyprovning var mycket trevlig, tack Staffan och Tage. Efter att vi provat och diskuterat fyra sorter blev det andra diskussioner bl.a. politik. Det visade sig att PM hade vissa böjelser åt sossehållet.. hmmm. Dessutom såg han inget konstigt i att LD hade ljugit om sina förehavandet vid tsunamikatastrofen. Det var en ganska intressant diskussion, jag hävdar bestämt att en kille i hans ställning inte ska sitta i Konstitutionsutskottet och ljuga medan PM tyckte att det var en bagatell i sammanhanget eftersom det knappast hade någon betydelse för katastrofen som sådan… Må så vara, men det är fult att ljuga, det har jag i alla fall försökt lära mina  barn.

Så där ja, då var dagens uppdrag slutfört. Idag var det ett riktigt klassikt vackert brudpar. Lycka till, Karin och Johan. Vigseln var i Axbergs kyrka utanför Örebro, medan jag står och vaktar bilen ser jag bland alla gäster Marika Lagertkrantz! Hon hade varit där och spelat och sjungit, när hon skulle gå gick hon förbi mig och kommenterade mig med, OJ, vilken mustasch! Eller vad det kallas… Ööhh? Nåja, efter att ha fått brudparet i bilen åkte vi en vända för att sedan återvända till kyrkan och fotografering, det slutade med att jag fick putsa brudgummens skor och hjälpa honom sätta flugan på plats, bruden hade bättre koll och behövde ingen skoputs, inte hade hon fluga till klänningen heller… Sedan bar det av till Ånnaboda och kvällens fest. Det hela kunde inte ha slutat på bättre sätt. Jag fick en kram av bruden….

 

Pingst=Bröllopstider

Så var det fredag igen…. Skönt! Visserligen ska jag jobba en stund i morgon men det är kuljobb, jag ska skjutsa ett brudpar från kyrkan och till festen.  Sånt är alltid skoj. Glada, förväntansfulla, nervösa o.s.v. människor som dessutom är på festhumör, för att inte tala om hur vackra de brukar vara. Men ibland kan det slå fel. För några år sedan körde jag ett par från deras hem, till en hembygdsgård någonstans i Tjottahejti, jag blev först lite fundersam när jag skulle hämta upp på Mälartorget, som väl inte brukar bebos av de som åker Rolls Royce. Hur som helst kommer det ett par i yngre medelålder där bruden i fråga var klädd i någon slags hembygdsdräkt och brudgummen i en för stor, troligen ärvd, kostym. Bruden var dessutom lättare att hoppa över, än gå runt….. Nåväl, jag la på stora flinet och släppte in dem i bilen, jag tittade inte så noga på dem annat än på kläderna. När de satt sig tillrätta och jag tagit plats bakom ratten, lagt i driven så tittar jag till i backspegeln. Då får jag se bruden rätt in i ansiktet och det är tur det är engelsk kvalitet i backspegeln, för annars hade den spruckit… Så ful var hon…..

I kväll är jag bjuden på Whiskyprovning. Ska bli kul. Hoppas man får bli riktigt glatt överraskad.

 

När föds den siste....

Träffade en gammal god vän idag, han uppmanade mig att gå hem och blogga… Nu har jag gjort det. Hej, Erik.

När ska det ta slut på dårar..? Aldrig, antagligen. Det är ju ett känt faktum att den sista dåren aldrig blir född…. För ett par veckor sedan hyrde Anna ut en bil till en kille som normalt sett är välkänd och skötsam, efter någon dryg vecka börjar vi sakna bilen och göra lite efterforskningar. Jag fick tag på hans tjej som var övertygad om de inte hade någon hyrbil…? Ytterliggare efterforskningar visade att han minsann inte är så skötsam längre, går på diverse droger o.s.v. Jag anmälde det hela till polisen, och höll tummarna för att de skulle hitta den. Under tiden hyr Maria ut en bil till en tjej som hade ett register hos både polis och kronofogde så om man skrev ut det skulle man kunna tapetsera en större tvåa…Han som körde hade inte ens körkort, men lyckade ändå lura Maria att han hade det… Jaha…. Kul två bilar på villovägar. Bil nummer två kommer ganska snabbt tillrätta för polisen uppmärksammar vilka som åker i den och larmar oss. Stoppar den och får efter mycket om och men nycklarna av föraren, som säger sig ha tappat dem… Anna o Peter åker över till Västerås och hämtar den, full med blodiga kanyler och liknande, men tom på bensin, reservhjul, verktyg, mattor m.m. Nåväl bilen var i alla fall tillbaka. Under tiden kör jag med telefonterror mot killen med bil ett. Äntligen får jag tag på honom… nä jag har tappat bort bilen…. VA?! Eller i alla fall nycklarna, och någon har tagit bilen. Johodu, tror du på jultomten också? Nåja, tipsar polisen om detta, utan någon större reaktion. Efter ytterliggare någon dag ringer han tillbaka och vet plötsligt var bilen finns…. Men inte nycklarna…. Bilen skulle finnas i Bjurhovda Centrum i Västerås. Morgan o Tommy åker över med reservnyckeln och mycket riktigt hittar de bilen. Polisen kommer och lyser av bilen, kollar igenom den och hittar…. Grejer som saknades i den försvunna bil nummer två… Det är uppenbarligen en liten värld… Igår var det dags igen. En kund ringde och ville hyra bil och släp i ett och ett halvt dygn. Hon rabblade upp organisationsnummer, adress o.s.v. som ett rinnande vatten, jag gjorde en kreditkoll och allt såg bra ut. Men när Maria lite senare lämnade ut bilen blev hon lite fundersam, kom till mig och sa att det inte kändes bra. Jag kollade då den som hämtat ut bilen, det visade sig att hennes register säkert skulle räcka till att tapetsera en mindre trea. Hon hade heller ingenting med företaget som hyrde att göra. Så var cirkusen igång igen. De hade inte hunnit mer än 20 minuter iväg när jag ringde och efterlyste bilen. Så min förhoppning var ett det snart skulle lösa sig, men ingenting på hela dagen. I morse däremot så ringde polisen och berättade att de hittat bilen på Malmgatan, var annars, i Köping. Fick med mig sonen och åkte dit. Polisen stod och vaktade när vi kom och berättade att de tyckte det var lika bra att vänta, ut i fall att jag skulle springa på pojkvännen i sammanhanget som tydligen inte skulle vara så kul att ha att göra med. Bilen var tom på soppa och skitig, men annars var det ingen skada skedd. Men vi saknar förstås en nyckel. Som sagt. När föds den sista dåren?

Nu är det över....

Så har man ridit ut stormen för den här gången. Jag menar naturligtvis Pre Summer Meet 2007 med tillhörande cruising. Det var som vanligt en alldeles underbar folkfest som bjöds. Massor med fina hojar och bilar på utställningen, massor av glada Köpingsbor, och kanske också tillresta som flanerade runt och njöt av glansen. Köping Cruisers grillade hamburgare så det stod härliga till och alla var så härligt glada. Prisutdelningen gick som en dans och de rättmätiga vinnare var glada. En liten plump i protokollet var att killen som skulle underhålla från scenvagnen inte dök upp, han hade råkat ut för bilhaveri på vägen så det var bara killen med ljudet som kom. Tur väl det, annars hade vi stått oss slätt. Istället tog allas vår Jösta Hagelbäck ton och sjöng hej vilt, lite grann som Egon Kjerrman, hellre än bra.... Men kul var det, med roliga improvisationer.Efter prisutdelningen väntade själva Cruisingen som invigdes av Köpings "kändiselit", http://www.magazin24.se/?p=main&mode=all&id=8711, sedan bar det av. Själv tog jag tillsammans med son, två döttrar och liten valp och körde ett varv. Kul att fä sticka ut med en riktig bil, tillverkad i det gamla imperiet, bland alla amerikanare, men vi var tack o lov inte själv. Bortsett från min Jaguar var det i alla fall ett par stycken Ford Popular, en Triumph TR7 och en GT6 så vitt jag såg. Kanske ytterliggare någon men bland två tusen bilar är det inte lätt att se alla. Fascinerande att det kan ta 1,5 timme att köra ett varv runt lilla Köping, och kanske än mer fascinerande att nästan varenda meter av vägkanten var kantad av idel glada människor som hade picknick och njöt av kavalkaden. Efter att ha ställt sonen på macken, återbördat döttrar och valp till hemmet så var det dags att slita för brödfödan. Gissa om det är råddigt runt macken? Hur mycket bilar och människor som helst och de allra flesta är glada och vill handla. Men tyvärr, för en del rinner vettet ut samtidigt som spriten rinner in, så mitt jobb var att hålla reda på att alla som gick in tog vägen förbi kassan när de plockat åt sig varor. Jag tror att jag bara misslyckades vid ett tillfälle. En kille plockade med sig ett par fasadflaggor att pryda bilen med, men jag tappade bort honom bland allt folk. Å andra sidan var han lokal så han ska nog få betala. En annan kille somnade, inget ovanligt med det en sån här kväll, men han somnade stående! Med stöttning av tuggummistället vid kassan stod han och sov, och var dessutom omöjlig att väcka. Jag tog honom under armen och skulle försöka leda ut honom, men fötterna var som fastvuxna!!?? Nu fick jag hjälp av en annan kund, som tog honom under den andra armen och med förenade krafter lyckades vi få loss fötterna från golvet, släpade ut honom till en parkbänk där han fick fortsätta sova. Han sov säkert en halvtimme och när jag tittade till igen var han borta. Straxt efter kommer Emma och hämtar mig, berättandes att nu var han inne på macken igen. Den här gången hade han tagit stöd av korvmodulen och stod sovandes vid den. Konstigt karl som har en längtan till att stå o sova, eller var det kanske värmen? Hur som helst gick han att väcka den här gången och följde "snällt" med ut. I år hade vi ingen utmaning, som tidigare år. D.v.s. att ingen behövde handla i bara kalsonger för att få en Wunderbaum. Men vissa traditioner är svårare än andra att bryta så det dök upp några kalsongkillar under kvällen ändå. De var lika glada för det trots att de inte fick någon väldoft. Dessutom var det en tjej från Fagersta som hade laddat för det här och skaffat en jättefin tatuering på ett ställe vi killar inte kan tatuera..... Hon fick en Wunderbaum... Framemot 3-tiden började det lugna ned sig och jag tog fram sopmaskinen och skulle sopa gården, som verkligen såg ut som ett slagfält. Efter att ha sopat drygt hälften, under 1,5 timme, började batterierna i maskinhelvetet ta slut. Så det var bara att ge upp, köra in till laddstationen, och ta fram sopsäck och plockpinne. Efter ytterliggare någon timme hade jag fått bort det värsta och kunde börja fundera på hemresan. Jag visste att Köping Cruisers skulle komma med en städpatrull på morgonen, men man vill ju inte det ska se för skitigt ut. Kollade med Maria lite senare på dagen och enligt henne har det aldrig varit så fint på gården som efter deras städning. Tack ska ni ha! Så var som sagt årets Pre Summer Meet till ända, tack till Köping Cruisers för ett välordnat arrangemang med endast några mindre fadäser som jag kunde upptäcka. Orkar ni ett år till? Det gör i alla fall jag!!

GP igen

Det rör sig i politiken… eller så.. Nu har GP varit på löpsedlarna igen. Den här gången för att han skaffat sig ett civilt jobb med bl.a. moderaterna som uppdragsgivare. Rätt lattjo, att en kille som han går raka vägen till att bli konsult åt, förmodar jag, i första hand näringslivet…. Knappast vad MS och gänget hade hoppats, skulle jag tro. Blir ju svårare med trovärdigheten för dem. Å andra sidan hörde jag att deras traditionella väljare i stor utsträckning hade röstat på SD… Jo som sagt, det är inte lätt med trovärdigheten. Arbetsmarknadsminister SOL hade det också hett om öronen, han är visst med i någon herrklubb, samtidigt som han propagerar för jämställdhet. Vad är det för trams…? Det är väl ingen som bråkar med kvinnor, som är med i kvinnliga nätverk dit vi gubbar inte är välkomna. Själv är jag medlem i Svenska Mustachklubben, inte lätt för en kvinna att bli fullvärdig medlem där inte, i och för sig hindrar vi ingen att försöka….

Nu har man snart gjort en vecka i grottekvarnen sen senaste Skottlandsresan, jag längtar redan tillbaka. Undrar om man ska slå till på den där MC-uthyrningsfirman som är till salu?

Imorgon smäller det! Då är det Pre Summer Meet med tillhörande cruising runt i stan. Hoppas det blir lika lyckat som vanligt. En riktig folkfest i ordets rätta bemärkelse. I år är tyvärr Köping Cruisers ensamma arrangörer, hoppas de mäktar med. Det är ju en ganska stor apparat att hålla koll på. Själv har jag som vanligt bidragit med lite priser och godis till barn och vinnare i de olika klasserna, alltid lika kul att dela ut priserna. En nyhet för i år är att jag ska få en pärm att ha prislistan med motiveringar och allt i. Förra året var lätt kaotiskt när vinden drog iväg med mitt lösbladssystem. Tekniken går framåt…. Baksidan av det hela är om ”svansen” spårar ur, det brukar ta åtskilliga timmar att städa gården, så jag hoppas de är skötsamma i år….. Hoppas att få se många glada bloggläsarleenden som möjligt imorgon. Kl.14 på Hökartorget är det prisutdelning.

Urhurra- Dromflrtblort.....

Det blev inget bloggande igår. Det blev lite sent i säng i stället. Men dagen var trevlig vi åkte på små vägar snett ner mot Fort Augustus och följde sedan Loch Ness upp mot Urquhart Castle, där vi stannade för att titta på det som återstår. Drog en fika och bara njöt av vädret och utsikten över Lochen, tyvärr såg vi inget av Nessie, men nästa gång kanske... Sedan körde vi vidare mot Drumnadrochit där jag passade på att köpa lite presenter till flickorna därhemma. Vidare genom Inverness och så rullade vi tillbaka med Pitlochry och Atholl Palace Hotel, på vägen gjorde vi en avstickare till Tomatin Destillery samt en närliggande pub. Det var en typisk Skotskt landsortspub med lika härliga gäster som Landlords, d.v.s. pubägare. En pint och lite flottiga stripes senare var vi på rull. Moster o morbror var lite trötta efter dagen men jag o kusinen gick ned i puben och fortsatte pintandet. När de vilat kom de ned till oss, satt en stund sedan var middagsdags. Just när vi satt o väntade på maten trodde jag min telefon ringde, men icke sa nicke, det va en livs levande Piper med full Höglandsdress som kom in på hotellet. Anledningen var ett födelsedagsparty som skulle firas på hotellet, mycket trevligt inslag. Roligaste var ändå när servitrisen frågade kusinen om vi ville ta ett fotografi tillsammans med The Piper. Det roliga var nämligen att när man uttalat Piper på Skotska så låter det ungefär som paper på engelska, så hon trodde att frågan var om vi ville vara med i tidningen.... Sedan var det dessutom en bröllopsfest på hotllet så det gick ingen nöd på trevliga människor den kvällen. I morse åkte så nedåt Edinburgh och flyget hem, jag tänkte visa dem Edinburgh Castle och lite annat kring The Royal Mile, men av någon anledning var det avstängt, så det blev bara en skymt av slottet. Själv hade jag som roligaste på vägen ner när de andra försökte uttala namnen på orterna vi varit i. Ska det vara så svårt att uttala Urquhart, Drumnadrochit.... o.s.v.....?

Handikapp

Det kanske är jobbigt ibland, med ett handikapp. Men de senaste dagarna har det bara varit till fördel, i alla fall för oss utan. Som jag skrev igår fick vi ju speciella fördelar på Arlanda, och idag har det fortsatt på samma väg. Vi började med att åka till Edradour destillery, eftersom jag ville visa dem ett destilleri från insidan. Väl där blev vi extra omhändertagna p.g.a att andra går så mycket fortare, så det blev en egen visning, bara för oss inkl. en wee dram. Dessutom fick jag se Signatorys planerade nybyggnad på området. Kanske man skulle ta efter. Bygga för whisky istället för tvätt? Sedan drog vi vidare till Balmoral Castle, jag gissade att min moster skulle gilla att vara på kunglig mark. Självklart var det bara att vifta med handikappkortet, och vips var vi inne på området och fick köra fram ända till slottet. Alltså ett litet tips till er som ska ut på resa, ta med en släkting med ett lagom handikapp...

Welcome

Så var man i Skottland igen. Jag förstår inte de som säger att Skottland är grått o regnigt? Som vanligt var det ett underbart väder. 19 grader och strålande sol. Dagen började inte så bra, det var extrema köer på Arlanda, men tack vare att min moster o morbror är lite taffliga lyckades vi få gå före till både incheckning och säkerhetskontroll, inte så dumt. Jag hann inte med någon frukost, så jag såg fram emot kaffe o en macka. Väl inne på terminalen visade det sig att flyget gick från gate F65, hur långt bort som helst, med två gamlingar som inte är några sprinters och bara 50 minuter till flyget ska gå, började kaffet kännas lika ouppnåeligt som en miljonvinst. Men på väg till gaten passerade vi ett fik, jag fick mitt kaffe o macka. Petade i mig i farten, bara för att upptäcka att flyget var en timme försenat. Hmph..! Till slut var vi framme, fick vår hyrbil och rullade mot norr. Efter en stund började magarna kurra och i Dumfernline hittade vi en sån där härlig inpyrd pub och fick oss en flottig publunch. Nästa stopp blev Glenturret Destillery och The Famous Grouse Experience, jag som vart där förr tog det lugnt men moster o morbror var impade. Vi rullade vidare via underbart vackra vägar till Pitlochry och vårt hotell. Väl på plats tog de äldre sängen i besittning... Medan jag o kusinen gick till puben. Efter några timmar var det dags för middag, morbror Allan beställde Fresh east coast Haddock någonting och vi andra Kalkonbröst någonting. När maten kom började de med fisken, jag visade vem som skulle ha den, men han såg lite frågande ut. När kyparen gått sa han att han inte beställt fisk. Men, sa vi andra, beställde du inte Haddock? Jo... Det är inte lätt med språket alla gånger... Imorgon ska jag visa dem Edradour Destillery och Balmoral castle.

Skottland nästa

Äntligen, dags att åka till Skottland igen. Den här gången med min moster och morbror. Hoppas det ska gå bra, Det kliar liksom i Whiskytarmen eftersom det råkar vara Speyside Whisky Festival denna helg. Undrar hur jag ska göra för att lura med dem dit? Eller ska jag släppa av dem på Balmoral Castle, som de säkert vill se, och ljuga ihop något om att jag måste åka ett ärende, så kan jag smita dit. De tröttnar säkert på att vänta och tar en taxi tillbaka..... Eller...? Nåja, det löser sog säkert.

I måndags var jag och snackade Mustascher och välgörenhet i Rix Morronzoo, det var en kul och annorlunda upplevelse. All MTG-radio satt på samma ställe, i mitten var en stor redaktion med dator på dator på dator o.s.v. Runt alltihop var det olika studios varifrån det sändes på olika kanaler, alla kanaler utom RixFM hade studios i storlek med en större grderob, RixFM's studio var väl i storlek med en större klädkammare. Där satt vi så fyra stycken runt ett bord som var belamrat med elektronik, jag satt mellan Titti och Gert och hade Roger mitt emot, men honom såg jag knappt för alla apparater. En lite speciell arbetsplats får man nog säga. Det var också lite lattjo att deras röster irl inte lät som vi är vana att höra dem på radio, möjligen att Gert Fylking var sig lik. Ni som hörde kanske tyckte att min röst också lät annorlunda. Man kaske samplas på något vis? Jag lämnade i alla fall en fräckis till Gert att dra på fredag, eftersom jag är på "studieresa" kan jag inte höra den, men någon bloggläsare kanske har stora öron och kan tala om ifall han drog den.