måndag, januari 30, 2006

Måndag....

Hå ja ja måndag igen. Tvätthallsportreparatören kom efter mycket om och men på förmiddagen, stängde av tvätten en lång stund, bankade, bunkade och slog. Såg ut som om han arbetade. Medan jag var upp på stan en sväng hade han stuckit och talat om för tjejerna att nu kan ni tvätta igen. Porteländet gick väl i 20 minuter, sedan var det stopp igen. När jag försökte ringa reparatören igen fick jag veta att han bara jobbade halvtid och inte skulle vara tillbaka förrän imorgon. Undrar om de vill ha kvar serviceavtalet?

Det var lite måndag över hela helgen. Hade fixat en svit med jacuzzi och hela tjillevippen på Reisen i Fjollträsk, middag och show på Hamburger Börs, sen skulle det bli åka av. Trodde jag… När jag vaknade i lördags hade jag feber och ont i halsen. Jag är sjuk ungefär vart annat eller vart tredje år, så varför just nu!!??

Vet inte om det räknas som tröst när andra har som h..te som en själv. Men det står ett släp från Preem i Hovmantorp vid Hans Persson Bil’s parkering. När jag sett det några dagar ringde jag och frågade om de saknade ett släp med nummer si o så? Jodå, det var uthyrt men kunden verkade inte ha ambitionen att komma tillbaka. Kul för dem, åka 90 mil t.o.r. för att hämta en kärra. Jag berättade om mina resor med framför allt hyrbilar. Då tyckte de att deras problem inte var så stora… Allt är ju relativt. Kul bransch.

På tal om detta så var det en måndag förra hösten. Vi saknade en hyrbil sedan några veckor, kunden hade inte hörts av och inga telefoner fungerade, släkten vill inte veta av hyresmannen och… ja helt enkelt ett jobbigt fall. Men en dag ringde telefonen, det var en glad Norsk gutt (varför låter alla norrmän så glada?). Han ringde och undrade varför vår hyrbil stod på hans parkering vid Fiskuniversitetet, tyckte jag han sa. Den hade tydligen stått där länge och han var lite bekymrad eftersom han inte fick plats. Jodå, det var den försvunna bilen. Jag ringde Politin i Oslo som var väldigt hjälpsam, åkte ut till bilen och säkrade den, fixade bärgning, ringde tillbaka och gav mig telefonnumret till bärgaren. Jag ringde dit, fick allt bekräftat och åkte dagen efter med ett släp för att hämta bilen. Nycklarna var borta så jag tog reservnyckeln. Efter mycket letande och felkörande kom jag fram till bärgaren. Hittade min bil och det fanns inte en rak plåtbit på bilen. Den såg ut som om någon försökt köra genom ett grindhåll som var en decimeter smalare än bilen. Kul. Näväl, lastade på bilen och rullade hemåt. Väl hemma ringde jag försäkringsbolaget och förklarade vad jag visste om händelseförloppet. Ojdå, vet du inte vad som hänt och vet du inte ens ven som körde! Ja då kan vi inte betala ut någon ersättning. Hmph. Vad göra? Vi snyggade till bilen så gott vi kunde och fortsatte hyra ut den. Lite billigare den här gången. Vem vill betala för att åka i ett vrak. Men tro det eller ej. I första halkan i november lyckas en kund sätt bilen i vajerräckena mellan Köping o Västerås. Det blev både nya plåtar och ny lack. Snacka om tur i oturen…. Förresten så klarade sig kunden utan några skador. Jag bjussade t.o.m. på halva självrisken.

lördag, januari 28, 2006

En lugn vecka...

Det har varit en ganska lugn vecka. Jag har fortfarande kul åt lilla Idas beskrivning av Nessie.

Idag pajade utfartsporten till tvätten igen. Utslaget per år tvättar vi 60 tvättar/dag, idag var en sån dag som håller upp statistiken, och alla måste backa ut, kul. Servicekillen kunde inte komma förrän på måndag, så här står man.

Fick hem den krigande sonen igår på första permisen. Kul att se honom igen, jag tror han tappat 5 kilo, det är nog inte så dumt att röra på sig. Själv vägde jag 62 kilo när jag muckade, har bara gått upp 30 pannor på 25 år….! Bara ett drygt kilo/per år. Kan väl inte vara så farligt….

Såg att koping.nu fick nationell uppmärksamhet idag. Skulle kolla nyheterna om den hemska bussolyckan. Jag gick till Sveriges Radios hemsida och bilden de visade hade de lånat från koping.nu. Kul att Köping syns, även om det finns roligare sammanhang.

Hade besök på förmiddagen av en kvinna som vill göra ett reportage om mig för någon affärstidning. Hon vill bra gärna att jag skulle annonsera också men där fick hon tji. Undrar om det reportaget kommer med? Hon glömde dessutom att ta kort. Konstigt sätt att sälja…

onsdag, januari 25, 2006

Jag!? Expert...?

Det är mycket med rånförsök. Man kan kanske skratta åt dåren som gjorde bort sig, men det har varit några jobbiga dagar för oss andra. Inte minst tjejen som blev utsatt. Stackaren! Men det är inte kul att vara arbetsgivare i ett sånt här läge heller. Helst vill man ju vara medmänniska och hjälpa personalen, men så fungerar inte GP’s Sverige. Nejdå, man ska skicka incidentrapport till Arbetsmiljöverket, kopia till facket, försäkringsbolag och annat. När man tror man är färdig ringer Arbetsmiljöinspektören och talar om att jag dessutom måste göra an utredning av händelsen. Nu har jag gjort det, blev 3 sidor. När ska jag hinna med att jobba och stötta personalen. Tror GP och hans kompisar har slagit knut på sig själva i sin iver att krångla till det för arbetsgivare. Borde det inte vara väsentligast att personalen har det bra?

Min dotter Ida, 12 år, kom häromdagen och berättade att de skulle ha ett skolarbete om valfritt land i Europa där de skulle berätta om landet med ord och bild. Hon frågade mig vilket land. Självklart svarade jag Skottland, för då kan ju pappa vara behjälplig. Hon tände på alla cylindrar. Jag berättade för en henne om Loch Ness och vem som eventuellt bor där, och hur man får syn på henne. Igår kom jag hem från jobbet och hon visade vad hon gjort så här långt. Jodå, hon hade skrivit om Loch Ness och ”The exhibition Center”  som ligger i Drumnadrochit, allt var imponerande rättstavat. Det lustiga var när hon skrev om hur man får syn på Loch Ness-odjuret, så här skrev hon. En expert har sagt att om man vill se odjuret ska man sätta vid slottet Uruqhart Castle och så ska man ta en Whisky och dricka upp den sen så ska man ta en till när man druckit upp den tredje brukar man se Nessie komma upp till ytan. Pappa vet bäst….

lördag, januari 21, 2006

Rån... eller kex?

Då var det dags igen. En dåre som kommer in på macken, viftar med något pistolliknande, ursäktar sig och ber om pengar! Visst finns det underliga människor. Detta var en. Han går in på macken, ställer sig sist i kön. Tittar rakt in i kameran vid ingången. Väntar snällt på sin tur. Köper det han ska ha, OCH BETALAR MED BANKKORT! Sedan fumlar han i fickan, drar upp något som liknar en pistol och säger. Ursäkta, men jag vill ha dina pengar. Självklart en otäck upplevelse för kassapersonalen! Men vad är det för rånare som ber om ursäkt? En riktig rånare hade aldrig gått in. Han hade känt igen våra säkerhetsarrangemang och insett att oddsen var ganska dåliga. Men den här försökte inte ens dölja sitt utseende. Den sista idioten tycks aldrig bli född... Nåja, när han väl kommer fram till kassan och framför sitt ärende är han inte sist i kön längre. Bakom honom står en uniformerad polis.... Ridå!
Det har ju snöat och blåst en del, jag kom att tänka på när jag för 10 år sedan skulle till Malmö och hämta en hyrbil. Det var ungefär samma väder som nu, jag tog tåget från Köping vid sex-snåret och räknade med att vara i Malmö vid lunch-tid. Strulet började redan i Norrköping, mitt tåg var något försenat så jag missade bytet och fick vänta ett par timmar på nästa tåg. Efter mycket om och men, stopp och promedfart kommer tåget fram till Lund. då är klockan fem... Jaha, hur tar man sig till Malmö då? Efter ytterligare en stund hittar jag en buss som tar mig till Malmö central sedan taxi till adressen där jag ska hämta bilen. Bilen i detta fall är en Renault Trafic med flak och kapell, eftersom den kom från Skåne var det dessutom sommardäck på. Nu var klockan bortåt 18 och jag började rulla hemåt i snöyran. Ingen radio i bilen så jag sjöng för mig själv och lyssnade på kapellet som slog mot hytten, FLAPP FLAPP FLAPP. Lite osäker på vägen försökte jag läsa på skyltarna för att hitta ut på E6 mot Helsingborg, i en rondell hade en långtradare lagt sig på sidan och blockerade vägen så vips så var jag på E22 istället. När jag kom på det började jag fundera på att vända men såg då en skylt som visade Bjärred 32 eller något liknande. Perfekt, Bjärred ligger efter E6 så jag åker ditåt. Det blåser och yr snö som fan men vägen är ganska fri. FLAPP FLAPP FLAPP. Kommer fram till avfarten, men här är det stopp. Jag hamnar så klart sist i kön av de som vill svänga ner på E6, ingenting händer. Då kommer det förbi en kille i Vägverkskläder, jag ropar på honom och frågar vad som är på g? Vi håller på att röja upp, kanske tar någon timme eller så. Jag sätter mig tillrätta, öpnar en Coca-Cola och försöker sjunga. Efter några minuter börjar det kännas kallt, jag kollar på temp-mätaren och jodå, fanstyget kokar. Varvar till lite och tempen sjunker, samtidigt som det kommer värme i bilen. Fem minuter senare, samma grej. Det slutade med att jag i över en timme fick sitta och hålla gasen lite över tomgång för att vattnet skulle cirkulera. Kul att sitta blick stilla, gissa om benet började krampa. Efter en dryg timme kommer Vägverkaren igen. Hur går det? Åt helsike vi klarar inte att hålla vägen öppen. Tack för den! Eftersom jag fortfarande står sist backar jag tillbaka och kör in mot Bjärred, funderade på om jag skulle våldgästa min kusin som bor där, men när jag kom en bit från E6 var vägen mycket bättre. Hittade någon gammal landsväg och fortsatte den, FLAPP FLAPP FLAPP, mot Landskrona. Väl där gick det att köra ut på E6 som såg lite polerad ut, men jag hade ju hemlängtan. Efter en del slirande och FLAPP FLAPP FLAPP, kom jag upp i hisnande 50 km/tim. Nu ringde jag hem, Carina var gravid i åttonde månaden, och berättade att jag äntligen var på väg. Jag hann inte avsluta meningen förrän en vindpust tog tag i kapellet, FLAPP FLAPP FLAPP, och skickade iväg bilen rätt över vägen. Jag skrek till släppte telefonen och försökte styra åt rätt håll, tänkades att nu fick hon väl missfall. Snöplogvallen var stenhård så jag for ut på vägen igen och fortsatte i 30 km/timme. FLAPP FLAPP FLAPP. Väglaget fortsatte och när jag skulle svänga in på E4 gick fanstyget rakt fram, trots den modesta hastigheten. Jag lyckades i sista stund komma åt rätt håll och fortsatte uppåt landet. FLAPP FLAPP FLAPP. Vägen var snorhal hela tiden och när jag kom till backarna vid Vättern blev jag omkörd av några långtradare som tydligen hade bättre grepp. Men i suget efter dessa sögs min halkiga bil med och ställde sig på tvären, kanade säkert 50 meter innan jag fick stopp. Inte förrän jag kom till Linköping blev vägen bättre och jag kunde fortsätta lite snabbare. FLAPP FLAPP FLAPP. Klockan halv sex på morgonen rullade jag in på gården för någon timmes sömn, med FLAPP FLAPP FLAPP ringandes i öronen. Vilket j...la resa! Carina fick inte missfall, Ccilia fyller 10 om en dryg månad och bilen bor numera hos Björkmans Glas, säkert lugnare för den än att vara hyrbil....

onsdag, januari 18, 2006

Responser

Kul med folk som reagerar på det jag bloggar om. Idag har jag varit i Fjollträsk hela dagen, inte något att bli upphetsad av men resan dit var intressant. Jag skulle vara på ett möte kl. 10 och åkte straxt efter 8 i morse. Gick bra fram till Västerås, sedan började det REGNA samtidigt som det var -3 grader. Jag fick stanna ett antal gånger och spetta loss is från torkarna, när jag väl kom fram, i tid, hade jag ett 2 centimeter tjock lager av is på hela fronten, backspeglarna, a-stolparna och där torkarna inte kom åt. Inte konstigt att alla andra körde så sakta…

Som sagt, kul med respons. När jag kom hem hade jag ett mail från Tony som enligt honom bor på framsidan d.v.s. Täby (inte Fjollträsk), han var noga med att påpeka detta om framsidan. Han skrev följande angående min förra blogg. Hej , läste Din blogg om grabben i lumpen. 1 tim bort från Dig, ja Du är nog hönsig!!

Min grabb, den yngsta skulle precis som sin bror ( muckade efter 1 år som Sergeant i Flygvapnet Uppsala ) rycka in till F 21 i Luleå Norrbotten Lappland minus 20-35 grader på vintern i busken i måndags 16:e. Nä fan tänkte jag , ett helt jävla år i Lappland. Det kan man väl kalla avstånd. Du får trösta Dig med att Din grabb kan känna lukten av bratwurst från macken på det avståndet!!!  Tja, vad säger man…. Den andra responsen kom från ett varmt Thailand han hade synpunkter om både det ena och andra. Så här skrev han Tjena Dan e nån tvättmaskinshatare hemma hos dig, de va inte länge sen du hade den på släpet om jag minns rätt. Allt väl i Hua Hin 30c sol bris 22´in på V75 i år så nu e de lugnt ett tag på medlemmarna, det bästa med Köping.nu e din blogg sen e de fan så tunnt med nyheter, tittade igenom Bbl också lite mer men nja.En nyhet att riva i e ju att få Kabel till Malmön-Jägaråsen från Köping ihop med larm från YARA och kamera till småbåtshamnen, marinan ,men det ska väl brinna ett par ggr till innan nån hajar att vi måste bli larmade på nåt vis innan badplatsen blir katastrofområde,din groggveranda blir också drabbad om vinden ligger på men det får väl bli en flyckt mot Kungsör,vi på Malmön får väl köpa gasmasker(min förra "dog" 5 år sen)och gå via Mälartorget och likhögarna där.Alltså kabel med tv,inet,larm kamera,så blir det lugnt att bo igen. Spännande och tänkvärda synpunkter, eh…….

 

 

måndag, januari 16, 2006

Vemod

Så var det måndag igen. Idag var det inte ”värre” än att en motor i tvättmaskinen brann upp, Morgan försov sig och missade att värma några hyrbilar samt att jag aldrig tycks komma ifatt med tiden kontra arbetet. Nåja, inget att göra med tvätten, bara att ringa till reparatörsmänniskan. Hej Stickan det är Dan, nu står maskinen still! Ok, jag skickar en kille på en gång. Klockan blev lunch och ingen reparatör hade kommit, ringde igen. Hej, Dan igen. Har ni dött? Eller? Nja, det var lite problem i Örebro, men han kommer straxt. Tog väl en timme sedan kom han, bytte motor och lite annat. Sedan var det dags för provkörning. Men eftersom det är måndag så gick naturligtvis inte motor nummer 2. Han fick ringa en kollega som kom över med motor nummer 3. Nu var kl. 16 och maskinen var igång. DESSA MÅNDAGAR!

Det var lite vemodigt idag. Äldsta sonen skulle rycka in i lumpen, en de få utvalda. Kommunikationen till Uppsala den tiden på dygnet var inte den bästa, så snäll som man är lovade jag att skjutsa honom. Vi åkte straxt före 8 i morse och straxt efter 9 var vi framme. Han tog sin bag och lommade iväg till vakten. Hustrun och jag konstaterade igår att det inte var länge sedan vi bytta blöjor på honom…. Det var faktiskt vemodigt att se honom försvinna. Jag är nog en riktig hönspappa…

 

fredag, januari 13, 2006

Tid

Igår var jag och hustrun bjudna till Ögir för att se generalrepetitionen av Hagateaterns nyårsrevy, Scent!d. Det var kanonkul, hoppas det går bra för dem. Den röda tråden i föreställning var just tid. Tid är ju ett relativt begrepp, dessutom kan man använda tid på olika sätt. Man kan som förälder sätta av t.ex. kvalitetstid med sina barn. Eller som Maria här på jobbet igår, missa en tid. Hon hade tagit ut Vård-av-barn ledighet halva dagen för att följa sin lilla Linnéa till Farbror doktorn. Enligt Maria skulle de vara där kl. 12, enligt sköterskan kl. 10. Det blev inget läkarbesök. Tid kan ju också vara en hopplös väntan, eller gå alldeles för fort eller…. Det är svårt att inte tycka något om tid.

Jag bloggade ju tidigare om att min stora dröm är att bli professionell tyckare. Idag träffade jag en kille som var värre än jag. Jag åkte tåg till Stockholm och tog sedan en taxi till Sätra där jag skulle hämta min bil. Den chauffören hade synpunkter om det mesta men Trängselskatter i synnerhet. Han berättade att det fanns en sak han ångrade i sitt liv. Han hade kört Peter Eriksson i Miljöpartiet, och han ångrade djupt att han inte ”råkade” tappa ut honom mitt på Essingeleden. Sympatisk kille, helt i min smak… Jag kom i alla fall fram och hämtade min bil, de hade rivit ned halva bilen och gått igenom varenda jordpunkt. Ända till husse hoppade in och glad i hågen skulle åka, fungerade allt. Men när jag for iväg flimrade det i instrumenten. Men inget flipperspel!! Kanske, kanske den här gången.

 

tisdag, januari 10, 2006

HJÄLP! Måndagen fortsätter

Våra små problem med Bussgods från gårdagen fortsätter. Fast i annan form. När kunden löser sin försändelse mot efterkrav dag 1 plockar vi pengar ur kassan dag 2 för att skicka med chauffören. Ibland är det ganska mycket pengar och de gångerna måste den som plockar ut pengarna säga till den som ska redovisa kassan att vänta lite, så inte växelkassan tar slut. Det glömde Majsan idag, så när jag skulle redovisa blev det ungefär som en jackpot i Las Vegas. Mynttornet i Cash Guarden blev rena kulsprutan, det formligen spolade ut mynt och Majsan som stod på kundsidan var något förtvivlad. Ooooh, den tömmer allt! Det kommer hur mycket mynt som helst! Gissa vem som fick sätta sig och sortera alla mynt och hälla tillbaka i maskineriet?

Anna var och besiktade Land Rover´n igår. Gick bra sånär som att Bilprovningen sa att det var fel färg på blinkersen, höger bak. Jag kollade och jodå, det var ett vitt glas med orange lampa på höger sida, och orange glas med vit lampa på höger sida. Konstigt, någon kund har väl gjort något och bytt utan att vi tänkt på det. Nåja, får väl ringa och beställa rätt grejer. Killen på lagret frågade efter reg.nr och årsmodell och upplyste mig om att det ska vara vitt glas på en 03-a. Jaha, då är det alltså fel färg på vänster sida…. Enligt besiktningsprotokollet är bilägaren ansvarig för att felet åtgärdas snarast. Men… det är ju inte fel på höger sida. Det är ju vänster som…. Vad ska jag nu göra?

 

måndag, januari 09, 2006

J..la måndag

Nu var det dags igen. MÅNDAG!! Kom glad i hågen med en begagnad tvättmaskin på släp till jobbet vid halv sju. Var inställd på att börja dagen med en kopp kaffe och Bärsingen, men ack vad jag bedrog mig. Konny mer eller mindre mötte mig i dörren och ojade sig om att tvättmaskinen hängt sig. I Konnys värld har maskinen hängt sig oavsett vad som hänt. Men jodå, den hade hängt sig… Eller nåt… Han hade bytt lampor i dörrarna och sen fick han inte igång den. Det stod felkod 01 i datorn, vilket betyder att det är något fel på närspänningen. Ok, kollade proppar, kablar, säkringar, jordfelsbrytare och fan vet vad. Inget fel. Du chefen, sa Konny, det står E-1 i kunddisplayen. Underbart, mer galenskaper. Fortsatte mitt felsökande men hittade inget. När klockan blev efter sju ringde jag servicekillen som inte heller förstod något. Jag skickar en gubbe sa han, han kommer om en timme. Jaha, det får väl vara avstängt så länge. Konny gick ut och skulle stänga av porten. DÅ GICK MASKINEN SOM OM DEN ALDRIG GJORT ANNAT!! Jag tror t.o.m. att den flinade lite åt honom… Det är ju måndag så det slutade inte där. Maria var så glad, äntligen hade hon fått igång SMS-aviseringen till Bussgodskunderna. Vi har försökt detta sedan i våras, men nu fick vi alla parametrar som skulle till i datorn. I dag kom det bara två paket, hon scannade in dem och skickade sms-avisering. Då frågade datorn om hon ville skicka alla, ja eller nej. Självklart klickade hon på ja, vilket fick till följd att ett antal hundra sms gick iväg till alla vi försökt avisera sedan i våras. Gissa om det varit kö i butiken och på telefon idag…. Måndagen fortsatte med att telefonen ringde. Hej detta var trafikpolis NN jag söker Dan Sederowsky. Jaha ja, det var jag det. Jo, det är så att vi stoppat en Land Rover med reg. Nr RTE 245, det är körförbud! Ojdå, har jag glömt att besikta. Ja, det har du. Jaja, det är inte så lätt alla gånger, vi har ett sjuttiotal bilar att hålla reda på och det har bara hänt en gång tidigare. Jo jag vet, sa polisen. Vi har samma problem med våra bilar…. Efter någon timme kommer en någon ilsken dotter in på jobbet. Gissa vem som körde bilen. Jo, stackars Anna med ett 6 dagar gammalt körkort. Hon blev en erfarenhet rikare….

Dagen lyste i alla fall upp på eftermiddagen, då kom posten hit med en efterlängtad kartong från Mr Kumar Singh i London. Det var en av mycket få kvarvarande flaskor Macallan Gran Reserva. En av de absolut godaste Whisky’n som sett dagens ljus. Denna Mr Sing är en riktig klippa i Whiskyvärlden, han kan snoka rätt på nästan vilken udda och slusåld whisky som helst.

I lördags var det lite västmanländskt tröökigt i det Sederowsky´ska hemmet, så jag å hustrun åkte till Köping och tog en öl. Minnesgoda bloggläsare kanske minns vad jag skrev tidigare om Magnus Broman och vilket evolutionsnivå jag ansåg honom vara på. Såklart var han också ute, han är ju lite svår att missa. Fyller synfältet liksom. Jag tog ingen vidare notis av honom även om jag såg att han stirrade på mig. När det var dags att åka hem och jag just satt mig tillrätta i taxin kommer han fram och drar upp dörren för mig och säger i lagom hotfull ton. Danne, vad fan håller du på med? Tror du att du är någon jävla kung eller? Nu bad jag taxichauffören köra så vi hann inte avsluta denna utsökt intellektuella diskussion. Där visade han åter ett tecken på en nivå i höjd med primater. Men å andra sidan…. jo, lite kung var jag nog. Kung i baren…

fredag, januari 06, 2006

En dyrdag..

Fredag men en röd sådan, skönt. I morse tog jag hunden med på en långpromenad på sjön, jätteskönt. Visserligen mulet men ack så vackert när frosten hänger på träden. I veckan ringde min exalterade kompis med datorn, han hade lyckats göra en utskrift och faxade den till mig för att visa. Kanon Nacka, fortsätt i samma stil så är du snart lika beroende av datorer som jag.
Dottern tycks klara sig bra ensam i trafiken, ännu inga olyckor rapporterade. Undrar om hon tänkt köpa egen bil, eller om hon ska fortsätta snylta på mig? Hon är ju dessutom inne på sjätte dagen utan tobak. Bra! Lycka till, Anna!
Fick ett samtal i onsdags, det var från Lions i Kolsva. De ville att jag skulle komma och ha en Whiskyprovning med dem. Kul att intresset för det kulturella sprider sig. Självklart får man ställa upp för kulturen.
Hade en intressant kund, han undrade om vi fått in de där billiga cigaretthylsorna? Jo, de står där... bakom godiset. Han gick dit och tittade, kom sedan tillbaka och sa att det var fel, han ville ha de där bruna, inte röda kartongerna. Det var inte lätt att förklara att vi aldrig haft andra och att det måste bero på en viss färgblindhet hos somliga. Han köpte inget...
Hörde på radion att det går lite livat till på V-kongressen, det verkar ju ändå finnas några förnuftiga människor där. Jag menar det var ju ändå 25 stycken som inte röstade på Kamrat Ohly. Undrar vem de röstade på? Det fanns ju bara en kandidat.
När jag och barnen var i Eilat på semester ringde hustrun och berättade att tvättmaskinen sagt upp sig. Vad ska jag göra åt det då? Jag är 1000 mil hemifrån! Ring en reparatör! Det gjorde hon. Två stycken. Den ena kom en timme före den andre så den andre kom så att säga i ogjort väder. Jag fick betala bägge... För ett par veckor sedan hände det igen, tvättmaskinen skrev motorfel i displayen. Ring en, säger en, reparatör den här gången. Jodå, han kunde komma 10 januari som tidigast. Men hallå, vi är sex stycken i familjen hur ska vi klara oss? Ok, han kan komma den 3 januari. Han kom, han såg, och han grejade en liten seger. Maskinjäveln höll till idag. Nu går proppen så snart motorn ska starta. Jag skruvade isär den och vad hittar jag i el-centralen? Jo, en död maskinist! Nej, sa ungarna, det är ju en mus, fy vad äckligt! Jag tror i alla fall att det var maskinisten, efter begravningen skruvade jag ihop eländet igen i tron att utan maskinist borde det väl fungera hjälpligt. Men icke sa nicke! Nu ger jag upp. Maskinen står på hallgolvet. Imorgon köper jag en ny, med eller utan maskinist, bara den fungerar. Det blir en dyrdag..

tisdag, januari 03, 2006

Små barn små bekymmer...

Då har man överlevt ett nyår till. Jättetrevligt på nyårsafton, vi åt och drack en massa gott. Tyvärr fick jag ingen mousserande Whisky, men det gick bra ändå. Visst är det konstigt att alla nya år börjar med att man är jätteseg, har blykeps och längtar efter något fettdrypande till middag. Undrar egentligen varför man önskar varann ett gott nytt år, när man i nästa andetag ropar skål och indirekt medverkar till att ens vänner får en tung början på nyåret… Vänta bara till nästa år, då infaller 1 januari på en måndag, oj oj oj. Alla dess nyårslöften kan ju vara lovvärda, men roligast är ändå sätten att komma förbi dem. Äldsta dotterns löfte var att sluta med både rökning och godisätning, hon tyckte det var lika bra att lägga av med godis också eftersom hon var rädd att gå upp i vikt om hon la av med rökandet. Nyårsdagen var inte kul i hennes sällskap, allt man sa var fel, men jag frågade om löftet gällde även snacks, eftersom jag i mitt dagliga värv skiljer på godis och snacks undrade jag om hon också gjorde det? Äntligen fick man ett sådär gulligt Annaleende. Menar du det? Kan man äta snacks? Är det inte godis? Glufs! Fick ett samtal från min kusin Anne i Stockholm, hon var arg är för att jag inte bloggar något om henne. Men, sa jag, du har ju inte gjort något värt att blogga om. Det ska man inte säga till en kvinna! Så nu är det gjort. Anne, du är bloggad och ja du är snäll o rar, ha det skönt på semestern. Det var kallt idag. Termometern visade -17 grader när jag åkte till jobbet. Rätt oskönt så dags måste jag säga. Har inget emot en fin vinterdag, men att komma från sängvärmen är inte kul, usch. Idag var det premiär för Trängselskatterna i Fjollträsk, verkar ha blivit den soppa alla förutspådde, här på macken har vi blivit av med nummerplåtarna till en hyrbil, så de är säkert i Stockholm och blir filmade. Undrar hur mycket byråkrati man ska behöva stå ut med för att reda ut det. Som vanligt är det Göran Persson och hans polare som ställt till det. Tur att det är val i år. Hoppas svenska folket inser vilken nötter som sitter i regeringen och röstar bort dem. Monterade i alla fall min egen transponder idag, får se om det funkar. Min numera icke rökande dotter Anna klarade sitt körkort idag. Jättekul för henne!! Kanske mindre roligt för hennes far. Pappa!! Jag klarade det!! Vilken bil får jag låna….?