Ett gott slut.............trots allt...

2008 har ju i mångt och mycket varit ett riktigt skitår, för företagets del har det mest bara varit motgångar, med två konkursade kunder som kostat mig omkring en halv miljon, vilket så klart sätter spår även för mig personligen som måste sätta in pengar i firman så vi ska överleva. Sedan har ju den allmänna nedgången i konjunkturen och inte minst inom fordonssektorn satt sina spår, hos mig likväl som säkert hos de flesta här i trakten som ju är beroende av fordonsindustrin i trakten. Det är egentligen bara att bita ihop och gilla läget. Något gott ska väl komma ur det här också.... Jag har under året i alla fall skaffat mig ett stort, visserligen hemligt glädjeämne, men som varit det bästa som hänt mig under året. Dessutom har jag varit på några fantastiska resor under året och så har jag underbara vänner runt mig, som definitivt gör livet lättare. Slutet har trots allt inte varit nattsvart, jag gläds med och ber att få lyckönska vännerna Per o Lotta på Ögir till att ha blivit framröstade till Årets Västra Mälardalingar. Eller ska det vara Västra Mälardarlingar...?

Det näst bästa är ändå det som hänt senaste dagarna. Som alla vet hyser jag ju en stor kärlek till Skottland. Jag har ett antal kiltar som jag gärna använder vid Whiskyprovningar eller speciella tillfällen där det behövs uppsträckt klädsel. Mönstret i en kilt kallas för ett Tartan och var förr i tiden oftast hänförligt till olika regioner eller distrikt, mest p.g.a. att de gjordes lokalt och man använde de lokala förutsättningarna till färgning och så. Från mitten av 1800-talet blev det vanligare och vanligare att varje skotsk släkt (klan) skaffade sig ett eget Tartan, ytterliggare längre fram började även vissa organisationer med anknytning till det skotska arvet att skaffa sig egna mönster. Keepers of the Quich, som är en skotsk orden har t.ex. ett mycket vackert mönster. Till slut var det så många mönster så man var tvungen att organisera det hela, det gjorde man i något som heter Scottish Tartans Authority, de håller koll på alla olika mönster och ger ut certifikat som skyddar de olika mönstren och dess tillhörighet.
Jag har naturligtvis känt mig lite i bakvattnet p.g.a. detta, och därför av respekt till dessa familjer och organisationer enbart använt Tartans som s.a.s. ansetts fria, jag har använt The Black Watch som kommer från ett höglandsregemente samt Scottish National som är Skottlands nationalmönster, ungefär som vi har Sverigedräkten. MEN NU! Nu finns äntligen ett Tartan jag som tillhörig en organisation kan bära och som s.a.s. är "mitt" Tartan, det är en Rabbin i Glasgow som tagit fram ett judiskt Tartan, och fått det registrerat hos nämnda myndighet. På bilden ser ni mönstret och det är så att varje mönster har sin betydelse, i det här fallet är basfärgerna blått och vitt, som ska symbolisera både Skottlands och Israels färger, i ränderna finns sedan guld som ska symbolisera guldet på Arken i Tabernaklet, silver symboliserar den speciella penna man använder när man läser ur en s.k. Thora-rulle, rött är för vinet som är centralt inom judiska traditioner, sedan är ränderna sammansatta i rader om 3 eller 7 vilket är nummer med stor symbolik inom judendomen. För mig är det verkligen häftigt att kunna bära ett eget Tartan, och behöver inte "skämmas" bland infödda skottar. En ny kilt är beställd och på väg hem.... GOTT NYTT ÅR!!!

Paradoxer...

Kan man reklamera julen?? Ja frågan dök upp igår när jag hade en liten middag på tu man hand med Ccilia, jag hade ju missat hela hela julen, slocknade mitt i julklappsutdelningen och vaknade med nöd o näppe på annandagen.... Var tog julen vägen egentligen? Jag tänkte att eftersom vi bor i ett land där konsumenten är mer eller mindre överbeskyddad och kan gå till ARN med sina klagomål, borde det väl i rättvisans namn finnas någonstans där man kan reklamera julen. Jag missade ju alltihop, kunde inte ens äta all maten, och det lilla jag fick i mig kom upp igen. Vet någon vart man kan vända sig? Tomtarnas klagomur kanske?

Sist jag bloggade gjorde jag det om striderna i Gaza. Såg på nyheterna idag om barn som dött och visst är det hemskt när oskyldiga barn får sitta emellan, men man visade också en pappa som såklart var ledsen och spydde galla över Israel och israeler som var så mordiska, det motsägande i bilden var att han var Hamaz-soldat... Han hade tydligen väldigt svårt att förstå att det är Hamaz själva som bär skuld till att Israel har anfallit. Hade de inte skjutit missiler dagarna i ända mot Israel hade detta ju aldrig hänt. Idag lyckades de tydligen också träffa något och dessutom döda en stackars byggnadsarbetare, det paradoxala var att kraken som dog själv var palestinier..... En annan paradox var en kille i samma inslag som visserligen inte sa något men som gissningsvis var lika hatiskt mot USA som de flesta andra inom Hamaz, han hade en mössa med ett stiliserat NY, just en sån mössa som säljs vid varenda gathörn i New York, jag stod själv och velade mellan en sån och en med texten FBI när jag var där senast. Håhå jaja

Så var det dags igen....

Oj, det var med nöd o näppe jag grejade provningen igår, jag var helt slut, rösten bara en whiskning och huvudet kändes som om det skulle gå i bitar, men skam den som ger sig, det måste väl ändå vara viktigare att ge gästerna en bra provning än att sitta hemma och tycka synd om sig själv med influensan galopperar. Hoppas det inte upplevdes som alltför snurrigt bara.

Nu har de börjar fajtas vid Gaza-remsan igen....suck. Jag hittade bilden när jag surfade runt, tagen av någon på AP, tror jag. Att inte Hamas förstår att man kommer längre genom att vara snäll och inte skjuta raketer begriper jag inte. Israel har ju varnat dem i en vecka nu att slutar ni inte skjuta raketer in över Israel så får skit tillbaka. Nu har de fått skit tillbaka, men skriker bara efter hämnd. Hallå!!! Det måste väl finnas någon politiker i världen som kan tala om för dem att de inte har en chans mot Israels krigsmakt, det är bättre att samla gänget på Västbanken och sätta sig kring ett bord med Israel och någon duktigt fredsforskare och en gång för alla reda ut begreppen. Israel är ett erkänt land, och de delar Israel ockuperat och lämnat tillbaka, och som även en del av deras övriga grannar borde kunna göra, bör kunna utgöra ett eget Palestina.
Tänk så praktiskt med två länder som lever ifred, som har ett handelsutbyte, som konkurrerar om turisterna m.m. Vore det inte ett bra 2009, så säg? Rotary var ju en av de grupper som satte ihop logistiken kring FN, kanske dags att kalla in någon av alla duktiga Rotarianer, som dessutom finns på båda sidor om gränsen, i olika samhällen, men ändå lever efter vårt 4-fråge prov.

Om allt vi tänker, säger och gör ska vi fråga oss

1. Är det sant?
2. Är det rättvist mot alla som berörs?
3. Skapar det samförstånd och bättre kamratskap?
4. Är det värdefullt för alla som berörs?

Jag tror att om Humle och Dumle eller vad de kan heta sätter sig ner och inför varje frågeställning tänker igenom dessa frågor, så ska ni se att vi alla får en bättre värld.
Om någon vill översätta det till lämpligt språk, så varsågod, jag bjuder på det. Fredspriset kan jag ta senare.

En sjuk jul.....

Det blev inte mycket till jul för mig inte. Jag kände mig lite småkrasslig redan på morgonen och mitt i julklappsutdelningen somnade jag, och vaknade i princip inte förrän idag. Julaftonskvällen och hela juldagen är bara ett stort töcken, jag hade som mest drygt 39 graders feber, så jag var helt utslagen, jag som nästan aldrig är sjuk..... Man får väl vara glad över timingen i alla fall, jag var ju ändå ledig över jul, och även om Robin fått samma skit, så bor han ju bara ett kvarter från kontoret, så han fick masa sig ner när jourtelefonen ringde. Är i alla fall lite piggare nu, ska strax rulla in mig i kilten och dra till Ögir för årets sista Whiskyprovning. Hoppas rösten håller.....

Jul igen....

Vid frukosten satt jag och tyckte synd om mig själv, visserligen snöar det och vi får en lite vitare jul, men jag saknar min dotter Anna som inte kommer hem i jul, hon jobbar. Första gången på alla år vi inte varit samlade till jul, vilket naturligtvis känns tråkigt. Men så slog det mig att jag antagligen är lite dum i huvudet, eller mycket..... Varför oja sig om att hon inte har tid med sina föräldrar? Livet är ju sånt. Det måste ju vara miljoner gånger värre för familjen Jangestig i Arboga. jag kan inte tänka mig något värre än att min barn skulle ryckas från mig. Så jag hoppas att alla bloggläsare och alla andra med för den delen ägnar dem en tanke i jul, och inser hur privilgerade vi ändå är som får umgås med familjen.

GOD JUL ALLIHOP

Stafelv....

Häromdagen bloggade jag om hur man stavar stavar välkomna på Bishop Arms.... Det har inte kommit några reaktioner, däremot fortsätter felstavningarna att förfölja mig. Har just sett Aktuellt på tv´n, som den rojalist jag är gladde det mig att de nämnde Drottningens födelsedag imorgon, hon blir folkpensionär... Men i rubriken skrev de Drottningren 65 år...öööhhh... Menar de Drottning Ren, alltså en drottning i ett annat land, eller menar de att Drottning Silvia är ren, alltså inte smutsig, eller menar de att Drottning Silva är en Ren? Mycket konstigt måste jag säga.... För det kan väl inte vara så att man i ett program av Aktuellts dignitet stavar fel....

Heja Polisen!!

Det har blivit en sällsynt tramsig debatt kring en artikel på magazin24.se, det handlar om att polisen tagit en 17-årig kille i A-traktor som var god för 170 knyck. Flera kommentarer handlar om att polisen borde ägna sig åt annan kriminalitet.. Jag skulle nog hellre vilja ge polisen en eloge, tänk så mycket en orutinerad 17-åring skulle kunna ställa till med. När vi "bodde" på Framtida Bil såg jag ofta, mer eller mindre idiotiskt framförande av i första hand trimmade moppar, ungdomar som utan hänsyn till övrig trafik och med risk för både eget och andras liv körde som vettvillingar. Rekordet var när jag körde in i rondellen vid Bilia och två ungdomar på samma moppe kom dragandes rätt över rondellen, men blick var ju fästad vid trafiken från vänster, inte att det skulle komma en galning tvärs över. Nu såg jag dem ändå, men tänk om jag hade kört på dem, det hade ju bara blivit köttfärs kvar.... Nej, jag vill nog uppmana polisen till tuffare tag i trafiken, fram för allt i tätorterna, att man kör 10-20 km för fort på motorvägen är väl mest att utsätta sig själv för fara, men i tätorten med allt folk..... Jag säger som jag alltid sagt.. Var snäll, livet blir mycket lättare då!

Äntligen! Hårfin rättvisa...

Äntligen har det hänt, idrotternas idrott, sporternas Rolls Royce har omnämts i ett web-tv inslag på Expressen.se, klicka på länken så får ni se några inslag från senaste EM i Skägg och Mustasch, vill ni se mer bilder går det bra att klicka vidare till Svenska Mustaschklubben.

Idag var det julhandel som gällde, det var riktigt hyggligt med folk på stan och jag fick faktiskt det mesta handlat, jag vet att jag borde handla i Kungsör, men jag känner mig faktiskt mer hemma i Köping, jag har bott mina första 24 år i Köping och bara 21 år i Kungsör så än så länge är jag nog mer Köpingsbo, dessutom spenderar jag ju det mesta av min vakna tid på jobbet. Enda kruxet med att handla på hemmaplan är att man känner nästan alla, det är ett väldigt hälsande och pratande till höger o vänster så allt tar mycket längre tid, samtidigt är det ju väldans kul att ljuga med olika människor, tur jag var själv annars hade jag fått "onda ögat" av mina barn, som inte gillar att jag pratar med alla jag möter....

Rätt lustigt, bloggandet häromdagen om varför jag får så mycket kontaktannonslänkar bland googleannonserna har bara bidragit till ännu fler annonser på samma tema. Samtidigt är det nog en bra affär, jag kan nämligen se hur många som klickar vidare på annonserna, och det är nästan 10 procent av all bloggläsare..... Fundera på den....

Vem ska man tro på....?

Ja, vem ska man egentligen lita på. Många har ju skaldat, skrivit och ställt just den frågan. Just nu tycker jag den känns sällsynt relevant, tänk efter. För ett halvår sedan var det full rulle, alla ekonomiexperter strödde lovord om vår framtid, och inte minst den svenska ekonomin, så välskött och med så stora överskott... Men nu säger samma experter att det är fullständigt åt h...te, att det inte kommer att vända förrän om ett par år......som tidigast.
Men hur kan de veta det? När de för ett halvår sedan inte kunde säga att det skulle rasa fullständigt bara några månader efter. Vad säger att det inte vänder upp om några månader?
Jaaa, vem ska man tro på? Tomten, kanske?

Kvinnor och jag.....

I min förra blogg skrev jag om att jag och mina flickor var till Bishop Arms och ondgjorde oss om deras stavfel.... Men jag glömde att blogga om killen som kom in efter oss. Han gick fram till bardisken och beställde...."en stor stark", till saken hör att man på Bishop Arms är stolta över sitt breda ölsortiment, med all rätt, och man säljer inte direkt "en stor stark" utan en pint ESB eller något annat. Men den här killen förstod nog inte det, bartendern frågade, utan att höja på ögonbrynen, vilken sort han ville ha? Njaaa...svarade killen, en vanlig...... Då höll det på att brista för mig, jag fick bita mig i läppen för att inte börja skratta det var verkligen komiskt. Den genomsnittlige öldrickaren från Köping som ville ha en "stor stark" och den stolte bartendern som inte ville sälja annat än en öl... Hur som helt så rabblade barkillen upp alla sorter de hade, och när han nämnde Heiniken hajade "stor stark"-mannen till, och beställde en sån. Antagligen det enda han kände igen.

Det går utför med Sverige, och världen med för den delen, idag fick vi höra om hur vår ekonomi kommer att försämras och vilka underskott i statsfinanserna vi kan vänta oss, men jag måste säga att Finansminister AB gör ändå ett mycket stabilt intryck, och faktiskt inger förtroende. På Aktuellt såg jag Wannabe-Finansminister TÖ, som gick på lite som en terrier, visserligen kan jag hålla med om att han hade en poäng i det han sa, men han inger absolut inte något förtroende och jag gissar att med hans politik skulle underskotten bara bli högre utan att vi för den skull skulle få lägre arbetslöshet. Hoppas bara min egen verksamhet överlever allt detta.

Angående rubriken så är jag lite förbryllad.... Till höger om texten finns ju annonser från Google, deras otroligt smarta sätt att visa annonser går ut på att de analyserar texter och petar in en annons med någon form av anknytning till texten, att det finns konkurrerande hyrbilsannonser kan jag förstå, och att det dyker annonser om dryckesprovning är kanske inte så konstigt... Men hur i h...te kan det så ofta dyka upp annonser om kontaktförmedlingar som lockar med tusentals singelkvinnor som väntar..... Vad väntar de på förresten? Bättre tider, kanske? Jag tycker inte jag bloggat om något med sån anknytning... hmmm...

Välkommna......?

Idag var det dags för julgransklädning, stressad som jag var glömde jag kameran hemma, men tänkte att mobilen duger väl till till några granbilder, det gjorde den inte....tyvärr. Jag hade Ida och Ccilia med mig, de skulle passa på att julhandla medan jag klädde granen. När jag väl kom på plats var 8 granar uppställd, 7 gröna och fina granar som Göran Eriksson varit i skogen och kapat ner... Men vadå!? 7 stycken vi skulle ju vara 8 "kändisar" som skulle klä granarna. Men en åttonde gran uppenbarade sig, väldigt tät och fin....gjord i plast, dessutom vit!! GE hade inte fått ihop granar så man var tvungen att improvisera..... Granarna lottades så ut och jag som gärna ville ha den vita i plast fick naturligtvis en grön i trä, visserligen prima granvirke, men ändå.... Men jag hade sån tur så ES som fick den i plast ville inte ha den, vi bytte. Jag pyntade på så gott jag kunde och efter väl förättat värv, hade jag en sällsynt.......ja gran i alla fall. Innan auktionen tänkte jag hinna med lite egen julhandel, då ringde telefonen, det var en kvinna som hade brått att hyra en lasbil, inga problem tyckte jag, kommer du på en gång? Ja, jag kommer direkt! OK, vi har ny adress, Rosenlundsgatan, bakom JET. Jag åkte ner och väntade och väntade och, till slut gav jag upp, åkte upp på stan för auktionen skulle strax börja, när jag svänger in på Hökartorget ringer det igen.... Var är du? Då dök hon upp!!! Snabbt tillbaka, ut med bilen, och upp till auktionen igen. Jag hann precis fram när Klipp-Olle började auktionen. Gran 1 gav inga bud, inte heller gran 2 men min som var nummer 3 fick ett antal bud och gick för 800.-, det var likadant med resten av granarna ända till vi kom fram till den sista som MB på SPAVM hade dekorerat fint i Jul-orange (!?), den gick för 900.- så där blev man blåst på möjligheten att skänka pengarna till Rotary. Men MB ser nog till att pengarna går till lämpligt ändamål.
Nu skulle jag köra hem granarna till de lyckliga inroparna, dessutom köra ner ljudet till Ögir, allt medan mina flickor tålmodigt väntade vid Hökartorget, lugn jag är snart tillbaka ska bara.... Det tog nästan en timme, stackars barn, med en sån pappa som jag.
Nu var det i alla fall dags att äta, vi styrde stegen mot Bishops Arms, jag var lite sugen på riktig Fish´n Chips och tjejernas favoritföda är ju hamburgare så..... Den första vi mötte vat Thomas Ljungkvist, som stod exakt där jag såg honom senast, på invigningen i fredags. Jag undrade stilla om han stått kvar hela tiden, men nej, han hade varit hemma en sväng emellan. Vi beställde vår mat, och satte oss ner att vänta. På olika näringsställen blir man ju olika bemött, men på de flesta ställen är man VÄLKOMMEN, på somliga andra blir man VÄLKOMNAD, men här hade man en stor skylt på en kortväggen där det stod VÄLKOMMNA...... Just det, stavat med två m, den har säkert suttit sedan de öppnade i fredags men ingen har reagerat....

Slit o släp...

Igår blev det både invigning av Bishops Arms och julbord med personalen. Bishops Arms såg ut som alla Bishops Arms brukar göra, en mycket trevlig miljö för en Anglofil som mig, de hade i vanlig ordning massor av Öl och Whisky, glädjande nog hade de en kran med öl från Strömsholms Brygghus, men personalen visste inte själva vad det var, så jag fick rycka in och berätta. Efter några engelska öl var det så dags att dra till Ögir för att äta julbord med personalen och lyssna till Barcrawlers. Fagerstagänget var några minuter sena, men kom strax efter kl.19, de hade tankat på vägen ner och var duktigt surriga, men inte mindre trevliga för det. Vi åt och drack i ett par timmar, men sedan hade en av tjejerna ätit (eller druckit?) för mycket, så de drog hemåt. Jag blev kvar en stund, medan jag satt där kom en kille som jag kände igen till utseendet, men inte så mycket mer. Han berättade att han varit på en av mina Whiskyprovningar, egentligen var anledningen till det att han ville kolla in hur vi Whiskynördar beter oss, men han hade haft så fantastiskt kul att han nu var alldeles besatt av Whisky, han berättade om en resa han gjort till Isle of Islay och hur förälskad han blivit i ön. Tänk att man kan ha sån inverkan på folk.....

Idag har det vart desto mer slitit, vi har flyttat hela verksamheten till Rosenlundsgatan, bilarna står på den upphöjda plattan bakom JET och själva finns vi i ett kontor på andra sidan vägen, granne med Färg Dropp in. Jag tror vi har Sveriges läckraste hyrbilsparkering, det blev helt enkelt skitbra. Men att det ska vara så jobbigt, och ta så lång tid. Fortfarande har vi ett antal släp och några bilar som står kvar vid Framtida bil, men jag ska hämta dem i nästa vecka. Totalt sett känns det i alla fall väldigt bra att vara på plats. Hoppas nu bara att kunderna hittar oss.

Imorgon är det granklädning som gäller, vet inte hur många som sett Västra Mälardalens Television, men jag blev intervjuad i fredags om morgondagens jippo, reportern frågade mig varför jag hänger mina kulor på en gran på Hökartorget....(öh). Hur som helst hoppas jag det kommer många och tittar på oss imorgon, och fram för allt hoppas jag på höga bud på granarna som ska auktioneras ut till förmån för ett välgörenhetsprojekt som den som klätt den dyraste granen får bestämma. Blir det jag vet jag precis vart pengarna ska gå.

Nä, nu ska jag ta en Whisky och slappna av efter allt slit idag..... Slántie

Sömnbrist... o politik

I söndags blev det lite sent, jag satt och pratade med mustascher runt i världen via Skype, alltid lika trevligt men som sagt det blev sent, jag skulle dessutom upp tidigt och kliva på ett tåg kl.06.29 från Köping till Halmstad. Tänkte att jag kan ju alltid sova bort en stund på tåget, det gick inte så bra, det var något knas med värmen så jag satt mest och huttrade. När vi passerat Arboga tyckte jag i alla fall att det var frukostdags, jag knallade bort till Bistron, men just som jag öppnade dörren raspar det i högtalaren och piloten, eller vad han är, beklagar att de inte har någon personal i Bistron, och att konduktören som inte längre är en konduktör skulle serva......om han hinner..... Då gav jag upp, klev runt disken, fixade kaffe, tog en macka och lämnade 40 spänn i en pappersmugg. Berättade det lite senare för konduktören som inte längre är en konduktör och han tackade för hjälpen!? Väl framme i Halmstad åt jag lunch med några kollegor, sedan tog jag en bil jag hade stod där och körde vidare mot Malmö. Jag skulle på Mustaschklubbens julträff på kvällen, blev som vanligt en trevlig kväll, tänk att människor med Mustasch är så trevliga, efter middag och några timmars surrande körde jag hemåt, kom hem vid kl.3 på natten, kom i säng en halvtimme senare och tänkte ta sovmorgon, men kl.7 ringde telefonen, det var nattpersonalen som undrade var hustrun var, hon skulle ju avlösa honom, men det skulle hon inte alls....öh...jag fattade ingenting, somnade om i en kvart, då ringde Idas klassföreståndare och ville jag skulle komma till skolan som idag, jag mumlade något som troligen var ett ja eftersom jag åkte till skolan idag, slocknade i en stund igen, fick säkert sova 20 minuter då ringde det igen, nu var det Hasse Jerner som beklagade att de inte hade någon föredragshållare på dagens Rotarylunch, han undrade om jag kunde säga något... Mmm...va...om vad? Ja, ta något som du kan, Whisky kanske? Återigen sa jag nog ja, för jag höll föredraget i dag. Hur som helst somnade jag som en klubbad oxe igår.

Idag har jag påbörjat flytten till Rosenlundsgatan, telefonen har redan flyttat, låsen är fixade, nycklarna är kopierade och elektrikern skulle göra färdigt imorgon. I helgen ska vi försöka flytta.

Funderade lite kring det här med den nya vänsteralliansen, det är lite tråkigt att vi börjar bli en två-partistat. Gissar att MP och V kommer att försvinna i S, likväl som att det på andra sidan mest är M. USA har ju också bara två större partier, men dem är det ju i alla fall lite skillnad på, här hemma är ju politikerna bara flata och tycker nästan likadant. Kanske man skulle starta ett nytt parti, Ny Demokrati har väl lagt ner, kan man ta över deras organisation tro????

Varför är det på det här viset?

Är det någon som minns debatten som rasade på bloggen i juni 2007? Den handlade om patroitism och främlingsfientlighet, de som debatterade hårdast var min vän Ron från Kalifornien och en kille som var socionom, tror jag. Idag såg jag ett bildspel på Expressen.se som handlade om Sveriges mest efterspanade brottslingar. Av 19 stycken är bara 2 svenska......... Hmmm..

Rule Brittania

Jag har haft dåligt samvete för att jag inte fått in Jaguaren till vintervila, den har stått hemma i carporten och sett ledsen ut. Men idag tänkte jag att det var dags, jag hade dessutom röjt i förrådet så jag skulle få in den. Först skulle jag köra in till jobbet och tvätta av den, körde lugnt in mot Köping, över viadukten, stannar vid rött, ställer på lite när det slår om............men..........det dunkar o smäller bakifrån, stannar utanför hotellet går ut och jodå....punktering. Jag kan inte komma ihåg när jag senaste hade punka, då ska man veta att jag kör ca 4000 mil/år, knappt inte heller när det varit punka på hyrbilarna. Nåja, bara att gilla läget, plocka fram originalverktygen och börja skruva, allt gick bra, jag fick dit det löjligt lilla reservhjulet av typen nödhjul, problemet kom när jag skulle försöka få ner ett 19 tums hjul i bagaget, det gick bara inte. Jag var tvungen att ringa Robin som kom och hämtade det.

Hur tänker biltillverkarna? Hela bilen är original. Om det här hänt mitt ute på en öde väg mitt i natten, skulle jag då bli tvungen att lämna hjulet, med en fälg som säkert kostar 5000.-? När min bil tillverkades var det Ford som ägde Jaguar, är det deras fel? Mina äldre engelska bilar har inte det problemet...... Men de är ju också konstruerade av genuina engelska gentlemen.... Jag tycker vi återupprättar imperiet igen.... Rule Brittania

I´m the Walrus.....

Äter ofta lunch tillsammans med den i Köping världsberömda kompositören Thomas Winther, oftast mycket givande eftersom Thomas är väldigt kunnig i mycket. Bland annat är han jätteduktig att spela Saxofon, men jag undrar om jag inte hittade hans överman på Youtube....

Nazistjävlar....eller?

Vad jag tycker om nazister kanske man inte behöver fråga om... Men de två tuffingarna här nere var rätt sköna faktiskt...

Arboga landtjuvar?

På väg hem från ett möte i Karlstad ett sällsynt givande sådant också, kör jag mellan Arboga och Kungariket Kungsör, eftersom sträckan är ett vägbygge med nedsatt hastighet och framkomlighet går det inte så fort, inte heller så lätt att köra om, jag fastnar därför mellan två långtradare. Jag sitter i egna tankar när jag närmar mig gränsen mellan kommunen och Kungariket, döm om min förvåning när någon satt upp en ny fin skylt som välkomnar till Kungariket, men skylten sitter en dryg meter bakom den gamla..... Hmmm...kan det vara Arboga kommun som är i maskopi med Vägverket, som satt upp skylten? Hur ska man annars tolka att Arbogas kommungräns nu blivit en dryg meter längre österut? Det kan vara ett sätt att tillskansa sig mer land och tro att ingen märker något om man snabbt plockar ner den gamla skylten..... Är detta vad man kallar en olaglig intervention? Hur som helst bör vi nog inkalla Landshövding Mats Svegfors att medla i detta känsliga läge..... Det kan ju bli stora problem annars, tänk bara på familjer som tidigare trott sig vara medborgare i Kungariket och nu plötsligt är Arbogabor, vet de t.ex. vilken skola deras barn ska till imorgon? Eller vart de ska betala skatt..? Tänk om det övergår i en krigshandling...? Ojojoj

Efterlyst....på riktigt

Idag var jag med om något fantastiskt! Mitt i all bedrövelse med varsel, lågkonjunkturer och finanskriser så fick jag vara delaktig i en underbar historia.

Det började för någon vecka sedan, en äldre man som jag känner sen tidigare kom in på jobbet och skulle egentligen ha tag på Darko, han var inte där så vi började prata. Det visade sig att han inte ville köpa en bil, utan ha lite råd om hur man ställer in datorn för e-mail. Det var nog tur att han berättade för mig, Darko är nog duktig på mycket, men någon datatekniker är han inte…. Farbrorn berättade att anledningen till att han ville fixa mailen var att det fanns ett nytt TV-program från Kroatien, där man kunde efterlysa försvunna släktingar och vänner. Han berättade att han stack därifrån redan 1960, då hade han en dotter som var ca 5 månader gammal, en dotter han aldrig träffat eftersom han och mamman redan brutit upp när flickan föddes. Han fick vara med och namnge jäntan, men så mycket mer visste han inte. Under åren i Sverige med ny familj har han naturligtvis tänkt på den här dottern och hur hon har det, han hade under åren skickat massor med brev till mamman men inte fått ett enda svar, nu tog han kontakt med det här TV-programmet och de sa att han var tvungen att ha en e-mail. Eftersom han bor i Kungsör körde jag förbi när jag åkte från jobbet och hjälpte honom tillrätta.

Idag kom han in på jobbet igen, jag frågade hur det gått och han visade mig ett telefonnummer han fått som troligen var till dotterns moster, problemet var att hur han än gjorde så fick han bara felsignaler. Jag fixade siffrorna i rätt ordning, tog bort en o annan nolla och så ringde vi. Nu fick han kontakt med kvinnan, som verkligen var mostern, de pratade både långt och länge, han fick reda på att dottern bodde i Tyskland sedan många år och bäst av allt, han fick hennes telefonnummer. Nu var det samma problem med nollor igen, dessutom hade han slut på ström i mobilen. Jag tyckte det var så häftigt så jag erbjöd min telefon, slog numret och ringde….. Men tji svar. Han åkte hem, glad i hågen att ha fått numret och skulle försöka senare.

Vid 3-tiden på eftermiddagen ringde min telefon, jag svarade som vanlig ”MABI Hyrbilar, Dan”, i andra änden hörde jag ”Hallo…. Ich bin Sonja Kloze”…. OJ! Det var ju hon…dottern….dottern han inte hört något om på nästan 50 år….. Jag försökte på stapplande tyska förklara att jag hellre talade engelska och genast växlade hon om till klingande engelska. Jag frågade om hon visste något om vad som hänt i Sverige, om hon visste att hon hade en far här? Jodå, hon hade hört en del från mostern, jag fyllde i med vad jag visste och gav henne numret till farbrorn, hennes pappa…. Efteråt bara rös jag… Det var SÅ häftigt att kunna vara en del av detta.

Ikväll har jag pratat med farbrorn, han berättade att de pratat i över en timme, skrattat och gråtit av lycka. Han var så bubblande lycklig, jag blev både rörd och fick rysningar igen.

Tänk vilken lycka att efter så lång tid få kontakt med varann. Jag känner mig lite som dagens hjälte och är verkligen glad, ja rent av lycklig att ha fått medverka till detta. Hoppas de snart kan träffas och bli hela igen.

...och glädjeämnen

Det har varit dåligt med bloggande på sista tiden, eller egentligen sedan jävelskapen med Fagersta började, i maj..... Men nu är i alla fall ett bekymmer ur världen, å andra sidan har ju fler dykt upp, det är konstigt, när man väl hamnat i en massa strul, är det lögn i fan och ta sig ur det. När man släckt eldsvådan i ena änden har det börjat brinna i en annan. Nu har jag äntligen lyckats hyra ut macken i Fagersta, att sälja fastigheten i dessa tider kan man ju se sig i stjärnorna efter. Nåja, vi sitter ju inte i sjön, även om det vore skönt att på något vis komma i gång med nybygget, så sitter vi ju ganska bra på Framtida Bil.....eller...nähä....nu var det dags för nästa eldsvåda. Framtida Bil ska satsa på fler bilmärken, vilket då betyder att vi inte får plats.....shit. Vad göra...Efter lite forskande har vi nu hittat nya lokaler t.v. Från någon gång i nästa vecka kommer vi att husera på ett kontor på Rosenlundsgatan 6, granne med Färg DroppIn, medan bilar o släp ska bo på andra sidan gatan, på den eldhärjade plattan bredvid JET-macken. Det blir säkert bra, bara kunderna lär sig att hitta oss, men skyltläget är ju bra, och JET är ju den mack som säljer enskilt mest soppa i stan.

Men det är ju inte bara vi som har problem, hela världen är ju upp o ner. Även om det är mycket jobbigt som händer, är det intressant att följa den politiska debatten, i alla fall på riksplanet. Jag har tyckt att regeringen inte riktigt levt upp till de förväntningar jag hade efter att vi blev av med GP, men när det nu hettar till måste jag säga att de uppträder på ett både behärskat och ansvarfullt sätt. Ingen kan väl med säkerhet säga hur en det sett ut om vi haft en annan regering, men att döma av de uttalanden som kommit från oppositionen tror jag snarare vi fått en fördjupad kris så här långt om de haft makten.
Även om media mest fokuserar på Volvo PV och Saab i sin bevakning, känns nog det som händer här hemma mer oroväckande för stunden, riktiga Volvo varslar, Getrag varslar, Uponor tar ner skylten o.s.v. På något vis måste vi ju försöka på rätsida på det hela, men fan vet hur. Synd att man inte är äckligt rik, då kunde man köpa sig en bilfabrik och bygga bilar som kunderna vill ha för stunden, Det var faktiskt en anledning värför jag en gång i tiden började med mackeriet, jag fick för mig att man på en mack inte var lika utsatt för konjunkturer som andra brancher, är det dåliga tider kan man sälja Blodpudding, och i bättre tider Oxfilé, den devisen höll väl också, ända till oljebolagen började lägga sig i utformningen av butikerna, då var det dags att hoppa av. För det talar väl också att min efterträdare i Köping nu planerar för att stänga på nätterna.....


Tack o lov finns det ändå glädjeämnen, på bilden ser ni ett stort sådant, Glenmorangie Signet. Jag fick den levererad idag och har testat den nu ikväll. En sällsynt lyckad Whisky vars malt till 20% består av s.k. chokladmalt, samma typ av malt som används till att göra Stout. Den är inte åldersbestämd, men enligt säkra källor består den av allt från 10-årig upp till 35-årig Whisky, som sedan har lagrats på både Sherry och nya fat. Resultatet är en sagolik dryck som doftar otroligt fruktigt, honung, marmelad, Sherry, färskt trä dessutum lite kryddig. Smaken går inte heller av för hackor den är silkesmjuk på tungan, nästan samma gräddiga känsla som en Wherters original, massor med röda söta frukter, mörk choklad som kontrasterar mot massor av vanilj, dessutom får jag associationer till läder (?). Eftersmaken är inte riktigt så lång som man kunde hoppats men med en mysig kryddighet. Helt enkelt ett riktigt Ess. På den 100-gradiga betygsskalan ger jag den 94 poäng.

Sen har jag faktiskt ett ännu större glädjeämne just nu, men det förblir min lilla hemlis ett tag till.