Taskiga utsikter

Så var dag två till ända, dagen började riktigt bra med frukost vid 8-tiden, sedan gjorde jag en intervju med Radio Uppland. Jag han inte mer än lägga på luren så ringde mustaschen Hans och undrade om jag kunde fixa ett kvastskaft och lite silvertape….? Jaaa… va? Jo, jag fick inte med mig pinnen till fanan vi ska ha på paraden, så jag tänkte att vi kan väl göra en. Jaha. Jo det kan jag väl ordna. Gick till receptionen och frågae efter kvastskaft, eller snarare var man kunde köpa en. Test Somerfield, alldeles runt hörnet, annars har du hela shoppinggatan i den riktningen. Ok, jag knallade glad i hågen till Somerfield som inte hade varken kvastskaft eller tape, gick shoppingatan upp o ner men såg bara en massa märkesbutiker, pizzerior och andra näringsställen. Efter ett par timmar gav jag upp, gick ned till Brighton Pier och tog några öl istället. Vid lunchtid knallade jag tillbaka till hotellet för att se om vännen Rod hade kommit tillbaka från sin utflykt. Jodå, det hade han. Han satt på sitt rum med alla datorer som skulle vara till tävlingen, han satt med en knapp pekfingervals och en sån där irriterande mus, som bara är en pinne, och försökte klura ut hur Excel fungerar. Det var ju bra timing att börja med det dagen innan tävlingarna börjar. Jag satt o tittade på en stunde, kom med goda råd, men blev till slut så irriterad så jag bad honom åka alla ärenden han inte hann med så skulle jag fixa det istället. Klockan blev halv sex innan jag kom ut ur rummet, Rod hade inte kommit tillbaka, men jag slog igen dörren och räknade med att han hade nyckeln med sig. Nu tyckte jag att jag gjort rätt för ytterliggare en öl, och gick till baren. Väl där inser jag att min plånbok ligger kvar på hans rum, jag som är så törstig. Men tur i oturen så hittar jag en annan plånbok, Alan heter han. Han bjöd på en bitter och sedan dök Rod upp. Nu började diverse skägg o mustascher trilla in på hotellet, och det blev en jättekul reunion med, engelsmän, tyskar, amerikaner och norrmän. Efter mycket om och men kom vi i alla fall iväg, ett gäng på nio, till en resturang, där festen fortsatte. Förresten, Hans ringde och berättade att han fått tag på ett kvastskaft och tape i Leatherhead, där han besökte några vänner. Kolla in bilden på min fina utsikt….

Äntligen på väg

Så var man framme i Brighton. Resan började bra, körde till Benstocken o skulle parkera. En söt flicka tog emot och talade om att jag skulle stå på Körväg 12 Plats 4. Sagt o gjort, körde till Körväg 4 Plats 12 men där stod redan en bil..? Den tog en stund och vridande på biljetten innan jag förstod... Incheckning gick smidigt, men kön till säkerhetskontrollen var milslång. Väl framme skulle de kolla igenom min dator, men sen gick det bra. Säkerhetsmänniskan önskade mig lycka till..? Jag såg dig på TV igår, sa hon o flinade. Väl framme på Heathrow gick jag mot passkontrollen när telefonen ringde, inget konstigt med det men jag var kanske inte så uppmärksam som jag borde. Ställde mig i alla fall i vad som verkade vara den kortaste kön, när jag stått där en halvtimme och kön bara rört sig några meter, ser jag att där det förut var jättelång kö, var det inget folk alls... Då inser jag att jag stått i en kö för resande från överallt, utom Europa, då förstod jag också varför alla runt mig talade konstiga språk, med klickljud o så... En spilld halvtimme senare är jag i alla fall vid väskbandet. Äntligen lite flyt, den första väska jag ser är min. Genom tullen och till hyrbilsdisken, där blir jag upplyst om att vänta vid hållplats 4, så skulle en shuttlebuss komma. Bakom mig säger då en röst på bruten Engelska. Men, vakten sa ju hållplats 2...? Nej, sa hyrbilsmänniskan det är 4, jag borde väl veta. Vid 4:an stod en massa folk och det visade sig att de väntade på samma buss. När vi väntat ca 20 minuter ser jag bussen komma ute på vägen, men inte med siktet inställt på oss, jag viftar lite och han svänger in. Han var lika förbryllad som vi, han hade ju stått vid 2:an och väntat... Ja, herre jösses... Väl vid hyrbilen får jag ett mycket proffsigt mottagande, kanske skulle skicka Konny på kurs? Resan till Brighton går bra, jag klarar mig från värsta rusningen på M25:an. Hittar hotellet och checkar in. Rummet på första våningen, eftersom hotellet dessutom ligger mittemot den berömda Brighton Pier så vore det ju trevligt med utsikt mot piren o havet o... Jag tror det finns en film som heter ''A room with a wiew'', det var inte mitt rum som gav upphov till den titeln! Utanför fönstret var någon slags ventilationshistoria och en husvägg 2 meter bort... Nåja, desto större anledning att gå ner i baren och bättra på skäggväxten med lite vitamin b...

Tidig morgon

Som jag skrev igår måste man vara lite sadistiskt lagd när man ber gästerna vara på plats kl.5,30 på morgonen. Men jag måste nog backa lite från mina anklagelser igår, när jag kom fram var alla jättesnälla och empatiska och tyckte synd om mig. Jag gick upp straxt före kl.3 för att hinna lägga mustaschen tillrätta, kl.4 satt jag i bilen, bara 6 grader ute, brrr. Kl.5,30 gled jag in på TV4, sattes hos några snälla tjejer som sminkade mig, sedan var det dags för en riktigt frukostbuffé, värdig vilket hotell som helst, utom ett B&B i Skottland. Efter en stund var det dags att ta plats i studion, det var kul att se, allt som ser så fint ut i rutan var till stor del bara kulisser, även de som jobbade där, snyggt klädda upptill, det som syns i rutan, men normalt klädda nedtill… Vi började med att gå igenom vad jag skulle göra, sedan blev det en kort intervju. Nästa inhopp var en halvtimme senare, då skulle jag bedöma några inskickade mustascher och skägg, vad är det första man får så? Jo, Peter Lundén från Kolsva, med en typisk fackbasmustasch!! Sedan var det inhopp varje halvtimme för att säga eller göra något. Under tiden han jag i alla fall fika med Teodor Kallifatides, och byta några ord med några forskare som skulle tala om ett ingenting…?? i rymden. Rätt kul att höra dem gå på under intervjun, att tala om ingenting, ungefär som en politiker… De uppskattade inte riktigt mitt skämt… Jag hann också träffa dagens Triss-skrapare, en ung kille med flickvän. De var duktigt laddade och hade siktet inställt på 3 miljoner, men ödet ville inte riktigt. Det blev ”bara” 50 000.-, de var ganska besvikna, jag fick ge dem några tröstord innan de lommade vidare.   Egentligen var det en jäkla otur, av hundra lotter i korgen är 78 stycken på ett högra belopp än de 50 000.- de vann. Oflyt. Nu är det dags att packa väskan och dra vidare till Stora Brittanien för årets happening.  Nästa blogg blir en reseblogg….

TV4 är sadistiskt lagda?

Som framgår av rubriken så är de ena riktiga sadister. I fredags förvarnade de om att de ville ha med mig i Nyhetsmorgon imorgon tisdag, vid åttatiden, men att de skulle återkomma och bekräfta. På lunchen var det en herre som berättade att han sett på TV4 och de hade nämnt något om mustascher imorgon. Jag tänkte det var konstigt, jag har inget hört, men mina mustaschkollegor skulle vara med i regionala TV4 i Skåne, så jag tänkte att de kanske nöjde sig med det. Jag hörde ingenting förrän klockan var sen eftermiddag. Då ringer en hurtig kvinna och presenterar sig som Matilda från TV4 Nyhetsmorgon, hon berättar glatt och hurtigt att de vill ha med mig i hela sändningen…. Från kl.6 till kl.10!!! Enligt henne skulle det bli så spännande och kul, det skulle vara tittare som skulle få höra av sig  o.s.v. Hon lät jätteladdad. Då förstod jag att hon eller möjligen hela redaktionen måste ha en sadistisk ådra. JAG MÅSTE ÅKA HEMIFRÅN REDAN KL:4 PÅ MORGONEN!!!!  Dessutom ska mustaschen vara i TV-ordning så jag lär krypa ur lakanen före kl.3. Hur är det man säger. The show must go on…. Å andra sidan kan man ju se det som världens möjlighet att tycka saker i rutan, tänk fyra timmar i direktsändning, utan möjlighet för producenten att klippa… he he he

En bra dag

Jag har inte många dagar ledigt, men idag var det en sådan. Jag, Ida, Ccilia och Wilma tog gammel-Jaguaren och for till Eskilstuna veterandagar. Såg fantastiska bilar och motorcyklar, träffade massor av likasinnade människor och hade allmänt trevligt. Vi träffade t.o.m. en lord, Lord Arthur, Wilma kom väldigt bra överens med honom. Wilma är för övrigt en hund att vara stolt över, när vi lämnade Jaguar-klubbens parkering och passerade en Mercedes, satte hon sig och sket. Hon har förstått att det är engelskt som gäller. Sedan for vi tillbaka till Köping och Sång i Himlabacken. Vilken folkfest!!! Vi kom straxt före kl.16, inte trodde jag det fanns så många människor i Köping en söndagseftermiddag...?? En av de första vi träffade var Ulf Svansbo, som var på strålande humör, han berättade att 1000 upptryckta sånghäften var slut redan vi 15-tiden. Fantastiskt!! Det hela var en minst lika kul folkfest som Pre Summer Meet brukar vara. Kul att man kan hjälpa till och bidra till så lyckade evenemang. Hoppas det blir en fortsättning nästa år, jag ställer i alla fall upp igen. Jag är ju väldigt road av fotografering och ska för en gång skull lägga med några bilder i bloggandet. Se o njut.

Ödmjuk... jag?

I en kommentar i mina förra blogg skrev anonym: ego? Ska det komma från dig, som gillar att droppa både den ena och andra informationen om vilka du träffat och vad du varit med om? Ha ha Nä Danne, du må vara största bloggaren, men du måste var lite ödmjuk. Jag är väl ödmjuk... eller försöker i alla fall. Det är inte lätt när man är bäst... öööhh. Men att ha ett stort ego, betyder att man tänker på sig själv, på bekostnad av andra, det gör jag definitivt inte. Om du visste hur mycket jag skänker till olika välgörande ändamål... Vilket jag inte gärna talar om, om det inte gagnar saken i sig. Men att ex. överskottet från den stundande VM tävlingen i Skägg & Mustasch går till välgörenhet är ju ett plus man kan tillgodoräkna sig. Dels för att alla tävlande betalar en anmälningsavgift, dels för att jag som företagare är med och sponsrar evenemanget, inte för reklamens skull, utan för den goda sakens. Överskottet delas lika mellan The Rockinghorse appeal (ett barnsjukhus) och något som kallas Tachback som mest kan liknas vid Mustaschkampen som vi hade i Sverige i våras, de samlar in pengar för forskning kring manlig cancer. Faktum är att i många länder är det avdragsgillt att skänka pengar till välgörenhet, tycker vi borde införa något sådant här också. Skulle säkert betyda mycket för de som behöver, men inte så mycket för statskassan. Tänk om vi kunde behovspröva barnbidraget, många behöver det inte, och istället ta utrymmet som blir till en sån grej. Tror jag starkt på. Just det där med barnbidragen har alltid retat mig, jag är nog en av väldigt få som för 21 år sedan försökte slippa att få det. För det första tycker jag inte om att få saker utan motprestation, för det andra tycker jag inte om att myndigheterna har koll på allt man gör, för det tredje behövde vi inte pengarna. Visst det blev ju ett startkapital för barnen vartefter de växer upp, men fan vad onödigt.

Jag såg just att bloggkollegan C-J Linde uppmärksammat min förra blogg. Killen är på G, men har en totalt osofistikerad syn på njutningsmedlet alkohol. Skärp dig C-J, du vill ju uppenbarligen bli något. Du, och alla andra förresten, är välkomna till Ögir den 20/9. Då går vi igenom Whiskyns ABC.

Mer mustascher...

Jag har ju fått nya kollegor bland blogglänkarna på Magazin24.se, det är ju kul.. Roligast är C-J Linde, som tycks ha lite svårt att förstå att det knappast är konkurrens det är frågan om. Hur skulle det se ut om alla författare skrev samma böcker, eller filmproducenter gjorde samma filmer…. Inte så kul kanske? Men killen tycks ha ett stort självförtroende och ego, vårdar han sen Svenska språket lite bättre kan det nog bli riktigt kul att följa.

Sitter just o lyssnar på Carro kulstötning i VM. Är det inte lite konstigt att det är så tung bevakning av Friidrotts-VM, men inte av VM i Skägg & Mustasch? Jag vet redan nu att det kommer krylla av ABC, NBC, CNN och allt vad de heter under tävlingsdagarna, men inte är det någon SVT, SR, TV4 eller någon annan svensk radio/TV-kanal på plats. Strindberg hade nog rätt… Det är synd om människorna, som inte förstår vidden av ”The moustache movement”.

Oljad...

Oj, vilken mediesnurr det blivit kring årets Mustasch-VM, nu har jag snart varit i varenda P4-kanal i det här landet, igår var det Radio Värmland, idag Radio Blekinge så nu återstår inte så många. Måndag är det vårt eget Radio Västmanland, tisdag är det TV4’s morgonsoffa, onsdag är det Radio Halland, torsdag är det Radio Uppland och lördag är det TV4 igen, fast nu bara per telefon. Dessutom gjorde Expressen en film som de la på internet Jag måste säga att det här med radion förbryllar mig, hur kul är det att ”se” en mustasch i radion? Det måste ändå vara en viss nyhetstorka ute i landet, när man intervjuar en mustasch från Kungör i Radio Blekinge….  Det ska däremot bli kul att vara med i TV4’s morgonsoffa, de är i alla fall så snälla så de betalar för att man ska komma, å andra sidan kan det vara en nackdel att få betalt. Hur det än är, har jag ju min gamla dröm om att bli professionell tyckare, nu har man ju världens chans när man sitter i direktsänd rikstelevision. Eftersom de betalar kanske de vill ställa krav på vad jag ska säga. Tänk att få vräka ur sig vad man tycker och tänker om FR o MS o allihop, skulle tro att det blir ”tillfälligt avbrott”…. Fan vad kul det vore!! Mitt i all denna mediesnurr har jag också blivit förevigad i olja, måste erkänna att jag känner mig hedrad. Det var vännen Jösta Hagelbäck som ringde, du…du..Danne du måste komma och se! Vadå..? Jo Mona, har målat av dig i olja! I olja? För en bensinhandlare kopplar det inte på samma sätt som för en konstnär när man talar om olja… Han var så exalterad så jag åkte hem till dem och mycket riktigt, en oljemålning på duk med mitt nylle, sett genom en konstnärs ögon… Jag var ju bara tvungen att köpa den… Det sägs ju att om man inte finns på Google, så är man ingen. Man jag tycker det är mycket häftigare att vara avbildad i olja….

 

Äntligen!!!.... igen

Nu är det äntligen på gång. Efter att bloggeriapparaten inte funkat på länge har vi bytt adress på den och jag kan själv styra inställningarna, det ska även gå att lägga upp bilder nu, så det ska bli riktigt kul. Hoppas bara att inget annat dyker upp. Under tiden sidan inte gått att uppdatera har det naturligtvis hänt en hel del, tyvärr är mitt minne inte vad det än gång var…. Jag brukar nämligen skriva bloggarna i realtid, då behöver jag ju inte komma ihåg så mycket… Men sedan jag skrev sist finns det några minnesfragment jag skulle vilja dela med mig av, och kommentera.

För det första fick jag en mycket hedrande nominering inför valet av ny President i WBMA, som betyder World Beard and Moustache Association, jag var den man helst ville se som nästa President för de kommande två åren. Mycket hedrande, tänk att vara Världspresident, släng dig i väggen George Bush… Men med tanke på mina planer för verksamheten känns det bättre att stanna kvar i Västra Mälardalen. Idag har det dessutom gått ut en pressrelease angånde tävlingarna så telefonen har gått varm. Hittills har jag gjort mer än tio intervjuer för olika tidningar, TT, SR m.fl. Kul att vara i hetluften, jag är nog en riktig linslus….

Det är inte bara mustaschtävlingar på gång. Härom veckan var jag på en deltävling i Malternas Worldcup. D.v.s. vilken maltwhisky är den bästa? Nästan omöjligt att svara på, eftersom det till stor del beror på vilket humör man är på o.s.v. Men vi testade 27 olika malter och några gick vidare till semifinal. Det går att läsa mer om det på http://www.whiskyspot.com/. Det här gav mig också en idé inför Whisky-säsongen på Ögir. Vid varje tillfälle kommer vi att via handuppräckning utse vilken Whisky som var bäst, som avslutning på säsongen kommer vi sedan att ha en blindprovning där deltagarna ska få betygsätta alla dessa malter för att sedan kora den bästa Whisky i Västra Mälardalen.

Mitt bygge börjar ta form, åtminstone på pappret. Förra onsdagen hade jag ett möte med byggfirman, där gick vi igenom detaljer som materialval o.dyl. Nu ska allting ”bara” samlas ihop och om några veckor hoppas jag vi kommer igång rent fysiskt. Det ska bli fantastiskt kul att sätta tänderna i något helt nytt.

Översättningen på det Australiensiska kedjebrevet har jag kommenterat tidigare, men för några veckor sedan hörde jag en intervju på P4 Västmanland, jag missade vem som intervjuades, men att det var någon med utländsk härkomst var helt klart. Det jag fastnade för var att han på ren Svenska var förbannad på att Sverige och Svenskarna är så undanglidande när det gäller det Svenska, och är rädda för att vara Svenskar med risk att stöta sig med invandrare. Han ville att hans barn skulle lära sig sjunga Du gamla du fria på skolavslutningen. Hur skulle de annars få en känsla för sitt hemland? Sådana synpunkter hade han om mycket, och jag kunde inte låta bli att dra parallellerna med Australien. Vet inte om intervjun finns kvar i arkivet, har inte haft tid att kolla. Men jag borde nog…

Det var ju dessutom spännande kommentarer på bloggen med Australien-tema, bl.a. fick vännen Ron lite på skallen för att USA är ett u-land när det gäller sociala förmåner. Jag har haft förmånen att ha mycket Amerikanska kunder i sommar, de har kommit för att hyra motorcyklar. Allihop har varit jättetrevliga och tillmötesgående, och om nu anklagelserna om amerikaners bristande empati skulle vara det minsta sanna, var inte dessa människor representativa för Amerikaner i stort. Jag tycker själv att jag har, eller i alla fall försöker ha, en hög servicenivå. Men dessa amerikaner verkade ändå ligga ett snäpp längre fram, och då var de ju ändå kunder, och kunde förvänta sig en del.

Att man gör det första gången kan ju vara en speciell upplevelse, och i lördags var det faktiskt första gången för mig, två gånger…..! Det var första gången jag var på Cheapy, behövde en tving att laga en stol med. Eftersom det ligger bredvid mina hyrbilar så… Sedan ringde mina tjejer hemma och ville vi skulle grilla, eftersom jag åkte hoj till jobbet och det känns b att sätta på alla kläder för att åka två minuter till ICA så gick jag istället till Lidl, första gången jag besökt en Lidl i Sverige. Så var man av med den oskulden också…

I helgen var det visfestival på Ögir. Tyvärr missade jag fredagens spelningar p.g.a. jobb, men lördagen var jag på plats. Ååhh vad bra det var! Jättekul spelningar med artister som hade minst lika kul som vi. Massor av publik på sitt allra bästa humör, goda öl och en o annan Whisky slank ner, mycket trevligt. Framåt nattkröken fick jag agera kärleksrådgivare, när en tjej undrade hur vi killar tänker egentligen. Som om jag skulle veta hur andra tänker? Eller är vi alla lika…?

Välgörenhet

Jaaa, undrar om bloggeriet funkar nu? Det har vart mycket strul, ibland kommer man in, å ibland inte. Kors i taket!!! Land Rover-doktorn ringde häromdagen och berättade att patienten är frisk... Tänk, det har bara tagit drygt två månader. Ska hämta hem den imorgon, får se om doktorn hade rätt.

Min vana trogen satt jag och kollade in vad som händer i mustaschvärlden, det är ju snart VM. Döm om min förvåning när jag fick se ett vackert tryne på http://www.tacheback.com/whatis, som är en sida som håller på med insamlingar till välgörenhet, nu blir det kanske svårt för dem att få in kulorna. De vet ju inte om att det var jag som skrämde Rädda Barnen.....

Jag skriver inget mer nu, måste kolla bloggerimaskinen fumkar....