Så var julklapparna ordnade för året…. nästan… Jag och hustrun var ute o shoppade idag. Skönt att slippa hetsen som förmodligen dyker upp på fredag när alla fått lön. Så även jag, tur det finns kreditkort. Nu ska inhandlandet summeras och kollas så rättvisa råder… Konstigt när barnen är så stora som de är, att de ska behövas millimeterrättvisa. Tyckte det var lugnt i butikerna i stan. Hoppas för deras skull att det tar fart, för egen del också, det är inte samma drag i butiken som förr om åren. Eller så är det det. Senaste åren har julhandeln startat den 22, det har varit riktig ketchupeffekt. Förr var det drag hela december, konstigt. Jag börjar väl bli gammal, men det var nog fan bättre förr.
Som förälder förutsätts man ju kunna allt, och vara någon slags hjälte för barnen. Speciellt när de är i en viss ålder. Men häromdagen ställdes hjältegloria på sned, då frågade Ccilia snart 11 år. Pappa, varför är man kittlig? Vilken fråga…! Jag funderade åt alla håll o kanter, visste inte vad jag skulle svara. Till slut sa jag något om att det är för att få barnen att skratta när de är ledsna, men nähä, så stor hade hon blivit, så hon genomskådade svaret som konstruerat. Vad gör man nu? Nu var goda råd både dyra och välkomna. Frågade hustrun, men hon såg ut som ett levande frågetecken. Frågade äldste sonen, men han liknade mest en fågelholk… Kollade Wikipedia på nätet, frisökte på nätet, goooglade men inga svar. Nu står mitt enda hopp till eventuella kittlingskunniga bloggläsare. Hjälp mig!!! Jag kan knappt inte sova….
2 kommentarer:
Den känslan går via samma nerver som smärta, det är alltså ett förstadie till smärta.
Hm, du kan ju alltid säga som min gammelfarmor att det är vägglössen som kommer fram i mörkret. :-D
Skicka en kommentar