måndag, november 28, 2005

Måndag......!

Ja, så var det måndag igen. Dagen började vid 6,30 när jag åkte till jobbet, kom väl 200 meter hemifrån när varningslampa efter varningslampa började lysa i bilen. Efter femhundra meter lyste det överallt och varningstexterna duggade tätt i färddatorn. Det är många lampor i en Land Rover. Jag stannade tog ur nyckeln och började från början igen. Nu gick allt som det skulle. Spännande att åka engelskt. Lite av charmen är att man aldrig vet om man kommer fram… Det märktes redan i morse att det var måndag. Jag hoppade in och hjälpte till på ett nattpass i helgen. Vet inte om det är ett tecken på ålder, men nog beter sig många ungdomar underligt. För att inte tala om hur de klär sig. Men kul var det. Alla var på strålande festhumör, och skämtade om både det ena och andra. Jag tycks ha en rejäl hejarklack inför onsdagens pokerutmaning, kul. Elisabeth som jobbade sin andra natt efter barnledigheten var väl mindre road, men hon såg ändå ut att ha kul. Duktig skådespelerska kanske? Hörde att Golfströmmen är på väg att stanna. Då blir det kallt. Man kanske borde göra som kunden som ringde idag, han höll på att sälja allt, och då menar jag allt. Det ända han skulle behålla var sin gamla Volvo 245 som han renoverat, och lite bra-att-ha grejer. Han tänkte nämligen åka jorden runt och inte komma tillbaka mer. Men jorden är ju rund, åker man runt kommer man väl tillbaka till samma punkt… Hur som helst, han skulle starta med att följa sidenvägen i Marc O´Polo´s spår, sedan fick dagen utvisa vidare färd. Det är bara att önska lycka till och att Volvon gör själ för namnet, jag rullar. Jag tyckte visserligen han borde åka Land Rover, men det var tryggare med Volvo tyckte han. Det är väl ingen utmaning! Man blir avundsjuk på en sån kille, men om 10-15 år är det kanske min tur. Men då blir det på motorcykel i så fall. Satt å surfade runt på Internet i lördags och hittade några rara Whisky´sar som var till salu. Det är visserligen bra med EU-medlemskapet, men fan vad det blev krångligt när man ville ta in ädla drycker utifrån. Nu är kl. snart 18 och inget mer har krånglat idag. Fantastiskt!!! Det är ju trots allt måndag. Jag talade med en säljare idag, när jag rabblade upp allt hon ville veta, adress, organisationsnummer o.s.v. svarade hon eller repeterade lite lattjo efter allt jag sa, Jag lät väl lite frågande och fick till svar. Ha ha, du hade så rolig dialekt…. Undrar om hon vill sälja något mer? Dagens rotarylunch var en höjdare, istället för ett upplysande fördrag var det en trollkarl som visade lite tricks. Han lånade en femhundring av mig, på något konstigt sätt lyckades han odla en apelsin runt den, för när han skalade den kom pengen fram. Fantastiskt vad apelsiner växer fort….

 

torsdag, november 24, 2005

Det rullar på

Det var några dagar sedan jag bloggade sist. Tiden har helt enkelt inte räckt till, jag har varit i Fjollträsk några dagar och träffat glada kollegor, hållit presentationer om läget för OKQ8-handlarna och känt av stämningarna i kedjan. Vi hade en intressant diskussion om brevväxlingen jag haft med Anne Ludvigsson (s), och en enkel sammanfattning är väl att om det fanns någon i församlingen med sossesympatier, så har de det inte längre. Känn dig blåst GP. Det roligaste är oftast eftersnacket i baren, tyvärr var det ganska dämpat p.g.a. att många lider av de priskrig som rasar i landet. En kollega passade i alla fall lämpligt nog på att fylla år, grattis John, så vi fick anledning att dricka Champagne, mycket trevligt. Efter några glas var stämningen bättre och vi drog lite rövarhistorier för varandra. Det som alla trodde var en skröna, berättades sanningsenligt av en kollega från Fjollträsk, han hade hyrt ut ett släp till en kund, såg sedan hur kunden backade till och tänkte inte mer på det. Efter 10-15 minuter kommer kunden in igen och undrar hur han ska få dit släpet. Kollegan tänkte att det kanske kärvade i kulkopplingen eller så, gick ut och tittade… Det fanns ingen dragkrok på bilen…! Själv berättade jag om kunden som i våras kom med bärgare och hämtade en hyrbil med hjälp av s.k. Assistansförsäkring, vilket innebär att försäkringsbolaget betalar en hyrbil i tre dagar. När kunden inte hört av sig eller kommit tillbaka började vi leta lite, kundens bil, en Toyota modell ä, stod hos Ling´s Bilservice, han hade inte heller hört något från kunden..? Konstigt tänkte jag, men är ändå ganska van med att kunder inte förstår att de måste höra av sig om de behöver bilen mer än dessa tre dagar. Hur som helst, kunden var bosatt i Edsbro och i en liten håla brukar ju alla känna alla så jag ringde kollegan på OKQ8 där och frågade om han visste något. ”Nja, jag vet vem det är och jag tror de håller på att skiljer sig, killen är engelsman och jag tror han skulle flytta dit.” Jaha tänkte jag, idag är det onsdag… då kommer han troligen med färjan på fredag eftermiddag. Vi väntar väl till dess med att anmäla bilen. Fredagen kom och när jag sprättade posten var det med en liten Jiffy-påse, när jag öppnade den lät det ”plupp” och ut ramlade nycklarna till den saknade bilen och en liten skrynklig lapp där det på dålig svenska stod ”DIN BIL STÅR PÅ HAMNEN I NEWCASTLE”, då var ju den dagen komplett. Vilken hamn? Det finns åtskilliga i Newcastle. Jag chansade och ringde till den hamn som trafikeras av skandinavisk trafik, Port of Tyne, fick tala med en jättesnäll tjej, säkert utflyttad från Skottland, hon var så snäll så hon gick ut på jätteparkeringen och letade, ringde tillbaka och bekräftade att bilen stod där och att den såg okej ut. Detta skulle ju kunna vara en tråkig och jobbig historia, speciellt om man är negativt lagd och gärna letar problem. Eftersom jag ju är den motsatta typen, som ser problem som utmaningar och erfarenhetsgivare tänkte jag naturligtvis något snällt om idioten som lämnade bilen där… Tur i oturen skulle jag till Skottland på en konferens en vecka senare, som det flesta vet är jag en stor älskare av Skottland och dess drycker och på detta vis kunde jag stanna några dagar extra, ta tåget ner till England och ta färjan hem. Visserligen blev jag blåst på betalningen för bilen, men fick några mycket sköna extra dagar i Skottland. Jag lärde mig också att snabbmaten no.1 i Glasgow inte längre är Fish and Chips. Utan Deep fried Mars bar and Chips!!! Undrar vilken svensk snabbmatskedja som ska bli först att hänga på. Friterad Japp o Strips….. Jag har inte varit i Fjollträsk hela tiden, det hade jag inte tid till. I tisdags åkte jag till macken efter lunch för att kolla posten, mail och annat. Då kom den där tobakssäljande kvinnan jag bloggade om tidigare in med en smörgåstårta, det var ju trevligt. Undrar om hon vet att vägen till mannens hjärta går via magen… Jag hade inte tid äta då, skulle ju tillbaka till Fjollträsk. I vilket fall som helst ligger hon bra till hos mina barn, som var som vargar på tårtan när jag väl kom hem på kvällen. Nu ska jag sätta ihop presentationen till kvällens whiskyprovning. Whisky around the world. Undrar hur jag ska klä mig? Kilt, boots och cowboyhatt…

torsdag, november 17, 2005

Dofter

Idag har det varit en alldeles svenskt lagom dag. Ingen stress o ingen press. Åkte t.o.m. hem i tid. Egentligen för att byta om och åka på en sammandragning i Arboga med Västar Mälardalens Marknadsförening. Men ack vad jag bedrog mig, det var inställt. Tråkigt att man inte blev meddelad. Kom att tänka på det här med dofter. Vi hade lite strul med reningsverket i morse. Kan lova att det inte doftar jasmin om det som renas ut. Uuuuäää.. En annan doft som dykt upp idag är vinter. I morse var det 5 grader kallt när jag for till jobbet, och det luktade ingenting, sådär ingenting som bara Svensk vinter på landet kan lukta. Kom till jobbet lagom frusen. Kaffet luktade mycket bättre än på sommaren, konstigt. Samma kaffe, samma kaffemaskin. Jag köpte några nya hyrbilar idag. Dom luktade modernbilsnytt. Inte så där gott, oanvänt och spännande nytt som bilar gjorde förr, bara kliniskt ren plast. Min 33 år gamla Rolls luktar nyare än nya moderna bilar, det är en fröjd att öppna dörren och känna doften av riktigt skinn och trä. Dagens höjdardofter var i alla fall på eftermiddagen när jag var på Ögir och luktade igenom Whiskyn vi ska ha på nästa veckas provning. Både spännande och väldoftande, mmmm. Hoppas det blir lika bra som förra gången, och gången innan, och gången innan det, och… I morgon är det fredag. Full fart mot helgen.

 

onsdag, november 16, 2005

Glad

När jag skulle kolla om min förra blogg ramlat på plats, såg jag att Johan Hoffstedt tar över Skinngubben. Efter att ha ondgjort mig över antientrepenörer i regeringen, känns det bra att läsa om en entreprenör som Johan. Hoppas det går bra. LYCKA TILL JOHAN.

 

Arg

Jag är arg. Riktigt j…la p..sförb…d. Normalt sett är jag en ganska godmodig människa som inte hetsar upp mig i onödan. Även om dagarna är stressiga ibland, måndagarna haglar och skattmasen jagar en, så brukar jag ha en ganska jämna puls. Men nu har GP och hans handgångna män/kvinnor retat upp mig så till den milda grad att jag snart behöver dubbel dos blodtrycksmedicin. Det finns ett lagförslag om att alla bensinstationer som säljer mer än 1000 kubikmeter bensin om året måste installera pump och kringutrustning för att sälja någon typ av förnyelsebart drivmedel. Det är självklart bra från miljösynpunkt. Men om inte om fanns skulle vi inte behöva några men. Enligt förslaget ska verksamhetsutövaren själv ta investeringen och en så liten bensinstation har troligen inte marknad för det och definitivt inte ekonomi. Det som gör mig så för…d är att en kvinna som heter Anne Ludvigsson, är socialdemokrat och dessutom sitter näringsutskottet har en syn på dessa småstationer som är fullständigt verklighetsfrämmande. Vi bensinhandlare har via vårt branchförbund, Svensk Bensinhandel, protesterat mot detta förslag genom att skriva till ett antal politiker, i svaret som kom från Anne Ludvigsson skriver hon följande. ”Den allra minsta bensinhandlare som kommer att åläggas att erbjuda sina kunder ett förnybart alternativ är en mack som säljer 1000 kubik konventionella drivmedel per år. Räknat på ett bensinpris på 12 kr litern ger detta en omsättning på 12 milj kr. Till detta kommer även övrig försäljning. Med tanke på att en villaägare lägger mellan 100-150 tusen kronor på bergvärme framstår mackägarens investering i ett förnybart alternativ för 200-300 tusen kronor som överkomlig.” Det skrämmande i detta är att på den omsättning hon talar om är 2,4 miljoner moms som går direkt till statskassan, c:a 6 miljoner är drivmedelsskatter som knappast kommer bilägarna till godo och c:a 3,4 miljoner är vad bensinen kostar att köpa in från oljebolaget. Återstår gör något mellan 140 och 180 tusen, vilket i bästa fall betalar elen på macken. Hur kan man sitta i näringsutskottet och tro att en omsättning som består av skatter ska komma handlaren tillgodo? Är hon representativ för sossarna i näringsutskottet? Eller… Jag skrev ett brev till henne och talade om vad jag tycker, ska bli intressant att få hennes svar. Annars har det varit en bra dag idag. Jag var i Fjollträsk på ett möte och det ända anmärkningsvärda hände på hemvägen, det var en bil som tappade bakhjulet på E4´an mellan Stockholm o Södertälje. Märker man inte om bakhjulet sitter löst och bilen ruskar…?

måndag, november 14, 2005

Dessa j..la måndagar

Måndag igen. Dom förföljer mig. Varenda vecka börjar med en måndag. Kan man inte kalla första dagen i veckan ”dag 1” eller något liknande? Tror jag ska skriva till GP och klaga, han gillar ju att bestämma saker o ting, han kanske kan bestämma att måndagar inte får finnas. Dagen började som en normal dag, billeveranser, räkna kassan o.s.v. Sedan började det. Läckage i tvätten, ut å skruva och byta slangar. Datahaveri på kontoret, omstart, nehej det gick inte, nu vill den inte starta alls, testar med felsäkert läge, jaha då gick det, startar  om igen och vips så fungerar det. Kan ingen stämma Bill Gates för att han ger folk högt blodtryck? Gårdagens kassa stämde inte, bara att sätta sig och läsa journalremsor. Datahaveri i kassan, Cash Guarden låser kassan, bara lite rengöring, skönt gick snabbt. Skärmtaket blåser sönder, bitarna hamnar på hyrbilar som stod nedanför, underbart, man blir så lycklig. Varning för lågt tryck i reningsverket, förb… måndagar. Vid elva-tiden skulle Konny byta reklambudskap i våra skyltar, det gick ju sååå bra. Beror troligen på att det är måndag, inte på blåsten. Å andra sidan kanske det blåser för att det är rmåndag… Var på ett intressant föredrag på Rotary. Tillbaka till jobbet, nu hade tomemballaget på baksidan blåst iväg så vi fick jaga kartonger ända ned till Schille. Nästa ”måndag” råkade Elisabeth utför, hon hade gått med gylfen öppen hela dagen, inte förrän hon kom in till kontoret var det någon såg det, jag. Snygga trosor. Gick igenom posten och hade en påminnelse från Svenskt Näringsliv som ville ha lönestatistik för september. Tror någon att det j…la löneprogrammet ville skriva ut det för rätt period? Nej då, det blev till att använda papper o penna. Dagen fortsatte i samma stil, nu skulle jag testa ett nytt biluthyrningsprogram, det gick ju måndagsbra att installera. Saknade filer, Windows känner inte igen filtypen, virusprogrammet skriker m.m. m.m. Just nu sitter nog supporten och kliar sig i huvudet. Kanske har jag ett svar imorgon, då är det ju tisdag, härligt….

fredag, november 11, 2005

Hemma igen

Ja, då var man tillbaka i grottekvarnen. Kom i säng 01,30 i torsdags morse, upp vid 05,30, ville hinna förbi jobbet innan ett möte i Stockholm. Ett möte som mest handlade om de nya trängselskatterna i Stockholm. Vi kom i alla fall fram till hur man ska köra för att slippa betala… Tänk att det är så kul att lura myndigheterna. Sedan hem och börja gå igenom 80 centimeter post. Att det kan komma så in i h..te med papper på bara en vecka. När jag rensat bort reklamen var det 35 centimeter räkningar. Efter att ha sprättat kuverten och lagt räkningarna på hög var det bara en dryg decimeter. Undrar om jag ska tappa några i runda arkivet? Nu var allting i alla fall öppnat, och nu var det kvällens höjdpunkt, Peps o hans Blodsband lirar på Ögir. En riktig höjdarkväll, visserligen blev det lite sent, i säng 01,30 återigen. Men vilken spelning, och vilket kanonljud!!! Fick i alla fall sovmorgon till 06,00. Nu var det dags att börja registrera alla dessa fakturor, med några mellanspel med att leverera hyrbilar, var jag klar kl. 15,00. Lyssnade på radion medan jag satt vid datorn, hörde att en självmordsbombare varit i Karlstad, han måste väl ändå ha missat något på genomgången. Hörde också att Usama Bin-Laden har en glömsk bror, Varvar dejag Laden. Det kanske var han som snurrade till det? Nu är det i alla fall kväll och jag har tagit ”hämnd” på alla fakturor som kom, jag har skrivit egna och det blev en 25 centimeter hög trave. Hämnden är ljuv. I morgon ska jag vara chaufför på ett bröllop i Eskilstuna, alltid lika trevligt att ta fram Rollsen.

 

onsdag, november 09, 2005

För många

Jag glömde ju skriva om resan till flyget. Det händer ju ibland att någon inte dyker vid bussen. Men idag skulle vi hämta några som varit i Jordanien och fått skjuts till Israeliska gränsen. Hur mycket reseledaren än räknade, var det för många, inte bara i förhållande till platser i bussen, utan totalt sett. Det slutade med att hon satte dem i en taxi, och dom mötte upp oss vid flygplatsen. Frågan är alltså. Har Jordanien börjat med kloning? Eller är det arabiska terrorister utklädda till svenska turister? Eller är det helt enkelt Apollo som inte har koll på läget? Om det dyker upp en ny blogg, så kan vi nog avskriva det där med terrorister i alla fall. För planet blev inte kapat.

Nuär det över

Nu sitter vi på Ovda Airport och väntar på flyget hem. Tråkigt. Inte nog med att väntandet är tråkigt, det är tråkigt att behöva åka hem. Det har varit en underbar vecka med sol, bad och nya upptäc.kter. Kul att ha barn som inte är rädda att prova ny mat eller annorlunda upplevelser. Jag frågade barnen vad som varit bäst. Ccilia tyckte allt, och Ida tyckte att simma med delfiner. Robin utstötte något gutturalt läte, så jag vet inte vad han menade. Min nästa blogg blir hemifrån. Macken, her I come..

måndag, november 07, 2005

A -2

Jaha, måndag kväll! Bara två dagar kvar, sedan är det tillbaka i stressen igen. Det har varit en sällsynt trevligt måndag. Ingenting som gått på tok, vi har varit på Dolphin Reef hela dagen. En fantastisk strand där vilda delfiner sökt sig till människan och man har funnit fullständig harmoni hos varandra. Stranden är avdelad för att delfinerna inte ska känna sig stressade av alla som badar, men man kan få följa med på en guidad simtur med delfinerna, det gjorde Robin o Ida, en sagolik upplevelse att vara tillsammans med dessa enorma djur. Senare satt vi allihop på bryggan och plaskade med fötterna i vattnet, då kom delfinerna fram, tittade på oss, kvittrade lite och drog vidare. Undrar om delfiner någonsin har "såna där måndagar"? Nu sitter jag åter på balkongen och kollar in Eilat by night. Om en stund kommer min kusin m. familj och plockar upp oss för vidare transport till en av mina absoluta favorit restauranger, El Gaucho, en argentinsk restaurang med det mest sagolika kött man kan tänka sig. Mmmmm.....

lördag, november 05, 2005

Semester dag.3

Så skönt med semester. Vi har badat o slappat. Igår var vi till Massada och kollade in hur kung Herodes bodde, rätt lyxigt för sin tid. Han hade t.o.m. bastu! Vem sa att finnarna uppfann den? Sedan for vi till Döda havet, häftigt att lägga sig ner i vattnet och flytande läsa tidningen, utan luftmadrass. Ida tyckte det var lite otäckt först, men sen var det bara kul. Bussen tillbaka till Eilat. Nu skulle det bli skönt med en dusch och sedan käka middag. Men oj, vad svårt att hitta bord. För det första är fredag den stora "gåutdagen", för det andra har de muslimska grannländerna tyligen semester efter ramadan, då är det uppenbarligen populärt att åka till Eilat. Efter lite väntande fick vi i alla fall bord på en mexikansk restaurang, maten var perfekt, det är allmänt bra restauranger här. Personalen försökte sätta en latinotouch på allting, men jag blev riktigt full i skratt av deras musikval. Det var nämligen Gipsy Kings, om jag inte har fel är dom ett gäng glada zigenska spelemän från Frankrike och inte Mexiko. Jag försökte påtala det, men det var ingen som förstod. Idag har vi kollat in livet i Röda havet, både under och över vattnet. Fantastiskt vackert. Nu sitter jag med en GT på balkongen medan ungarna är nere i poolen. Livet är bra skönt ibland! Var det någon som sa något om en mack...?.

onsdag, november 02, 2005

Dagen S

Äntligen dagen S, S som i semester. Gick upp vid fem, duschade, fixade mustaschen o väckte barnen. Underligt att det är så lätt att gå upp i ottan när man ska på semester, men så jobbigt när man ska till skolan. Vi åkte straxt efter kl. sex, naturligtvis var jag tvungen att stanna till vid jobbet, vanans makt. Allt gick bra till Arlanda, vi hittade parkering och checkade in. Robin fastnade i säkerhetskontrollen med sina skor. Jag trodde väktaren tog dem för krigsfartyg, men det var visst stålhättan. Däremot sa ingen något om min Victorinox-kniv. Konstigt... Men man kanske utgår ifrån att Bin-Laden inte flyger charter, han har väl privatjet gissar jag. Dagens höjdare var i allla fall när flygkaptenen hälsade oss välkomna ombord och ursäktade att vi skulle bli lite försenade. Andrepiloten hade sovit över... Många i planet grymtade, men jag tyckte det var ganska komiskt. Just nu är kl. 14.30 och vi landar om c.a 45 minuter. Skönt.
Nu är kl. 20.15 och jag sitter med en öl på balkongen. Straxt ska vi gå o käka. Intressant incheckning på hotellet. Receptionisten var som en krokodil. stor käft och inga öron. Hon malde på och jag försökte svara efter bästa förmåga, men hon verkade inte lyssna. Fick i alla fall nyckeln och jag tyckte hon sa att vi skulle gå ut till vänster och in i nästa huskropp. Samlade ihop barnen, Ccilia var hur kissnödig som helst, väskorna och mig själv, släpade bagaget över gården, tog hissen till fjärde våningen. Var är rum 428? Det står ju 461-480! Fan, det måste vara nästa hus. Samma släpande igen, upp till fjärde. För att konstatera att där fanns rum 431-460! Nu började Ccilias kindtänder stå under vatten. Vi får gå tillbaka och fråga. Släp, släp. När vi äntligen kom tillbaka till receptionen såg jag att direkt till HÖGER om disken fanns det hissar. Vi chansade, åkte upp, klev ur. OCH STOD MITT FRAMFÖR RUM 428. Visst är livet underbart.

tisdag, november 01, 2005

S - 1

Äntligen sista dagen före en välbehövlig semester. Nu ska jag tömma och städa skrivbordet, skicka de sista fakturorna för oktober, lägga tobaksbeställningar för två veckor, instruera alla vad de ska göra, handla saker att ta med m.m. m.m. Ojdå, tiden räcker visst inte. Jag hade ju några möten inbokade också. Sedan dyker ju alltid olika frågor upp, från både kunder o personal. Jag måste ju boka tid med facket också. Helvete, klockan är redan 12. Knack, knack har du tid? In kommer en synnerligen vacker, sexig och trevlig kvinna som representerar ett av de större tobaksbolagen. Jaha, jag var ju visserligen i tidsnöd men hon ser ju väldans bra ut, så varför inte? Vi pratar om att öka tobaksförsäljningen och blir så inne i vår diskussion att jag glömmer besöket som bokat tid och står o väntar. Nåja, vi kom överens och mitt besök från Volvo tar plats. Vi pratar biluthyrning och det är ju kul. Oj, oj klockan är redan 15 och jag har inte ens börjat med månadsstatistiken som de större kunderna ska ha, det är ett jobb på 3-4 timmar, dessutom ska jag vara på styrelsemöte i Rotary kl. 18. Det är konstigt att S-1, dagen före Semester alltid är så stressig. Nu är klockan 22,30 och jag har nästan packat klart. Om 6 timmar sticker vi, till Eilat. Hej då Macken....

måndag, oktober 31, 2005

Backspeglar

Dagen började riktigt bra. Tvättmaskinreparatörsmänniskan kom straxt efter sju imorse och var klar efter lunch. Jag är lite förvånad att han lyckades laga ”ett fel som inte kan uppstå”. För då kan väl inte maskinen ha varit trasig? Eller? Nåja, ett trevligt lunchmöte på Rotary och dagen kändes riktigt bra. Två dagar kvar till semester o allting. Men efter lunchen började det. En hyrbil hade inte kommit in på flera veckor, och ingen i personalen hade något med det att göra! Konstigt? Jag tog fram detektivtakterna och började söka kunden, det ena telefonnumret hade antingen upphört, eller så var det till någon annan människa. Inte ens adressen var riktig, men däremot personnumret. Det visade sig att killen bodde i Ödeshög och hade ett ovanligt efternamn. Jag slog in namnet på hitta.se och fick några träffar. Jag ringde det första namnet och, BINGO! Det var killens före detta svärmor, det vet ju alla att svärmödrar ska man hålla sig väl med, men när de är före detta ligger man lite pyrt till. Jag fick veta allt och lite till om vilken dåre jag hade att göra med, jag var nöjd med att få veta att bilen fanns i Ödeshög och även killens telefonnummer. Jag slängde mig i bilen, kopplade på en kärra och drog till Ödeshög. Vid Örebro började jag ringa polisen, fick tala med en jätterar tjej på ledningscentralen i Linköping som gärna hjälpte till, men jag var tvungen att göra en formell anmälan först. Jag kopplar dig, sa hon. Tack tack. Då började måndagssyndromet. En automatisk röst sa, välkommen till polisen. Vi har många samtal just nu, men besvarar alla samtal i tur och ordning. Du har plats nummer sju. Jag körde på, tack o lov för handsfree i bilen. När jag passerat Askersund o lite till var jag framme på plats 2. Då blir det måndagscrescendo! Mitt i svacka på vägen, efter 45 minuter i telefonkö, bryts samtalet. Då ska uppfinnaren av telefonköer vara glad att han inte satt i samma bil som jag. Jag ringde i alla fall tillbaka till den första jätterara tjejen och talade om vad som hänt. Oj då, häng kvar lite. Klick klick, så svarade en kille som direkt tog upp min anmälan. Tillbaka till tjej nr.1, nu var jag i Motala och hade en dryg halvtimme kvar. Kan jag få lite Polis-backup, man vet ju inte vad det är för folk man har att göra med, och enligt föredettasvärmor så verkar han vara kapabel till vad som helst. Käkar bebisar till frukost, eller nåt. Ja visst, jag skickar en patrull. Klockan 16 var jag framme, men där fanns varken bilar eller poliser. Jag hoppade ur och gick runt huset, ifall bilen var dold, men nej då ingen bil. Jag gick tillbaka till min bil och ringde hem till killen, en tonåring svarade att pappa åkte till Linköping för 10 minuter sedan. Typiskt, 10 sketna minuter. Har pappa något mobilnummer? Ja visst, nummer si å så. Jag ringde numret och fick faktiskt svar. Ojdå, har jag glömt lämna bilen… JA! Och jag ska ha den tillbaka idag! Tyvärr, jag kan inte komma till Köping förrän på onsdag. Behövs inte, jag står utanför din dörrmatta och väntar. Ridå! Medan jag väntar att han ska komma med bilen dyker polisen upp och undrar hur fort jag kört som hann före dem. Jag orkade inte svara på frågan. De fick lite kompletterande uppgifter och åkte igen. Men gav mig ett direktnummer om jag skulle behöva. Tack. Killen kommer tillbaka, kör upp bilen på släpet och talar om att han får in pengar senare i veckan. Den har man ju aldrig hört förut... Jaha, suck, men backspegeln är ju trasig. Ja det var en lastbil som körde på den, de skulle ringa dig. Varför skylla ifrån sig? Jag talade om att jag inte bryr mig om det, det är han som är skyldig att ordna den. Varsågod och fyll i en skadeanmälan. Du är nu uppe i en skuld på c:a 27 000.-. Det är lugnt svarade han, jag får in pengar senare i veckan. Undrar hur en kille vars kreditupplysning skulle räcka till att tapetsera en normalstor gymnastikhall med ska få in så mycket pengar. Nåja, nu var klockan mycket och det går inte så fort att åka hem med släpkärra, så jag åkte. Hemresan gick bra, men när jag kom in på kontoret låg det en skadeanmälan på en annan bil. Vad hade hänt med den då? Jo, han hade mött en lastbil, det var lite trångt och backspegeln rök…

söndag, oktober 30, 2005

En konstig lag

Söndag morgon, det var en lååång natt. På riktigt. En hel timme längre. Det var välbehövligt, jag behövde vila ryggen efter gårdagen slit. Igår var jag "skogsbonde" och det kändes i ryggen, att stå i oländig terräng och såga med ryggen i konstig vinkel sätter sina spår. Jag hade i alla fall god hjälp med att samla ihop riset och köra hem veden. TACK, till Ida, Ccilia och Marianne. När det gäller konstiga lagar så lär det finnas en som lyder ungefär så här. "Om något kan gå sönder, då gör det det, på den mest dumma tid" (det är säkert GP, som hittat på den lagen). Jag tänker på tvättmaskinen på jobbet. I freddags kväll 2 minuter innan hemgång händer det. Takborsten hoppar ur sitt spår och dunsar i backen. Ojdå.. vad gör vi nu? Ringde servicekillen som sluddrade att det är ju fredagskväll, och såna fel kan inte uppstå. Det var ju tråkigt, men nu har det hänt. Ja ja, jag skickar över en kille. Lördag förmiddag ringde jag igen och frågade när hjälpen skulle dyka upp. Ja just, vad var det för fel på din maskin? Takborsten! Ja just ja.... Det kan inte hända. Nej, jag vet, det kunde det inte igår heller men nu har det hänt. Ok, jag ska försöka få fram delar, men det är lite svårt på helgen. Jaha, får väl vänta då. Fredagskvällen blev i alla fall lyckad, jag och sonen var på Ögir's 1 års-kalas, vi fick god mat, gott att dricka, och massor med skön musik. Bl.a. en kille som heter Henrik Levy, som verkligen var kanon. Jag köpte en skiva av honom och såg fram emot att få lyssna på den ihop med ett glas Dalmore på lördagskvällen. Tror någon att skivan fungerade? Självklart inte, vi hade ju ovanstående lag att ta hänsyn till. I ungarnas billiga CD-spelare fungerade den, men inte i min, allt annat än billiga CD. Konstigt hur det kan jävlas. Det fick bli Eric Clapton till whiskyn istället. Hustrun var på 1985-kalaset och kom hem vid 5,30 i morse. Hon är fortfarande medvetslös så jag har inte fått några recensioner. Men jag misstänker att det var en blöt fest. Nu ska jag såga färdigt det sista från igår, om jag inte fimpar ena armen skriver jag säker något igen...

torsdag, oktober 27, 2005

En dag, ett liv

ÄNTLIGEN! Igår blev jag klar med inventeringen, kanske inte låter så märkvärdigt men alla som bedriver detaljhandel vet hur jobbigt det är sitta och bläddra i gamla fakturor och leta nettopriser. Men nu är det klart. Gårdagskvällen var en trevlig upplevelse, jag ledde whiskyprovningen på Ögir. Det är en fantastiskt trevlig stämning varje gång. Per o Lotta har verkligen gjort en lyckad satsning och skapat något som många inte visste saknades i Köping. Hoppas det går bra för dem, och att de kan fortsätta i samma stil. Ögir fyller 1 år imorgon, stort grattis. Med på provningen var en lokaltidningsredaktör, han såg ut att njuta av stunden. Jag skriver detta på tåget till fjollträsk kl. är 07.15, jag är på väg att hämta min bil hos han med skägget. Hoppas han inte tappat bort den eller nycklarna, jag har bara någon halvtimme på mig att ta mig från verkstaden i Bredäng till ett möte i Brottby, d.v.s. ta mig från södra Stockholm till norra mitt i värsta rusningstrafiken. Lustig prissättning på SJ för övrigt, jag skulle beställa biljett via Internet, en enkel Köping-Fjollträsk, en vanlig biljett utan plats kostade 150.-, en första-klass biljett med egen plats och fritt kaffe kostade 204.-. Ett lätt val, men hur räknar man egentligen. Sätta en kaffetunna som mig i första-klass! Det blir en dålig affär för SJ. Det är väl å andra sidan inte första gången de gör en sån.                                                                                                                                                                                                    Nu är det kväll och jag är tillbaka på macken. Har just träffat en utbildningskonsult som ville sälja en ledarskapsutbildning till mig. Trevlig prick, vettig utbildning. Han kunde t.o.m. skriva uppochner… Kanske dags att förkovra sig lite…

 

tisdag, oktober 25, 2005

Måndag på tisdag

Det finns fler än jag som har måndagar. I morse skulle jag lämna min bil på service, och samtidigt hämta en hyrbil, som varit på reparation på samma ställe. När jag kom fram blev jag mottagen av en trevlig kille, han frågade om reg.nr, och det fick han. Då började det. Han kliade sig skägget, rafs rafs, och letade efter arbetsordern, efter en stund hittade han den och skyllde alltihop på chefen. Undrar varför chefer alltid blir beskyllda? Jag vet en till som blir utsatt ibland.. Han tog nyckeln och gick. Men, hallå! Jag skulle ju förklara vad som var knas med bilen. Jaha, rafs rafs, var det inte bara service? Nej, det står på arbetsordern att jag skulle visa hur motorvärmaren beter sig. Jaha, rafs rafs, vi går väl ut då! Jag visade vad som var fel sedan gick vi in, och han försvann igen. Hallå! Jag skulle ha en bil med mig hem också. Jaha, rafs rafs, vad är det för en då? En Freelander, ni har bytt topplockspackning. Jaha, rafs rafs, undrar var nyckeln är? Han sprang runt en stund, tittade i plastlådor och nyckelskåp, men hittade ingenting. Sedan försvann han ut på verkstaden och letade. Under tiden kommer en av mekanikerna in och frågar om jag skulle hämta RTE 245. Jo, jag står och väntar på nyckeln. Jag har just kört fram den sa mecken och flinade, här är nyckeln, varsågod, men du måste ha radiokoden först, jag gjorde bilen strömlös. Då kommer han med skägget tillbaka. Stor suck, när han ser att jag fått bilen. Mecken ber honom ta fram koden på datorn, och han sätter sig vid skärmen. Tror någon att Internet fungerade? Nejdå, han fick ingen kontakt, istället satt han och klickade med musen och kliade sig i skägget, rafs rafs. Efter en stunds rafsande får han igång datorn och hittar koden. Allt frid o fröjd, nu kunde jag åka hem.                                                                                                                                                                                                                                                  Kontentan av denna händelse är att kundmottagare på bilverkstäder har måndag på tisdagar…

 

måndag, oktober 24, 2005

Måndag igen!!

Det är konstigt. Precis som förra måndagen ska det j…las. Inte lika mycket, men ändå. Det började i morse med att bilen var full i stelfruset lappmögel. När jag väl kom till jobbet vid sju-tiden hade hyrbilspersonalen sovit över. Typiskt måndag! Vi hade ett tiotal bilar att leverera före kl. åtta varav flera skulle tankas upp, tvättas och bytas hjul på. Kunderna stod och stampade och väntade, bilarna skulle ju ha varit varmkörda och avsnöade. De blev lite lugnare när jag förklarade mina teorier om måndagar. Men är man stressad så är man. De uppskattade i alla fall kaffet vi bjöd på. Sedan gick allting bra… En stund… Då ringde en kund, som inte hade vinterdäck på hyrbilen och berättade att han hade punktering mellan Köping och Västerås, hur svårt kan det vara att slänga på reservhjulet? Dagen rullade på, nu skulle jag till Avesta med några motorcyklar som behövde servas. Vi satte fast dom efter konsten alla regler, men nog f..n rök det en backspegel i alla fall. Man ska inte utmana ödet på måndagar. Väl på väg hem, mitt på Solmyravägen sitter det en räv. Den mest urbota korkade räv jag någonsin sett. Den satt helt stilla mitt i min körbana och bara flinade. Han visste inte att mitt ekipage vägde över 4 ton… Hur som helst lyckades jag stanna, när jag väl tutade tittade han till och lunkade sakta av vägen. Nu återstår frågan. Var han suicidal, eller hade han samma bekymmer med måndagar som jag? Jag räddade i alla fall dagen åt en kund nu ikväll. Han var en av de där i morse som fick dricka kaffe istället för att åka bil, han kom tillbaka och ville förlänga hyran, han hade inga vinterdäck till sin bil. Men trots att vi har närmare sjuttio hyrbilar vill det inte räcka alla gånger. Tyvärr kunde han inte ha bilen längre än till kl. 16 imorgon sedan var vi tvungna att ha den till en annan kund, det räckte inte åt honom, så istället hyrde jag ut fyra vinterhjul till honom. Ännu en nöjd kund.                           Angående ljuset som tycktes strömma upp från golvet häromdagen. Det var bara någon som spillt ut flourucerande glykol på golvet. Tänk vad fantasin kan lura en…

söndag, oktober 23, 2005

Vilken kaos!

Dagen började som gårdagen slutade. Kunder som tydligen inte var läskunniga kom redan vid sjutiden och ville ha billig bensin. De försökte på alla möjlig sätt beveka Monica, men henne sätter man sig inte på. Själv kom jag vid åttasnåret och började förbereda. Straxt efter började folk köa. Vad gör man inte för att vara först med att tjäna en slant?  Vid nio kom HAN. En andäktighet sänkte sig över hela macken och det kändes som om ett inre ljus strålade upp ur golvet. Kungen kom in på kontoret! Vi tog en kopp kaffe tillsammans och jag kan avslöja en hemlis. Han går på toa som vanliga människor… Nu var klockan nästan tio och när man tittade ut såg det ut som starten av La Mans 24-timmars, ”Gentlemen start your engines”. Så fort någon av oss tittade ut ryckte det i kopplingsfoten hos någon och bilen studsade lite framåt. Klockan tio gick startskottet, nu blev det huggsexa. Det är lustigt hur vi människor blir som vargar som slänger sig över ett byte när det är rea. Efter lite gruffande hit och dit blev köerna lite mer disciplinerade efter någon timme. Sen flöt det på ända fram till kl. två, då var det lite nerv igen. Speciellt bland de en bit bak i kön som hoppades de skulle hinna tanka innan priset återgick till det normala. Under tiden smög Kungen runt bland kunderna, hälsade på sina undersåtar och gav alla vackra damer en ros. Snyggt jobbat Janne, tack.                                                                                                                                                                                                               Äntligen kväll. Hem och få lite kistan, och började förbereda onsdagens uppdrag, whiskyprovning på Ögir. Satte mig sedan vid TV´n och tittade på Robinson, men blev störd av telefonen. Det var kemleverantören och skrotarn som ville komma och tulla på mitt whiskyförråd. Visst välkomna! Skrotarn å jag skrattade och hade trevlig, men kemleverantören blev lite sömnig. Hoppas han tog sig hem i god ordning. God natt…

fredag, oktober 21, 2005

Dag med drag

Kul med dagar då det är både drag och flyt. Jag har hunnit med att hämta o lämna massor med hyrbilar, köpa och hämta nya bilar, en trevlig lunch med dottern, bokföring, lönekörning, uppdatera en kollega på presentationen jag åkt runt med och naturligtvis serva kunderna efter bästa förmåga m.m. m.m. Största delen av dagen har ändå gått åt till förberedelser för morgondagen. Det är mycket som ska ordnas när man väntar celebert besök. Imorgon kommer ju Calle, som vi polare säger, på besök. Hoppas att många av er läsare också dyker upp. Det blir nog ett riktigt kaoskalas! Dagens bästa stund var i alla fall för en stund sen. Äntligen börjar jag se slutet på pärmen med inventeringslistor som ska räknas och summeras. SKÖNT!               Det är lustigt med oss människor och hur olika vi reagerar på samma budskap. Ni som såg vår annons i dagen Bbl/AT såg naturligtvis våra erbjudanden. Men frågan är om ni såg att de gäller i morgon? Många har i alla fall inte sett det annat än när det gäller bensinpriset. Det har varit jättemånga här och velat köpa chokladaskar, korv och annat till nedsatta priser, trots att det gäller imorgon?! När det gäller bensinpriset är det säkert ett tiotal kunder som ringt och undrat om de kan få komma idag eftersom de är bortresta eller inte har tid imorgon... Rekordet tog kunden som undrade om han kunde få komma ikväll. ”För imorgon är det så långa köer” !!?? Vad tror han vi vill…