Det är inte lätt att hinna med, den här tiden på året. Tänk att det är samma visa varje år, stress o ännu mer stress. Men å andra sidan är det ju jättekul, massor med kunder, massor med jobb, massor med uppdrag åt än den ena än den andre. Men det får inte gå fel någonstans då störs planeringen. I torsdags skulle jag besikta gammeljaggan, jag visste att batteriet var dåligt så jag satte det på laddning dagen före, inte f..n gick den igång för det. Fram med startkablar, igång med bilen, o skit bara fem minuter till besiktningen och tio minuters väg därifrån. Även Jaguarer med däck från 1969 går fort när det behövs. Kommer fram bara två minuter sen, väntar med motorn igång. Så blev det min tur, jag kör in med rutan nere och säger åt Leif, som ska ta hand om mig, att snabba dig att koppla på utsuget, jag har ingen ström så motorn måste vara igång. Han fixar det och börjar besikta, lysen och blinkers går bra, dags för bromsprov, inga problem, nu köra han upp på lyften, OCH STÄNGER AV MOTORN! Men, du fick ju inte stänga av.... batteriet du vet! Leif svarade, jo men det är lugnt vi har startbatteri. Jaha, ok då. Vi konstaterar att avgassystemet börjar bli trött, men det är klart, är man 37 år gammal får man vara lite sliten. Dags för provkörning, Leif hämtar startbatteriet. INGEN STRÖM I DET HELLER! Bara att koppla in den inbyggda laddaren. Vi väntar några minuter och försöker igen, men icke. Det förstod jag nästan, det behövs nog den avstängda reaktorn i Barsebäck om man ska få snurr på något så potent som en Jaguar XK-motor från 1969. Efter mycket om o men får provturen inskränka sig till att sitta i bilen medan vi rullar ut den. Morgan kommer med startkablar och vips är jag på väg till macken. Nu ska jag byta batteri lite snabbt, ska vara i Kungsör om en halvtimme. Lossar det gamla, rusar in efter ett nytt, sätter det på plats och ska skruva fast det. F..n, det går inte batteriet är för lågt. In o hämta nästa, möter en kund i dörren, han är pratsjuk, han har närmast mundiarré. Tiden går, jag tittar på klocka, ååååh nu har jag bara knappa kvarten på mig att få i ett batteri och hinna till Kungsör. Äntligen har han snackat klart, nu har jag tio minuter på mig. Jag ger upp, tar en ledig hyrbil och åker på mitt möte. Idag var det så dags för nästa bil. Rollsen skulle besiktas. Men det vore inte en stolt produkt från det forna imperiet om det inte gick bra, och det gjorde det, skönt i alla fall något som klaffar. Kom tillbaka till macken och möter Carina i dörren. Dan, kan du hämta en kund vid tåget kl. 14,30, jag har bokat en bil men lovade att vi skulle hämta henne. Visst självklart. Klockan blir 14,25 och jag rullar ner mot Järnvägsstationen, sätter på mig chaufförsmössan, kommer fram till, kliver ur och frågar damen som stod närmast om hon beställt en hyrbil från Tankfull Biluthyrning? Jag trodde damen skulle svimma, bli hämtat med Rolls Royce och chaufför när man ska hyra bil en vecka. Hon fick något att berätta för barnbarnen. Hon frågade om vi alltid hämtade våra kunder på detta vis? Jo visst, självklart! I backspegeln såg jag hur hon himlade med ögonen. Nu fick hon ännu mer att berätta. Synd att hon inte frågade om alla fick åka Rolls Royce. Då hade jag fått berätta att det bara händer om vi har en hämtning i samband med besiktningen, en gång om året, annars är det oftast en skitig Land Rover.
fredag, juni 16, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar