Nykär....

Nu har det hänt igen. Jag är kär. Föremålet för mina känslor ser ni på bilden. Kilchoman Autumn Release 2009. Jag har provat mycket Whisky i mina dagar, både ung, gammal och antik. Just denna är speciell, dels för att den kommer från det första destilleri som byggts på ön Islay sedan Bruichladdich slog upp portarna 1898, dels för att man ger sig in i ett getingbo i en region som redan har 8 fantastiska destillerier. Första gången jag testade den var den alldeles nyfödd, jag och brorsan var på besök på destilleriet som höll på att byggas upp för andra gången (första gången brann det upp), då fick jag chansen att testa alldeles nytillverkad sprit, som redan då gav mig en aha-upplevelse som lovade otroligt gott för framtiden, nästa gång jag testade var det en 2-årig råsprit som hade utvecklats till något himmelskt för att vara bara ett barn. Idag har jag fördjupat mig i en av deras första utgåvor ar riktig whisky, och även om den fortfarande är ung, inte ens 4 år, är det något av det bästa jag provat, yngre än 10 år. Den har allt man kan önska utom möjligen en lååång eftersmak, men det är ju något som kommer med åldern. Min tasting note ser ut som följer:

Doft: En sagolik sötma som kommer direkt, massor av torvrök (söt torv?), havstoner, frukt och kryddor (peppar, kanel)

Smak: Stor kropp, oljig, mer torvrök, rökt kött, Sherry, russin, kryddor.

Eftersmak: Lång men ändå för kort, man vill på något vis hålla kvar den, torvröken liksom ringlar runt i munnen...mmm