Så var det måndag igen. Idag var det inte ”värre” än att en motor i tvättmaskinen brann upp, Morgan försov sig och missade att värma några hyrbilar samt att jag aldrig tycks komma ifatt med tiden kontra arbetet. Nåja, inget att göra med tvätten, bara att ringa till reparatörsmänniskan. Hej Stickan det är Dan, nu står maskinen still! Ok, jag skickar en kille på en gång. Klockan blev lunch och ingen reparatör hade kommit, ringde igen. Hej, Dan igen. Har ni dött? Eller? Nja, det var lite problem i Örebro, men han kommer straxt. Tog väl en timme sedan kom han, bytte motor och lite annat. Sedan var det dags för provkörning. Men eftersom det är måndag så gick naturligtvis inte motor nummer 2. Han fick ringa en kollega som kom över med motor nummer 3. Nu var kl. 16 och maskinen var igång. DESSA MÅNDAGAR!
Det var lite vemodigt idag. Äldsta sonen skulle rycka in i lumpen, en de få utvalda. Kommunikationen till Uppsala den tiden på dygnet var inte den bästa, så snäll som man är lovade jag att skjutsa honom. Vi åkte straxt före 8 i morse och straxt efter 9 var vi framme. Han tog sin bag och lommade iväg till vakten. Hustrun och jag konstaterade igår att det inte var länge sedan vi bytta blöjor på honom…. Det var faktiskt vemodigt att se honom försvinna. Jag är nog en riktig hönspappa…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar