Land Rover och motgångar

Jag har sagt det förr, Land Rover rules! Ni som följt min blogg kanske minns när jag fick en liten Skoda i rumpan på min bil, Skodan gick nästan i 2 delar medan min bil fick några repor.... I dagens Expressen såga jag om en annan Land Rover, som hade närkontakt med en Älg. Älgen flög över bilen och tvärdog, visserligen fick Land Rovern lite skador, min inte som andra, mindre bilar brukar få. Kolla in artikeln här.

Efter en i vanlig ordning jobbig vecka, såg jag fram emot helgen, gå på Ögirs 5-års kalas och bara ha det lite bra. Men ack vad jag bedrog mig. När jag kom tillbaka från lunchen fick jag veta att jag inte kan vara kvar på mitt kontor..... Det var uthyrt till andra. Normalt sett inget konstigt, men jag fick en(!) dag på mig att flytta. På söndag skulle det komma byggare så jag var tvungen att vara ute redan då, mycket underligt, men något missförstånd var helt klart begånget. Egentligen ingen stor grej ändå, jag har ju ett kontor på andra sidan väggen, men då får man gå in via verkstaden. Problemet ligger i att det kontoret är mer än belamrat med grejer som måste stuvas in någon annan stans, sen måste det nya kontoret målas, telefon och data dras in, nyckelinkast ordnas och lite annat. Så där rök min vilohelg med tillhörande födelsedagskalas.
Om någon känner för att hjälpa till så kommer jag att spendera det mesta av min vakna tid med att flytta och fixa, någon som är bra på att spackla och måla...?

Högsäsong vs. Dödsäsong

Det har varit väder med tre d:en i några dagar, Dis, Dimma, Duggregn. Men i söndags var det strålande väder, så jag tag hund och kamera på en promenad. När jag gick ut från huset kom brorsans minsta barnbarn och ville "fubba mä", han var så söt när han frågade och stack fram lilla handen så det är klart han fick gå med oss. Nu går det ju inte så fort med en lien pys på 2,5 år men vi travade iväg mot fågeltornet vid Barkaröviken. Några fina fototillfällen blev det i alla fall.

Jag undrar om konjunkturen börjar vända? De senaste veckorna har vi haft massor med hyror, vi har fått plocka in mer bilar och det har känts som om det varit två kunder på varje bil. Det är sån snurr så vi hinner knappt inte tvätta dem. Jag hade två bilar som skulle levereras till Kungsör ikväll, hade inte en enda bil inne vid normal hemgångstid, så jag fick vänta in en som kom kl.20 och en som kom kl.21, tanka, tvätta och städa dem lite snabbt, lasta en på bilen och en på släpet och sen vidare till Kungariket. Hoppas det håller i sig, för även om det är jobbigt är det f...t kul!!

Något som kanske inte är så kul hände förra fredagen, när jag kom hem från jobbet trött och eländig efter ännu en stressvecka visade det sig att kylskåpet gått sönder.... Bara att gilla läget, plocka ur allt och tur som var så är ju temperaturen ute ganska lagom. På lördagen lyckades jag låna ett kylskåp så då satt vi i alla fall inte i sjön. Måndagen efetr ringde jag kylskåpsreparatören som lovade komma senast onsdag. Onsdagen kom och kl.10 knackade kylskåpsreparörsmänniskan på dörren. Han hittade genast felet, maskinisten hade dött..... Jag hade ingen aning om att det var möss som skötte maskineriet i ett kylskåp, men nu vet jag bättre. Han tog fram sina begravningskunskaper och släpade ut liket. Sedan satte han dit ett nytt kretskort, tydligen ska det gå i graven med maskinisten och sen gick kylskåpet som aldrig förr. Jag såg inte till någon ny maskinist, men han kanske flytter in senare. Igår kom räkningen för begravningen och den var på 1754.-. En klok man sa till mig att jag borde kolla om det inte täcks av hemförsäkringen. Jag ringde Länsförsäkringar och efter mycket kopplande var jag hos en skadereglerare som glatt presenterade sig och undrade vad som hänt? Jo, sa jag, det är ett dödsfall..... Jag lovar! Det blev knäpptyst i andra änden......

Äntligen hemma....

Idag kom den, min länge jagade flaska Ardmore 30 yo, efter en resa som startade i Kennetmonth i Skottland, mellanlandade den hos en Whiskyspecialist i New York som skickade den vidare Bremerton, WA, alltså tvärs över hela Amerika, därifrån har den färdats tillbaka till Europa men den här gången till Kungsör. Nu står den bland sina Ardmore-systrar i min samling och förgyller sin plats. Min flaska är den 509:e, undrar hur många som är urdruckna?

Idag ringde Gösta Westling från P4 Västmanland, han undrade om jag ville komma till studion och prata gentlemannaskap, det var ju en ny variant att inte få prata mustascher även om det blir svårt att inte komma in på. Om någon är intresserad så är det fredag den 23 mellan 11 och 12.


Lite senare idag fick jag ett mail från en kille som skriver för RoverLand, en tidning som handlar om Land Rover. Han undrade om jag hade lust att skriva lite om Discovery3 i tidningen..... Känns inte som om jag har tid med det, men berättade att det finns en del att sno från min blogg. Vilket han gjorde, jag fick nyss ytterligare ett mail där han hade hittat en blogg, och undrade om jag kunde sända länkar till fler. Det gjorde jag. Nu tror jag inte många av er bloggläsare, läser RoverLand, men det är ju ändå kul att komma i tryck.

Elefantdricka....

Igår var det party för Ögir-Lotta som hade bestämt sig för att fylla 40. En jättekul fest var det, som slutade inpå småtimmarna, det blev väl några öl men faktiskt bara en Whisky. Jag uppvaktade naturligtvis med en flaska Whisky av samma årsmodell som hon själv.
I morse var jag in på Facebook och skickade en gratulation, eftersom själva födelsedagen var idag. När jag tittade till FB lite senare har hon kommenterat med "Tack för 69:an!"...........

Vi har just ätit söndagsmiddag här hemma. Vi hade en extra mun i form av Idas pojkvän Axl. När vi satt vid bordet kommenterade jag mjölkpaketet, där det stod att kossor dricker 100 liter vatten varje dag. Min kommentar var "Oj, undrar vad en elefant dricker?" På tonårsvis svarade Axl kort, "mer". Men sa jag då, inte dricker väl elefanter Mer, de dricker väl också vatten? Ingen förstod......

Jakten börjar inte på måndag....den slutade igår....

Oj vad jag har jagat en flaska originalbuteljering av Ardmore 30 yo, den är endast producerad i 2208 flaskor och kommer aldrig mer att blandas...... Dessutom gick alla flaskor till USA..... Ni som känner mig vet ju att jag har ett extra gott öga till Ardmore Distillery som är ett av de få kvarvarande som fortfarande tillverkar sin Whisky på det traditionella sättet, det finns inte en dator någonstans i processen, utan allt sker med känsla och näsa. Jag var på destilleriet i våras och fick en genomgång för att kunna vara deras Brand ambassador i Sverige, då berättade Distillery manager Alistair Longwell att han nästan fick hota med att säga upp sig om han inte fick en dator till kontoret..... Tro dä.... De t.o.m. värmde sina pannor med kol ända till för ca 5 år sedan, då sprang en panna läck och ni kan ju tänka er vad som hände när spriten nådde ner till kolhärden..... Så som en eftergift till säkerheten har man nu byggt om och värmer pannorna med inbyggda ångrör istället, ett avsteg från det traditionella kanske men för säkerhets skull så... Vid besöket fick jag hålla i en av dessa flaskor men dessvärre inte smaka eftersom det var den sista flaskan och den skulle bo i destilleriets besöksrum som man håller på att bygga. Ända sen dess har jag jagat en flaska på alla sätt och vis, igår fick jag äntligen napp. Hos en specialiserad handlare på Park Avenue i New York fanns en flaska kvar, vid kontakt så fick jag självklart köpa den (dyrt). Lyckan var fullkomlig ända till han sa att han inte kunde skicka den till Sverige p.g.a. några skatteregler som jag inte förstod, eller ville förstå. Vad göra? Jo, jag lånade min kompis Bruce adress i Bremerton, visserligen nästan lika långt från New York som Kungsör men ändå i USA. Nu är flaskan på väg till honom och om någon vecka borde den vara i säkert förvar hos mig.

Vem sa att det börjar en jakt på måndag? Den tog ju slut igår.....!!!!

Hösten är här....

Var på en konferens med MABI igår, det är ju alltid kul att träffa kollegor och byta erfarenheter, men igår skulle vi dessutom ha lite Teambuilding. Vi var i Nynäshamn, för de som inte känner till det har Ford Motorsport sitt högkvarter där, så vi hamnade hos dem, blev uppdelade i lag som skulle tävla mot varann, grenarna var terränghjuling, Quad, Wrong way och Rallycross. Terränhjuling var väl inte något konstigt även om den var lite nojiga eftersom de aldrig kört liknande, men lugnade sig lite när de fick veta att det var automatväxlat. Jag som är van hade inga problem, inte förrän jag skulle stanna... Det var en liten Polaris vi åkte på och när jag skulle stanna insåg jag att det inte fanns något handtag där jag som hoj-åkare är van att hitta bromsen, den satt på andra sidan, där kopplingen borde suttit(?), konstigt. Sen var det Quad som gällde, det fanns en liten 400 cc:are och en på 800 cc, jag tog så klart den större och jävlar i min lilla låda vad det gick undan. Kul som.... Alla lyckades inte riktigt lika bra en av kollegorna tog i mer än han klarade och landade i diket, gjorde en snygg volt över styret ner i gyttjepölen på andra sidan diket.... Nästa gren var Wrong way, det var en gammal Ford Sierra som gick åt höger när man svängde vänster och tvärt om, vi skulle köra slalom..... Jag lyckades köra över det mesta men var ändå inte värst, en av kollegorna fick väl mer eller mindre panik och drog rätt ner i diket som var gott o väl 50 meter från banan.....  Efter terränghjuling och Quad var jag rejält blöt och skitig, för självklart var vi där när vädret var som värst. Det fanns ett litet fikeri så jag gled in för lite kaffe innan det var vår tur att köra Rallycross. Nu var jag lite varmare och lite, väldigt lite torrare, hoppade in i bilen jag skulle köra och drog iväg på ett testvarv, vi skulle köra ett varv på tid och jag kände mig för lite, när hornen väl vuxit ut och jag ställde på kom jag lite för brett ut ur en kurva slog emot vallen och hamnade en bit utanför idealspåret som jag tittat ut förut, det var bara det att just där var ett riktig jävla blöt hål, när jag passerade det visade det sig att bilen hade hål i golvet, så var det med den lilla, lilla torrheten. Men kul var det.

Idag fick jag äntligen lite tid hemma, nu skulle bryggan upp och sommarvattnet stängas av. Jag hoppade i grodmansdräkten, eller sjöstövlarna kanske, hämtade fyrhjulingen för att ha en vinch att dra med. Det gick utan några större problem, även om det var jobbigt. Bryggan uppe och vattnet avstängt. På väg tillbaka från fyrhjulingsbosättningen såg jag en ett stackars nypon som hängde kvar på busken jag alltid trasslar in mig i när jag klipper gräset. Det lyste alldeles jätterött mot den lite dystra busken, kunde inte låta bli att ta en bild.....

Kom och köp konserverad gröt....

I min ständiga jakt på ovanliga Whiskybuteljeringar i allmänhet och buteljeringar från Ardmore Distillery i synnerhet ramlade jag på denna apparat. Den ska tydligen kunna skilja på fulsprit och äkta vara, ska vara speciellt bra att ha med sig på krogen..... 
Allt går att sälja med mördande reklam....

Första vinterbilden.....

Kl.07.00 i morse. Huuuu...!! Det är is på hela bilen....

Ett gott skratt förl.... ja vadå?

Hihi, idag var jag och fixade min moster och morbrors nya dator. Samt blev väl försedd med underbar mat, tack tack. Min moster som är alldeles förstörd av reumatism har en speciell mus till datorn som gör att hon kan scrolla runt som vi andra. Medan jag höll på med datorn, satt de och såg på tv, när jag kom in i tv-rummet frågade min morbror om jag fixat Desirees mus....... Det tog en stund innan han kopplade vad han sagt. Men kul hade vi...

Bonde(?) för en dag....igen

Oj, vilken stressdag det var igår. Gick som vanligt upp och sparkade liv i tuppen, någon måste ju väcka honom också.... Åkte och hämtade min Rolls Royce för att göra den bröllopsfin, den skulle nämligen vara med på Bröllopsmässan i Kungsör, efter att ha ställt upp var det så dags att åka till Köping, där skulle jag vara konferencier på "Landsbygden i stan-jippot". Kom dit i hygglig tid så jag hann med en kopp kaffe innan det körde igång, men sen gick det för fullt i närmare 5 timmar. Det var en kanonkul tillställning med massor av glada och positiva människor som både sålde och köpte närodlade och lokalt producerade livsmedel, och annat hantverk. En riktig marknad, skulle man kunna säga. Min vana trogen hade jag naturligtvis kameran i högsta hugg, jag hade tänkt att ta min lite mindre kamera eftersom det inte krävdes så mycket en sån här dag, men den var trött i batterierna så det fick bli EOS1:an. Lite tung att släpa på kanske, men vad gör man inte för konsten. Tyvärr kostade historien mig min ögonmussla, den trillade väl bort när jag trängdes med alla. Men det finns folk eller maskiner som inte gör annat än ögonmusslor, så det löser sig säkert. Vid många av borden var det olika tävlingar där man skulle gissa antal kottar eller hur mycket en höbal vägde eller så, jag förstår hur man räknar kottar, men vad för slags våg har man till en höbal. Vid pumpavägningen använde man en vanlig badrumsvåg, lite opraktisk kanske, men med lite god vilja så gick det också. Vinnarpumpan vägde otroliga 49.9 kilo!!!! Kom från Högsta gård som dessutom säljer vegetariskt griskött(?), eller var det ekologiskt? Nåja....

Vi blev väl födda av radiokocken Ralf Håkans, han gjorde en höstgryta på allt möjligt som såldes i stånden runt torget. Jag hade fullt sjå att springa runt o prata, men hann i alla fall få en liten smakbit. JÄTTEGOTT!!

Det var en allmänt härlig stämning, när vi skulle dela ut priserna i de olika tävlingarna var tyvärr inte alla pristagare på plats, så det blev lite roddigt, men vi löste det bra. I Tramptraktortävlingen var första pris en egen tramptraktor men det fanns också ett specialpris från Sparbanken som en liten kille på 2-3 år hade vunnit, jag minns inte vad han hette, men när hans farmor skulle skicka upp honom på scenen och jag skule ta emot blev det lite jobbigt, det är kanske som de säger.... Det var jag som skrämde Rädda barnen.....

När dagen närmade sig slutet var det avtackning, jag hade fått en bukett Rosor från Åkervalls att ge till arrangörs-Lena som verkligen gjort ett jättejobb och borde få någon slags hedersomnämnande av traktens bönder. I samma veva slet hon fram en likadan bukett till mig(!), dessutom fick jag en puss i mustaschen. Den gjorde min dag!

Men min dag var inte slut med detta. Nu åkte jag hem och bytte om till full Highland-utstyrsel och drog till Ögir för att hålla en Whiskyprovning med ett gäng från försvaret. Jag var helt slut efter allt annat men lyckades hålla god min. När jag kom dit höll kvällens band på att ställa upp på scenen och jag gick fram till dem förklarandes att jag behövde stänga av en stund för att sätta upp min presentation. Men vi skulle tydligen vara i Bistron, så nu fick jag bekymmer med projektor eftersom jag inte tagit med min egen. Så vi fick montera ner allt och släp in den till Bistron, nu saknade jag kablar men efter lite letande hittade vi några som passade. Nu kom nästa bekymmer, hur jag än tryckte på dator och projektor fick jag ingen bild. Då fick jag hjälp av Krister Svartström som var där och skulle ta bilder av mig till ett reportage, han var en fena på det där med projektorer så ett par minuter innan jag skulle köra igång var det bild, ljudet fick vi ta från datorn, men det funkade det också. Efter provningen var alla glada och tackade för lektionen, de försvann ut för att äta, medan jag packade ihop. Jag orkade inte stanna kvar på mat, utan åkte och hämtade min dotter, Anna, som följde med till Kungsörstorp för att plocka ihop grejerna kring Rollsen och köra den till Rolls Royce-garaget. Nu var klockan nästan 21, jag skjutsade hem Anna, åkte hem och bytte kläder, tog en öl och en macka med vegeteriskt(!) rökt griskött, satte mig att vila med Dan Browns senaste bok, men somnade efter ett kapitel. Det tar på krafterna att hålla igång en hel dag...... Jag var ändå tvungen att gå upp i tid för efter att jag lämnat Anna ringde jobbtelefonen, det var en kund som behövde en bil på söndag morgon, jag är ju en snäll människa så......

Skyltar???

Idag skulle jag sätta in lite pengar i Sparbankens insättningmojäng. När jag kom in såg jag att det satt en lapp över displayen som förkunnade att "En reparatör var på veg", jag tyckte det var lustigt att banken som gärna upplevs som "lite bättre" inte kunde stava bättre än så. När jag kom närmare såg jag att det var ett illa skrivet ä, så min lilla lustifikation kom av sig..... 
Däremot såg jag en annan rolig skylt, efter banken åkte jag till Djurkliniken för att köpa allergifoder åt vovven, på dörren stod; Om du har en kanin, säg till personalen så får du gå in en annan väg. Nu har jag ingen kanin så jag klev in genom dörren. Men varför ska jag behöva gå en annan väg bara för att jag ha en kanin?

Mot Scherwoods....äsch Tyskland ska det vara

Så har man varit på resande fot igen. Den här gången till Tyskland för att medverka vid Bartclub Grundau-Steinaus 25 års-jubileum. Resan ner gick ovanligt bra, inget strul och vi landade 10 minuter före tidtabellen. Jo, förresten jag hade lovat en av mina polare att jag skulle fixa ett litet broderat märke med en svensk flagga på, han glömde det när han var här för 2 veckor sedan. Jag kollade först på turistbyrån i stan, men de hade inga. Ingen fara tänkte jag, tar det på Arlanda istället.... Men ack vad jag bedrog mig, jag vimsade runt hela flygplatsen utan att hitta något, han blev utan.....
När jag väl kommit ur planet messade jag Rod och Andy som skulle landa en stund senare, en knapp timme om jag inte missminde mig, jag skrev att jag väntar vid hyrbilsdisken. Väl där blev jag upplyst om att BA går till en annan terminal än SAS som jag flög med. Nåja, jag hämtar väl bilen själv och letar mig fram till Terminal 2. Från hyrbilsdisken var det säkert en halv kilometer genom katakomber, hissar o trappor innan jag hittade bilen. Väl där letade jag mig fram till upphämtningsplatsen vid Terminal 2, sprang in och kollade, men det enda Londonflyg jag hittade var 2 timmar bort....mycket förvirrande, men bara att bida sin tid. Jag var lite hungrig så jag tog och körde till en liten by en kvart därifrån, hittade ett mathak, satte mig att kolla menyn, skulle just beställa när telefonen ringde, det var Andy som undrade var jag var(?)..... Nu blev jag än mer förbryllad....men släppte menyn och gick till bilen igen. Vi fann varann direkt och satte av mot Grundau som ligger bara en knapp timme bort. Vi konstaterade att vi alla var hungriga och svängde ner till en liten by, parkerade på torget och började leta matställe, det första hade redan slutat servera lunch, men det tredje såg mer öppet ut. Killen bakom disken var lika duktig på engelska som vi på tyska, men så mycket förstod vi att kocken hade gått för dagen, killen lovade i alla fall att fixa något. Det gjorde han med besked, vi fick en pasta med Kantareller och något slags kött i en krämig sås. Jättegott!                                                       Ja just ja, hyrbilen var en historia för sig. Eftersom vi bara skulle till hotellet och tillbaka, var det onödigt med något dyrt, det billigaste de hade för 3 feta mustascher var en Ford Fusion, helt ok tyckte vi... Men väl ute på autobahn visade det sig att det var inte helt enkelt att hinna med i trafiken. När vi väl fått upp ångan i 150 km/t och jag byter fil för att köra om, ja då slår kompressorn till ac'n igång och den stackars lilla motorn storknar, nåja vi kom fram till hotellet i vad vi trodde god tid, men de första vi möter är några mustascher från Berlin som kommit långt före oss. Vi knallar in till receptionen och funderar på vad vi ska säga, Andy hade nämligen anmält sitt deltagande lite sent och Rod som hade fixat hotellbokningen hade gjort lite fel, han hade bokat bara en natt åt Andy, och när han klickade tillbaka för att ändra sa bokningssidan att hotellet var fullt. Väl där var det inga problem utan tjejen i receptionen bara ändrade(?), lita inte på bokningssajter. Nu fick vi frågan om vi ville ha rökrum, ja tack sa Andy. Då fick han med sig en askkopp till rummet.... Tydligen hade gästen som haft mitt nummer innan också varit rökare för fy så det luktade i rummet. Vi bodde i en by som heter Gelnhausen, som har en underbart vacker medeltida stadskärna, vi hamnade till slut på en uteservering där vi blev kvar till småtimmarna.
Eftersom man i Tyskland gärna är lite petig med hur man ordnar saker och ting skulle naturligtvis jubileet firas med en tävling, dessutom med VM-regler vilket gav det hela en lite fånig status som ett inofficiellt vm. Hur som helst lyckade mina vänner övertyga mig om att ställa upp i klassen Fu Manchu, som är en kinesisk mustasch, egentligen en kategori som man helst bör ha speciella kläder till, men jag tänkte att jag ställer väl upp ändå. Så på lördagsmorgonen var det bara att försöka räta ut min något bångstyriga mustasch, efter en halv tub vax, en halv hotelltvål och en massa hårspraiy så var den "utdragen". Vi åkte bort till arenan där vi skulle vara, men Rod var inte nöjd med mitt utseende så han gav sig den på att hitta en kinesutstyrsel, vi snurrade runt i diverse butiker men hittade inget annat än en solros i papp(!) som med lite omstukning gick att ha på huvudet.... Jag blev i alla fall fyra....och fick många glada skratt! Dagen slutade med några öl på hotellets uteserrvering, härligt att kunna sitta ute fortfarande.
Söndag morgon var det frukost och tillbaka till flygplatsen, när vi väl svängde ner mot terminalerna insåg snurriga Rod att hans mobil var kvar på hotellet. Nu var goda råd dyra, han skulle bara hem, byta flyg och ta en ledig vecka i Spanien, jag skulle aldrig hinna fram o tillbaka innan deras flyg skulle gå, även om jag skulle klara mitt. Efter några spännande telefonsamtal på en blandning av engelska och tyska fick vi en taxi med stor motor att komma med telefonen, det blev kanske inte dyra råd, men väl en dyr transport....
När jag så var på bussen som skulle ta mig till flygplanet såg jag att Rods snurrande fortfarande förföljde mig...

Fler bilder finns här

Snurr snurr

Ja, kära nån så det kan bli. Mitt på dagen saknades det 3 bilar till imorgon. Jag lyckades hitta en i Västerås och en i Uppsala, men den tredje var det svårare med. På väg till Uppsala ringer telefonen strax före Enköping, då blev en bil avbokad, det var kanske inte bra, men löste i alla fall ett problem. Eftersom det varit så stressigt hade jag inte hunnit äta så jag stannade vid McDonalds i Enköping, när jag skulle åka vidare med hamburgare i ena näven, telefonen i den andra och styrde med knäna, så ringde nästa telefon. Då var det spännande att fippla fram den.... Det var i alla fall kunden som jag var på väg att hämta en bil åt som avbokade....ridå. Bara att vända hemåt igen. Väl tillbaka visade det sig att ytterligare en kund avbokat och vips så hade vi en bil över..... Nu hann jag jobba undan lite papper och sedan skulle jag köra över en annan lånad bil till Västerås. Under tiden hade grabbarna lyckats hyra ut den lediga bilen och när jag kom tillbaka hade de gått hem, en kund hade inte hämtat sin bil så jag ringde dem och de kom efter 10 minuter. Nu slog jag en blick på bokningarna inför morgondagen och konstaterade att en bil inte kommit in, den ska ut kl.7 i morgon bitti..... Så var man tillbaka på ruta ett, en bil som saknas och ingen lösning på problemet...håhå jaja

Måndag den 13 september....eller?

Oj vilken dag. Jag gick upp före 5 i morse för att hinna ta hand om en kund som skulle komma kl.6 kl.05.40 stod jag vid informationstavlan utanför MotorNilsson och skickade min mest mysiga morgonandedräkt genom ett plaströr som satt fast i handen på en polis..... Hon verkade inte ett dugg gladare än jag vid den tiden på dygnet. 
Dagen fortsatte i samma fart, varenda bil skulle ut och några till, jag hade ett helsike att få bilarna att räcka till, och mitt i alltihop ringer kunder och vill ha fler.... HJÄLP!! Med lite pusslande och lånande lyckades jag få bilarna att räcka till onsdag. Men då är det brist igen, jag har ju imorgon på mig att ruska fram en kärra, ringer någon mer och behöver en bil blir det extra jävligt, eller kul, hur man nu väljer att se det hela. Det känns hur som helst skönt att det börjar lossna igen, kanske vi sett botten på lågkonjunkturen och att det börjar röra på sig igen? Men det är mycket att ta ikapp, lågkonjunkturen har kostat några miljoner....suck.

Trots en överfull dag på jobbet har jag ägnat kvällen åt att klä in stolarna jag köpte till mitt hobbyrum, jag har nog ingen framtid som tapetserare men de är i alla fall........tja....ovanliga kanske....


Jag har ju tidigare bloggat om allt strul jag vanligen drabbas av vid resor, nu var det brorsans tur. Han och brorsonen har varit och sett finalen i Europeiska Dragracingmästerskapen på Santa Pod i England. De for i fredags och skulle åka hem idag, det vara bara att flygbiljetterna gällde igår..... Så där stod de och kom inte längre än till incheckningen. De ringde och jag kollade alternativa flyg, men allt var fullbokat om man inte ville åka svindyr Business Class. Så just nu sitter de på ett hotell i Stanstead och väntar på ett Ryan Air flyg imorgon, så tokigt det kan bli....

Tid över?

Oj, så var det nästan över för den här gången. Hur mycket jag än tycker om mina vänner tar det på krafterna att ha dem här. Att det är som att valla katter är mer av ett understatement....

Det har hur som helst varit otroligt kul att så många ville komma till Köping för att fira klubbens 25-års jubileum. Totalt blev vi 38 stycken som firade i dagarna två, även om det blev 3 och 4 dagar för somliga. I fredags var det förbrödning på hotellet, den slutade i Rods rum tillsammans med några flaskor Whisky, det blev en seg lördagsmorgon, men jag var tvungen att vara vid hotellet senast kl.10 för att valla ihop "hjorden". Vi gjorde gemensamt avstamp till Bilmuseet kl.10.30, det var meningen att vi skulle vara på plats kl.11 så jag tyckte det var lagom, och det var det nog, men när vi var nästan framme blev vi stoppade av redaktör Eneroth som ville intervjua och ta lite bilder. Det gick bra till en början, men när han skulle ta en gruppbild visade det sig att vi var för många, för tjocka eller att hans kamera inte hade vidvinkel nog. Snäll som jag är erbjöd jag mig att låna honom mitt objektiv, jag tänkte att hans funkar nog om Tommie som höll min kamera stod lite längre bort. Jag kollade aldrig inställningarna, för jag hade ställt min kamera på automatik så hon skulle kunna knäppa några snabba bilder, men ack vad jag bedrog mig. Hans objektiv och min kamera tyckte inte om varann, ett halvformats objektiv på en helformats kamera är inget ideal, och den gruppbild jag tänkte förgylla bloggen med blev minst sagt skit. Hoppas jag kan få någon av hans bilder. Vi hade fått lunchen sponsrad av Nordic Bet, som dessutom hade vänligheten att förse oss med tröjor, både med Svenska Mustaschklubbens och deras logotype, men också en tvetydig text på ryggen "I bet mine is bigger than yours". Man kan som sagt tolka den som man vill, men på bilden här bredvid tycks Kalle och Jörg diskutera om det är magen som menas..... Själv tror jag så klart att det är mustaschen som menas. När redaktör Eneroth fick klart för sig att vi besöktes av både förre världspresidenten i världssamfundet och konstnären jag bloggade om förra gången, så drog det hela ut på tiden och katthjorden var skingrad igen. Bara att valla ihop dem och en halvtimme sena var vi i alla fall på museet. Det är en fantastisk samling och de som följde med runt var mäkta imponerade. Det var meningen att jag skulle tolka till engelska och en annan kille till tyska, men stundtals var det bara guiden Bengt och vi tolkar som gick runt....håhå jaja. Alla var i alla fall nöjde, inte minst med lunchen i det mysiga klubbrummet.
Eftermiddagen var fri för dem att göra vad de kände för, själv tog jag tillfället i akt att åka hem en stund och vila, innan jag bytte till bättre kläder och for tillbaka för den STORA festen som skulle ske på Ögir. Det blev en underbar kväll med helt igenom svensk mat so var mäkta uppskattad av alla som fick smaka. Vi hade fixat en nubbe till sillen och jag hade sån tur att det var flera kring som inte ville ha den, så vips hade jag flera.... Mellan för och varmrätt passade våra gäster på att ge klubben presenter från sina respektive klubbar, mycket fint blev det, men roligast var ändå att höra talet som jag hade översatt till fonetisk svenska, för att engelske Rod skulle kunna läsa. Jag förstod i alla fall, men jag är inte så säker på att övriga gjorde det....
Kvällen fortsatte med en underbar konsert signerad Lina Adolphsson, vilken röst hon har den damen! Efter konserten droppade en del av, men vi var ett gäng som blev kvar och snackade skit över några öl. Vi kom in på det här med svensk mat och Lotta var inte sen att fylla på, så en burk Surströmming är numer i Antwerpen och den andra åker till USA på torsdag, tack Lotta o Per. De har lovat att öppna och äta dem vid sina respektive klubbmöten, ska bli kul att få kommentarerna.....
Den här kvällen slutade på Ronnies rum, återigen i sällskap av några flaskor Whisky, jag for hem vid 3-tiden men enligt uppgift var de andra kvar till klockan 5.... Jag orkade inte masa mig tillbaka till Köping förrän vid 12-tiden på söndagen, och då hade de flesta redan åkt till sina flygplatser. Men några gubbar var kvar och de hade jag bjudit hem på söndagskvällen. De var nyfikna på min whiskysamling (varför är jag inte förvånad?), men jag höll dem lite på alster och visade dem runt på åsen först, hade tänkt vänta till efter maten, men de var som barn på julafton.
Efter att de fått prova några raringar fick jag Famous Grouse konstnären att både posera med en vintage-flaska och även signera den.


Någon som vill köpa en signerad flaska väldigt dyrt?


Idag har jag vallat runt några tyskar och holländare i vår kungliga huvudstad innan de tog flyget hem. Det var kul att höra hur imponerade de var över staden på vattnet, man behöver höra det ibland, för mig är det ju annars bara Fjollträsk.

På onsdag kommer Bruce och Tommie tillbaka från en avstickare till Norge, vi ska ta en "last supper" tillsammans innan

de tar flyget hem till "amerkat" på torsdag morgon. Trots stress och sömnbrist blir det lite tomt, jag har ju levt med planeringen i flera månader.... Å andra sidan får jag kanske lite med bloggandet.....