Välkommna......?

Idag var det dags för julgransklädning, stressad som jag var glömde jag kameran hemma, men tänkte att mobilen duger väl till till några granbilder, det gjorde den inte....tyvärr. Jag hade Ida och Ccilia med mig, de skulle passa på att julhandla medan jag klädde granen. När jag väl kom på plats var 8 granar uppställd, 7 gröna och fina granar som Göran Eriksson varit i skogen och kapat ner... Men vadå!? 7 stycken vi skulle ju vara 8 "kändisar" som skulle klä granarna. Men en åttonde gran uppenbarade sig, väldigt tät och fin....gjord i plast, dessutom vit!! GE hade inte fått ihop granar så man var tvungen att improvisera..... Granarna lottades så ut och jag som gärna ville ha den vita i plast fick naturligtvis en grön i trä, visserligen prima granvirke, men ändå.... Men jag hade sån tur så ES som fick den i plast ville inte ha den, vi bytte. Jag pyntade på så gott jag kunde och efter väl förättat värv, hade jag en sällsynt.......ja gran i alla fall. Innan auktionen tänkte jag hinna med lite egen julhandel, då ringde telefonen, det var en kvinna som hade brått att hyra en lasbil, inga problem tyckte jag, kommer du på en gång? Ja, jag kommer direkt! OK, vi har ny adress, Rosenlundsgatan, bakom JET. Jag åkte ner och väntade och väntade och, till slut gav jag upp, åkte upp på stan för auktionen skulle strax börja, när jag svänger in på Hökartorget ringer det igen.... Var är du? Då dök hon upp!!! Snabbt tillbaka, ut med bilen, och upp till auktionen igen. Jag hann precis fram när Klipp-Olle började auktionen. Gran 1 gav inga bud, inte heller gran 2 men min som var nummer 3 fick ett antal bud och gick för 800.-, det var likadant med resten av granarna ända till vi kom fram till den sista som MB på SPAVM hade dekorerat fint i Jul-orange (!?), den gick för 900.- så där blev man blåst på möjligheten att skänka pengarna till Rotary. Men MB ser nog till att pengarna går till lämpligt ändamål.
Nu skulle jag köra hem granarna till de lyckliga inroparna, dessutom köra ner ljudet till Ögir, allt medan mina flickor tålmodigt väntade vid Hökartorget, lugn jag är snart tillbaka ska bara.... Det tog nästan en timme, stackars barn, med en sån pappa som jag.
Nu var det i alla fall dags att äta, vi styrde stegen mot Bishops Arms, jag var lite sugen på riktig Fish´n Chips och tjejernas favoritföda är ju hamburgare så..... Den första vi mötte vat Thomas Ljungkvist, som stod exakt där jag såg honom senast, på invigningen i fredags. Jag undrade stilla om han stått kvar hela tiden, men nej, han hade varit hemma en sväng emellan. Vi beställde vår mat, och satte oss ner att vänta. På olika näringsställen blir man ju olika bemött, men på de flesta ställen är man VÄLKOMMEN, på somliga andra blir man VÄLKOMNAD, men här hade man en stor skylt på en kortväggen där det stod VÄLKOMMNA...... Just det, stavat med två m, den har säkert suttit sedan de öppnade i fredags men ingen har reagerat....