Naturen är storslagen...

I förra bloggen glömde jag tanterna på Granville Island! Det var helt sanslöst…överallt var det tanter i röda hattar…!!! De flesta hade dessutom lila kläder för övrigt. Så vitt jag förstod var tanterna mest en plåga för omgivningen, jag fick ingen förklaring till varför, det var bara så. Medan en annan förklaring var att de på något vis samlade pengar till välgörenhet. Roliga såg de ut i alla fall, fast det kanske de tyckte om sju mustascher som smög omkring i samma butiker….
När vi väl kom ombord på båten var det en dam som hade en röd någonting i håret, jag gissar att hon än så länge bara är en hang-around, och ännu inte fått ta på hatten….

Sedan förra bloggen har vi i alla fall hunnit med att besöka Juneau, som är huvudstaden i Alaska, nej vi träffade inte Sarah Palin! Men det blev en oförglömlig tripp i alla fall, jag tycker att städer ser ju ungefär likadana ut överallt, i alla fall i den här delen av världen, det är gator och hus, inget speciellt gammalt eller historiskt intressant, så jag vill ta en tur med en mindre båt, och spana efter valar. Vi hoppade in på en turistinformation och jodå de kunde få med oss på en båt som skulle ut och spana, men det skulle gå om 10 minuter…. Ja, ja det hinner vi, det skulle tydligen bara vara ”one block away”, vi fick våra biljetter och knallade iväg efter kajen. Vi såg inga småbåtar som såg ut att vänta på några passagerare, efter att vi gått så där en 5 kvarter (blocks) så gav vi upp, då var klockan dessutom en stund efter att båten skulle ha gått. Vi knallade tillbaka, svettiga och förbannade på killen som sålde biljetterna, när vi kom in såg han väldans frågande ut…. Jag förklarade som det var, men han stod på sig om att det skulle ha varit i närheten… Mitt i en mening säger han dessutom något om att de skulle plockat upp oss på en parkering(!?), men sa jag…skulle de alltså komma med buss? Ja, visst säger han då, båtarna utgår ifrån Aku Bay…… Det förklarade ju en del, där hade vi sprungit runt och letat efter en båt. Hur som helst så bokade killen om oss till en tur kl.15 istället, så det löste sig. Istället tog vi linbanan upp på Mount Roberts för att njuta av utsikten och kanske få lite bra bilder, helt plötsligt får vi syn på två Vithövdade örnar som cirkulerar ca 50 meter under oss, jag lyckades få några hyggliga bilder på dem, det är fascinerande flygfän, väldigt mycket större än sparvar faktiskt.
Vid utsatt tid kom sen bussen och hämtade oss, vi for till båten, hoppade ombord och drog ut på havet. Det är en otroligt mäktig upplevelse att se dessa enorma djur komma upp till ytan, tyvärr var de inte av det lekfulla slaget men en hel del häftiga bilder blev det ändå. Men just känslan av att ha varit så nära några av de största varelserna på jorden är en känsla som är svår att beskriva, men känner sig otroligt liten i det stora hela, samtidigt som det känns som en ynnest att få vara en arvtagare till vår underbara natur. Vi såg också Mendenhall glaciären från havet, mäktig att se om än på lite avstånd.

Idag (söndag, jag vet ju inte när jag kan lägga ut bloggen), har vi varit i Skaqway som är porten in till Klondike och Yukon där den stora Guldruschen var, vi hyrde en bil och drog upp i bergen, det var tydligen USA´s värsta stigningar, och det kan jag lugnt säga, de var häftiga. Den här delen ligger så nära Brittsh Columbia så vi var snart på den Kanadensiska sidan, hade hoppats på att se mer av vilda djur men de höll sig undan, däremot ramlade vi på världen minsta öken, rätt otroligt faktiskt, mitt uppe i bergen i Yukon fanns en sandöken…. Efter ett tag kom vi fram till en sjö, som var grön!! Tydligen är det sjöar som får sitt vatten från smältande glaciärer som blir gröna, otroligt vackert var det i alla fall. På tillbakavägen såg vi på långt håll något som såg ut som en Björn, jag stannade och vi rusade ut, Rod som hade med en kikare kollade och det visade sig vara en s.k. Rock Bear. En Rock Bear är en sten som lurar en att tro något annat. När vi kom tillbaka till USA´s gräns och slängde fram passen skulle tulltjänstemannen var lustig och undrade om vi sett några vilda djur, samtidigt som han talade om för mig som körde att jag skulle inte hålla ögonen på vägen utan på sidorna om, om jag skulle se något. Då talade jag om hur många Rock Bears vi sett, då var det han som blev ställd för såna hade han aldrig sett….. Det var roligt att få göra bort den stela myndighetsutövaren……