Kom och köp konserverad gröt....

I min ständiga jakt på ovanliga Whiskybuteljeringar i allmänhet och buteljeringar från Ardmore Distillery i synnerhet ramlade jag på denna apparat. Den ska tydligen kunna skilja på fulsprit och äkta vara, ska vara speciellt bra att ha med sig på krogen..... 
Allt går att sälja med mördande reklam....

Första vinterbilden.....

Kl.07.00 i morse. Huuuu...!! Det är is på hela bilen....

Ett gott skratt förl.... ja vadå?

Hihi, idag var jag och fixade min moster och morbrors nya dator. Samt blev väl försedd med underbar mat, tack tack. Min moster som är alldeles förstörd av reumatism har en speciell mus till datorn som gör att hon kan scrolla runt som vi andra. Medan jag höll på med datorn, satt de och såg på tv, när jag kom in i tv-rummet frågade min morbror om jag fixat Desirees mus....... Det tog en stund innan han kopplade vad han sagt. Men kul hade vi...

Bonde(?) för en dag....igen

Oj, vilken stressdag det var igår. Gick som vanligt upp och sparkade liv i tuppen, någon måste ju väcka honom också.... Åkte och hämtade min Rolls Royce för att göra den bröllopsfin, den skulle nämligen vara med på Bröllopsmässan i Kungsör, efter att ha ställt upp var det så dags att åka till Köping, där skulle jag vara konferencier på "Landsbygden i stan-jippot". Kom dit i hygglig tid så jag hann med en kopp kaffe innan det körde igång, men sen gick det för fullt i närmare 5 timmar. Det var en kanonkul tillställning med massor av glada och positiva människor som både sålde och köpte närodlade och lokalt producerade livsmedel, och annat hantverk. En riktig marknad, skulle man kunna säga. Min vana trogen hade jag naturligtvis kameran i högsta hugg, jag hade tänkt att ta min lite mindre kamera eftersom det inte krävdes så mycket en sån här dag, men den var trött i batterierna så det fick bli EOS1:an. Lite tung att släpa på kanske, men vad gör man inte för konsten. Tyvärr kostade historien mig min ögonmussla, den trillade väl bort när jag trängdes med alla. Men det finns folk eller maskiner som inte gör annat än ögonmusslor, så det löser sig säkert. Vid många av borden var det olika tävlingar där man skulle gissa antal kottar eller hur mycket en höbal vägde eller så, jag förstår hur man räknar kottar, men vad för slags våg har man till en höbal. Vid pumpavägningen använde man en vanlig badrumsvåg, lite opraktisk kanske, men med lite god vilja så gick det också. Vinnarpumpan vägde otroliga 49.9 kilo!!!! Kom från Högsta gård som dessutom säljer vegetariskt griskött(?), eller var det ekologiskt? Nåja....

Vi blev väl födda av radiokocken Ralf Håkans, han gjorde en höstgryta på allt möjligt som såldes i stånden runt torget. Jag hade fullt sjå att springa runt o prata, men hann i alla fall få en liten smakbit. JÄTTEGOTT!!

Det var en allmänt härlig stämning, när vi skulle dela ut priserna i de olika tävlingarna var tyvärr inte alla pristagare på plats, så det blev lite roddigt, men vi löste det bra. I Tramptraktortävlingen var första pris en egen tramptraktor men det fanns också ett specialpris från Sparbanken som en liten kille på 2-3 år hade vunnit, jag minns inte vad han hette, men när hans farmor skulle skicka upp honom på scenen och jag skule ta emot blev det lite jobbigt, det är kanske som de säger.... Det var jag som skrämde Rädda barnen.....

När dagen närmade sig slutet var det avtackning, jag hade fått en bukett Rosor från Åkervalls att ge till arrangörs-Lena som verkligen gjort ett jättejobb och borde få någon slags hedersomnämnande av traktens bönder. I samma veva slet hon fram en likadan bukett till mig(!), dessutom fick jag en puss i mustaschen. Den gjorde min dag!

Men min dag var inte slut med detta. Nu åkte jag hem och bytte om till full Highland-utstyrsel och drog till Ögir för att hålla en Whiskyprovning med ett gäng från försvaret. Jag var helt slut efter allt annat men lyckades hålla god min. När jag kom dit höll kvällens band på att ställa upp på scenen och jag gick fram till dem förklarandes att jag behövde stänga av en stund för att sätta upp min presentation. Men vi skulle tydligen vara i Bistron, så nu fick jag bekymmer med projektor eftersom jag inte tagit med min egen. Så vi fick montera ner allt och släp in den till Bistron, nu saknade jag kablar men efter lite letande hittade vi några som passade. Nu kom nästa bekymmer, hur jag än tryckte på dator och projektor fick jag ingen bild. Då fick jag hjälp av Krister Svartström som var där och skulle ta bilder av mig till ett reportage, han var en fena på det där med projektorer så ett par minuter innan jag skulle köra igång var det bild, ljudet fick vi ta från datorn, men det funkade det också. Efter provningen var alla glada och tackade för lektionen, de försvann ut för att äta, medan jag packade ihop. Jag orkade inte stanna kvar på mat, utan åkte och hämtade min dotter, Anna, som följde med till Kungsörstorp för att plocka ihop grejerna kring Rollsen och köra den till Rolls Royce-garaget. Nu var klockan nästan 21, jag skjutsade hem Anna, åkte hem och bytte kläder, tog en öl och en macka med vegeteriskt(!) rökt griskött, satte mig att vila med Dan Browns senaste bok, men somnade efter ett kapitel. Det tar på krafterna att hålla igång en hel dag...... Jag var ändå tvungen att gå upp i tid för efter att jag lämnat Anna ringde jobbtelefonen, det var en kund som behövde en bil på söndag morgon, jag är ju en snäll människa så......

Skyltar???

Idag skulle jag sätta in lite pengar i Sparbankens insättningmojäng. När jag kom in såg jag att det satt en lapp över displayen som förkunnade att "En reparatör var på veg", jag tyckte det var lustigt att banken som gärna upplevs som "lite bättre" inte kunde stava bättre än så. När jag kom närmare såg jag att det var ett illa skrivet ä, så min lilla lustifikation kom av sig..... 
Däremot såg jag en annan rolig skylt, efter banken åkte jag till Djurkliniken för att köpa allergifoder åt vovven, på dörren stod; Om du har en kanin, säg till personalen så får du gå in en annan väg. Nu har jag ingen kanin så jag klev in genom dörren. Men varför ska jag behöva gå en annan väg bara för att jag ha en kanin?

Mot Scherwoods....äsch Tyskland ska det vara

Så har man varit på resande fot igen. Den här gången till Tyskland för att medverka vid Bartclub Grundau-Steinaus 25 års-jubileum. Resan ner gick ovanligt bra, inget strul och vi landade 10 minuter före tidtabellen. Jo, förresten jag hade lovat en av mina polare att jag skulle fixa ett litet broderat märke med en svensk flagga på, han glömde det när han var här för 2 veckor sedan. Jag kollade först på turistbyrån i stan, men de hade inga. Ingen fara tänkte jag, tar det på Arlanda istället.... Men ack vad jag bedrog mig, jag vimsade runt hela flygplatsen utan att hitta något, han blev utan.....
När jag väl kommit ur planet messade jag Rod och Andy som skulle landa en stund senare, en knapp timme om jag inte missminde mig, jag skrev att jag väntar vid hyrbilsdisken. Väl där blev jag upplyst om att BA går till en annan terminal än SAS som jag flög med. Nåja, jag hämtar väl bilen själv och letar mig fram till Terminal 2. Från hyrbilsdisken var det säkert en halv kilometer genom katakomber, hissar o trappor innan jag hittade bilen. Väl där letade jag mig fram till upphämtningsplatsen vid Terminal 2, sprang in och kollade, men det enda Londonflyg jag hittade var 2 timmar bort....mycket förvirrande, men bara att bida sin tid. Jag var lite hungrig så jag tog och körde till en liten by en kvart därifrån, hittade ett mathak, satte mig att kolla menyn, skulle just beställa när telefonen ringde, det var Andy som undrade var jag var(?)..... Nu blev jag än mer förbryllad....men släppte menyn och gick till bilen igen. Vi fann varann direkt och satte av mot Grundau som ligger bara en knapp timme bort. Vi konstaterade att vi alla var hungriga och svängde ner till en liten by, parkerade på torget och började leta matställe, det första hade redan slutat servera lunch, men det tredje såg mer öppet ut. Killen bakom disken var lika duktig på engelska som vi på tyska, men så mycket förstod vi att kocken hade gått för dagen, killen lovade i alla fall att fixa något. Det gjorde han med besked, vi fick en pasta med Kantareller och något slags kött i en krämig sås. Jättegott!                                                       Ja just ja, hyrbilen var en historia för sig. Eftersom vi bara skulle till hotellet och tillbaka, var det onödigt med något dyrt, det billigaste de hade för 3 feta mustascher var en Ford Fusion, helt ok tyckte vi... Men väl ute på autobahn visade det sig att det var inte helt enkelt att hinna med i trafiken. När vi väl fått upp ångan i 150 km/t och jag byter fil för att köra om, ja då slår kompressorn till ac'n igång och den stackars lilla motorn storknar, nåja vi kom fram till hotellet i vad vi trodde god tid, men de första vi möter är några mustascher från Berlin som kommit långt före oss. Vi knallar in till receptionen och funderar på vad vi ska säga, Andy hade nämligen anmält sitt deltagande lite sent och Rod som hade fixat hotellbokningen hade gjort lite fel, han hade bokat bara en natt åt Andy, och när han klickade tillbaka för att ändra sa bokningssidan att hotellet var fullt. Väl där var det inga problem utan tjejen i receptionen bara ändrade(?), lita inte på bokningssajter. Nu fick vi frågan om vi ville ha rökrum, ja tack sa Andy. Då fick han med sig en askkopp till rummet.... Tydligen hade gästen som haft mitt nummer innan också varit rökare för fy så det luktade i rummet. Vi bodde i en by som heter Gelnhausen, som har en underbart vacker medeltida stadskärna, vi hamnade till slut på en uteservering där vi blev kvar till småtimmarna.
Eftersom man i Tyskland gärna är lite petig med hur man ordnar saker och ting skulle naturligtvis jubileet firas med en tävling, dessutom med VM-regler vilket gav det hela en lite fånig status som ett inofficiellt vm. Hur som helst lyckade mina vänner övertyga mig om att ställa upp i klassen Fu Manchu, som är en kinesisk mustasch, egentligen en kategori som man helst bör ha speciella kläder till, men jag tänkte att jag ställer väl upp ändå. Så på lördagsmorgonen var det bara att försöka räta ut min något bångstyriga mustasch, efter en halv tub vax, en halv hotelltvål och en massa hårspraiy så var den "utdragen". Vi åkte bort till arenan där vi skulle vara, men Rod var inte nöjd med mitt utseende så han gav sig den på att hitta en kinesutstyrsel, vi snurrade runt i diverse butiker men hittade inget annat än en solros i papp(!) som med lite omstukning gick att ha på huvudet.... Jag blev i alla fall fyra....och fick många glada skratt! Dagen slutade med några öl på hotellets uteserrvering, härligt att kunna sitta ute fortfarande.
Söndag morgon var det frukost och tillbaka till flygplatsen, när vi väl svängde ner mot terminalerna insåg snurriga Rod att hans mobil var kvar på hotellet. Nu var goda råd dyra, han skulle bara hem, byta flyg och ta en ledig vecka i Spanien, jag skulle aldrig hinna fram o tillbaka innan deras flyg skulle gå, även om jag skulle klara mitt. Efter några spännande telefonsamtal på en blandning av engelska och tyska fick vi en taxi med stor motor att komma med telefonen, det blev kanske inte dyra råd, men väl en dyr transport....
När jag så var på bussen som skulle ta mig till flygplanet såg jag att Rods snurrande fortfarande förföljde mig...

Fler bilder finns här

Snurr snurr

Ja, kära nån så det kan bli. Mitt på dagen saknades det 3 bilar till imorgon. Jag lyckades hitta en i Västerås och en i Uppsala, men den tredje var det svårare med. På väg till Uppsala ringer telefonen strax före Enköping, då blev en bil avbokad, det var kanske inte bra, men löste i alla fall ett problem. Eftersom det varit så stressigt hade jag inte hunnit äta så jag stannade vid McDonalds i Enköping, när jag skulle åka vidare med hamburgare i ena näven, telefonen i den andra och styrde med knäna, så ringde nästa telefon. Då var det spännande att fippla fram den.... Det var i alla fall kunden som jag var på väg att hämta en bil åt som avbokade....ridå. Bara att vända hemåt igen. Väl tillbaka visade det sig att ytterligare en kund avbokat och vips så hade vi en bil över..... Nu hann jag jobba undan lite papper och sedan skulle jag köra över en annan lånad bil till Västerås. Under tiden hade grabbarna lyckats hyra ut den lediga bilen och när jag kom tillbaka hade de gått hem, en kund hade inte hämtat sin bil så jag ringde dem och de kom efter 10 minuter. Nu slog jag en blick på bokningarna inför morgondagen och konstaterade att en bil inte kommit in, den ska ut kl.7 i morgon bitti..... Så var man tillbaka på ruta ett, en bil som saknas och ingen lösning på problemet...håhå jaja

Måndag den 13 september....eller?

Oj vilken dag. Jag gick upp före 5 i morse för att hinna ta hand om en kund som skulle komma kl.6 kl.05.40 stod jag vid informationstavlan utanför MotorNilsson och skickade min mest mysiga morgonandedräkt genom ett plaströr som satt fast i handen på en polis..... Hon verkade inte ett dugg gladare än jag vid den tiden på dygnet. 
Dagen fortsatte i samma fart, varenda bil skulle ut och några till, jag hade ett helsike att få bilarna att räcka till, och mitt i alltihop ringer kunder och vill ha fler.... HJÄLP!! Med lite pusslande och lånande lyckades jag få bilarna att räcka till onsdag. Men då är det brist igen, jag har ju imorgon på mig att ruska fram en kärra, ringer någon mer och behöver en bil blir det extra jävligt, eller kul, hur man nu väljer att se det hela. Det känns hur som helst skönt att det börjar lossna igen, kanske vi sett botten på lågkonjunkturen och att det börjar röra på sig igen? Men det är mycket att ta ikapp, lågkonjunkturen har kostat några miljoner....suck.

Trots en överfull dag på jobbet har jag ägnat kvällen åt att klä in stolarna jag köpte till mitt hobbyrum, jag har nog ingen framtid som tapetserare men de är i alla fall........tja....ovanliga kanske....


Jag har ju tidigare bloggat om allt strul jag vanligen drabbas av vid resor, nu var det brorsans tur. Han och brorsonen har varit och sett finalen i Europeiska Dragracingmästerskapen på Santa Pod i England. De for i fredags och skulle åka hem idag, det vara bara att flygbiljetterna gällde igår..... Så där stod de och kom inte längre än till incheckningen. De ringde och jag kollade alternativa flyg, men allt var fullbokat om man inte ville åka svindyr Business Class. Så just nu sitter de på ett hotell i Stanstead och väntar på ett Ryan Air flyg imorgon, så tokigt det kan bli....

Tid över?

Oj, så var det nästan över för den här gången. Hur mycket jag än tycker om mina vänner tar det på krafterna att ha dem här. Att det är som att valla katter är mer av ett understatement....

Det har hur som helst varit otroligt kul att så många ville komma till Köping för att fira klubbens 25-års jubileum. Totalt blev vi 38 stycken som firade i dagarna två, även om det blev 3 och 4 dagar för somliga. I fredags var det förbrödning på hotellet, den slutade i Rods rum tillsammans med några flaskor Whisky, det blev en seg lördagsmorgon, men jag var tvungen att vara vid hotellet senast kl.10 för att valla ihop "hjorden". Vi gjorde gemensamt avstamp till Bilmuseet kl.10.30, det var meningen att vi skulle vara på plats kl.11 så jag tyckte det var lagom, och det var det nog, men när vi var nästan framme blev vi stoppade av redaktör Eneroth som ville intervjua och ta lite bilder. Det gick bra till en början, men när han skulle ta en gruppbild visade det sig att vi var för många, för tjocka eller att hans kamera inte hade vidvinkel nog. Snäll som jag är erbjöd jag mig att låna honom mitt objektiv, jag tänkte att hans funkar nog om Tommie som höll min kamera stod lite längre bort. Jag kollade aldrig inställningarna, för jag hade ställt min kamera på automatik så hon skulle kunna knäppa några snabba bilder, men ack vad jag bedrog mig. Hans objektiv och min kamera tyckte inte om varann, ett halvformats objektiv på en helformats kamera är inget ideal, och den gruppbild jag tänkte förgylla bloggen med blev minst sagt skit. Hoppas jag kan få någon av hans bilder. Vi hade fått lunchen sponsrad av Nordic Bet, som dessutom hade vänligheten att förse oss med tröjor, både med Svenska Mustaschklubbens och deras logotype, men också en tvetydig text på ryggen "I bet mine is bigger than yours". Man kan som sagt tolka den som man vill, men på bilden här bredvid tycks Kalle och Jörg diskutera om det är magen som menas..... Själv tror jag så klart att det är mustaschen som menas. När redaktör Eneroth fick klart för sig att vi besöktes av både förre världspresidenten i världssamfundet och konstnären jag bloggade om förra gången, så drog det hela ut på tiden och katthjorden var skingrad igen. Bara att valla ihop dem och en halvtimme sena var vi i alla fall på museet. Det är en fantastisk samling och de som följde med runt var mäkta imponerade. Det var meningen att jag skulle tolka till engelska och en annan kille till tyska, men stundtals var det bara guiden Bengt och vi tolkar som gick runt....håhå jaja. Alla var i alla fall nöjde, inte minst med lunchen i det mysiga klubbrummet.
Eftermiddagen var fri för dem att göra vad de kände för, själv tog jag tillfället i akt att åka hem en stund och vila, innan jag bytte till bättre kläder och for tillbaka för den STORA festen som skulle ske på Ögir. Det blev en underbar kväll med helt igenom svensk mat so var mäkta uppskattad av alla som fick smaka. Vi hade fixat en nubbe till sillen och jag hade sån tur att det var flera kring som inte ville ha den, så vips hade jag flera.... Mellan för och varmrätt passade våra gäster på att ge klubben presenter från sina respektive klubbar, mycket fint blev det, men roligast var ändå att höra talet som jag hade översatt till fonetisk svenska, för att engelske Rod skulle kunna läsa. Jag förstod i alla fall, men jag är inte så säker på att övriga gjorde det....
Kvällen fortsatte med en underbar konsert signerad Lina Adolphsson, vilken röst hon har den damen! Efter konserten droppade en del av, men vi var ett gäng som blev kvar och snackade skit över några öl. Vi kom in på det här med svensk mat och Lotta var inte sen att fylla på, så en burk Surströmming är numer i Antwerpen och den andra åker till USA på torsdag, tack Lotta o Per. De har lovat att öppna och äta dem vid sina respektive klubbmöten, ska bli kul att få kommentarerna.....
Den här kvällen slutade på Ronnies rum, återigen i sällskap av några flaskor Whisky, jag for hem vid 3-tiden men enligt uppgift var de andra kvar till klockan 5.... Jag orkade inte masa mig tillbaka till Köping förrän vid 12-tiden på söndagen, och då hade de flesta redan åkt till sina flygplatser. Men några gubbar var kvar och de hade jag bjudit hem på söndagskvällen. De var nyfikna på min whiskysamling (varför är jag inte förvånad?), men jag höll dem lite på alster och visade dem runt på åsen först, hade tänkt vänta till efter maten, men de var som barn på julafton.
Efter att de fått prova några raringar fick jag Famous Grouse konstnären att både posera med en vintage-flaska och även signera den.


Någon som vill köpa en signerad flaska väldigt dyrt?


Idag har jag vallat runt några tyskar och holländare i vår kungliga huvudstad innan de tog flyget hem. Det var kul att höra hur imponerade de var över staden på vattnet, man behöver höra det ibland, för mig är det ju annars bara Fjollträsk.

På onsdag kommer Bruce och Tommie tillbaka från en avstickare till Norge, vi ska ta en "last supper" tillsammans innan

de tar flyget hem till "amerkat" på torsdag morgon. Trots stress och sömnbrist blir det lite tomt, jag har ju levt med planeringen i flera månader.... Å andra sidan får jag kanske lite med bloggandet.....

Mustaschandet fortsätter.....

Idag var det bara en mustasch att hämta, och bara i Västerås, skönt. Jag stressade runt som en Iller på jobbet från kl.6 till kl.12, sen hämtade jag min amerikanska vänner och tog med dem till Västerås, Tommie ville ha "some serious shopping". Hon hade övat på att säga Köping med hennes amerikanska brytning och hur hon än vred och vände på det hela fick hon det att låta som shopping..... Maken Bruce trodde inte riktigt på det hela men svalde förtreten. Vi släppte henne vid Hälla medan vi själva gick för en lunch. Efter lunchen blev det flygplatsen och hämtning av mr Jonathan Halbert. Jonathan är lite speciell för mig som whiskyconnesiour, han är nämligen den konstnär som ritat The Famous Grouse, rätt häftigt i min värld, han är dessutom tvättäkta skotte vilket gör det hela ännu roligare. Vi plockade upp Tommie som tyckte hon var i tidsnös...håhå jaja. Självklart åkte vi Jaguar och självklart började det regna på vägen tillbaka....döm om min förvåning när torkarna helt plötsligt fungerade......

Mer mustascher....

Låååång men trevlig dag är till ända. Jag gick upp vid 5 i morse för att möta mina vänner från USA som skulle landa kl. 7.45 på Arlanda, jag hade för länge sedan lovat att hämta dem med Rollsen så jag åkte mot Valskog för att hämta den ur idet, nästan framme kom jag på att jag glömt nycklarna på jobbet....bara att vända tillbaka. Nu hade jag nycklarna, men istället regnade det hur mycket som helst, bilen var nytvättade och jättefin, men det var bara att gilla läget. Det tog dessutom en stund att ta sig fram för torkarna på Jaggan har gett upp, den käkar säkringar som en mördarsnigel äter trädgårdar. Jag kom i alla fall iväg med en Rolls med fungerande torkare, väl framme så behövde jag bara vänta 10 minuter så kom de, men parkeringen kostade sanslösa 80.-. LFV är inte blyga. Jag hade förberett ankomsten till hotellet med att de skulle rulla ut Röda mattan och helst fixa en Papparazzi som fotograferade, och jodå, Svartström stod där med kameran i högsta hugg. Bruce och Tommie i bilen såg ut som fågelholkar, men talade inte om mycket annat idag.....
Efter att de fått vila lite medan jag var på jobbet så åkte vi till Ögir för en lunch och en svensk whisky till Bruce. Nästa stopp var att åka till Skavsta och hämta Keith från Skottland, ännu en mustaschpolare. Tyvärr var planet lite sent, så Bruce och jag tog en fika och snackade skit. Nu började jag bli lite trött, men till slut kom han i alla fall. Vi rullade hemåt och jag tänkte ta en genväg över skogen, när vi väl kom ut på 53:an var vi nästan framme vid rondellen i Malmköping, men trött som jag var svängde jag till Strängnäs istället för till Eskilstuna, så den tidsvinsten gick åt skogen, det gick inte att vända för "någon" hade monterat vajerräcken överallt. Vi var inte mer än 5 minuter senare än jag räknat med, men då gick det lite fort stundtals.....
Imorgon kommer det fler mustascher, och jag tänker gå och lägga mig nu...

Känslans seger över förnuftet....

Efter sju sorger och åtta bedrövelser hade jag äntligen min Jaguar modell äldre på rull, det har varit en riktigt följetong under sommaren, med bränsleläckage både här o där. Nu var den äntligen igång och jag skulle köra den 10 meter från kontoret till verkstan för en liten make up. Kom nästan fram.... Sen var det tvärstopp, konstaterade snart att det inte kom något bränsle. Konstigt bränslepumpen är ju ny.... Kollade om det fanns ström....och jodå, det fanns det. Jag hörde hur det knäppte i pumpen, men inget liv. Nu lossade jag bränsleledningarna så den skulle kunna snurra fritt.....men inte ett liv...!! Tog loss den helt o hållet,  knackade lite på den men inte ett liv. Gissade att det kanske fastnat något mellan kuggarna så jag pytsade i lite olja....inget hjälpte. Åkte ner till HBV för att se om någon var klurig nog, men de konstaterade samma sak som jag, något sitter ohjälpligt fast där inne. Efter lite letande i kataloger hittade vi rätt pump och skulle just till att beställa den, när vi såg att det satt samma pump i diverse bilar, bl.a. Opel. Tänkte just åka och inventera deras reservdelslager när grabbarna hittade en gammal dammig kartong på HBV-vinden. Lådan innehöll inte en likadan pump, men väl en snarlik, med lite nya anslutningar och mycket svordomar sitter nu någon slags alien-pump och pytsar in 2 liter/mil. Ska bli intressant att se hur långt jag kommer den här gången.
Det är som de säger "Känslans seger över förnuftet -- Kör brittiskt!"