Skyltar???

Idag skulle jag sätta in lite pengar i Sparbankens insättningmojäng. När jag kom in såg jag att det satt en lapp över displayen som förkunnade att "En reparatör var på veg", jag tyckte det var lustigt att banken som gärna upplevs som "lite bättre" inte kunde stava bättre än så. När jag kom närmare såg jag att det var ett illa skrivet ä, så min lilla lustifikation kom av sig..... 
Däremot såg jag en annan rolig skylt, efter banken åkte jag till Djurkliniken för att köpa allergifoder åt vovven, på dörren stod; Om du har en kanin, säg till personalen så får du gå in en annan väg. Nu har jag ingen kanin så jag klev in genom dörren. Men varför ska jag behöva gå en annan väg bara för att jag ha en kanin?

Mot Scherwoods....äsch Tyskland ska det vara

Så har man varit på resande fot igen. Den här gången till Tyskland för att medverka vid Bartclub Grundau-Steinaus 25 års-jubileum. Resan ner gick ovanligt bra, inget strul och vi landade 10 minuter före tidtabellen. Jo, förresten jag hade lovat en av mina polare att jag skulle fixa ett litet broderat märke med en svensk flagga på, han glömde det när han var här för 2 veckor sedan. Jag kollade först på turistbyrån i stan, men de hade inga. Ingen fara tänkte jag, tar det på Arlanda istället.... Men ack vad jag bedrog mig, jag vimsade runt hela flygplatsen utan att hitta något, han blev utan.....
När jag väl kommit ur planet messade jag Rod och Andy som skulle landa en stund senare, en knapp timme om jag inte missminde mig, jag skrev att jag väntar vid hyrbilsdisken. Väl där blev jag upplyst om att BA går till en annan terminal än SAS som jag flög med. Nåja, jag hämtar väl bilen själv och letar mig fram till Terminal 2. Från hyrbilsdisken var det säkert en halv kilometer genom katakomber, hissar o trappor innan jag hittade bilen. Väl där letade jag mig fram till upphämtningsplatsen vid Terminal 2, sprang in och kollade, men det enda Londonflyg jag hittade var 2 timmar bort....mycket förvirrande, men bara att bida sin tid. Jag var lite hungrig så jag tog och körde till en liten by en kvart därifrån, hittade ett mathak, satte mig att kolla menyn, skulle just beställa när telefonen ringde, det var Andy som undrade var jag var(?)..... Nu blev jag än mer förbryllad....men släppte menyn och gick till bilen igen. Vi fann varann direkt och satte av mot Grundau som ligger bara en knapp timme bort. Vi konstaterade att vi alla var hungriga och svängde ner till en liten by, parkerade på torget och började leta matställe, det första hade redan slutat servera lunch, men det tredje såg mer öppet ut. Killen bakom disken var lika duktig på engelska som vi på tyska, men så mycket förstod vi att kocken hade gått för dagen, killen lovade i alla fall att fixa något. Det gjorde han med besked, vi fick en pasta med Kantareller och något slags kött i en krämig sås. Jättegott!                                                       Ja just ja, hyrbilen var en historia för sig. Eftersom vi bara skulle till hotellet och tillbaka, var det onödigt med något dyrt, det billigaste de hade för 3 feta mustascher var en Ford Fusion, helt ok tyckte vi... Men väl ute på autobahn visade det sig att det var inte helt enkelt att hinna med i trafiken. När vi väl fått upp ångan i 150 km/t och jag byter fil för att köra om, ja då slår kompressorn till ac'n igång och den stackars lilla motorn storknar, nåja vi kom fram till hotellet i vad vi trodde god tid, men de första vi möter är några mustascher från Berlin som kommit långt före oss. Vi knallar in till receptionen och funderar på vad vi ska säga, Andy hade nämligen anmält sitt deltagande lite sent och Rod som hade fixat hotellbokningen hade gjort lite fel, han hade bokat bara en natt åt Andy, och när han klickade tillbaka för att ändra sa bokningssidan att hotellet var fullt. Väl där var det inga problem utan tjejen i receptionen bara ändrade(?), lita inte på bokningssajter. Nu fick vi frågan om vi ville ha rökrum, ja tack sa Andy. Då fick han med sig en askkopp till rummet.... Tydligen hade gästen som haft mitt nummer innan också varit rökare för fy så det luktade i rummet. Vi bodde i en by som heter Gelnhausen, som har en underbart vacker medeltida stadskärna, vi hamnade till slut på en uteservering där vi blev kvar till småtimmarna.
Eftersom man i Tyskland gärna är lite petig med hur man ordnar saker och ting skulle naturligtvis jubileet firas med en tävling, dessutom med VM-regler vilket gav det hela en lite fånig status som ett inofficiellt vm. Hur som helst lyckade mina vänner övertyga mig om att ställa upp i klassen Fu Manchu, som är en kinesisk mustasch, egentligen en kategori som man helst bör ha speciella kläder till, men jag tänkte att jag ställer väl upp ändå. Så på lördagsmorgonen var det bara att försöka räta ut min något bångstyriga mustasch, efter en halv tub vax, en halv hotelltvål och en massa hårspraiy så var den "utdragen". Vi åkte bort till arenan där vi skulle vara, men Rod var inte nöjd med mitt utseende så han gav sig den på att hitta en kinesutstyrsel, vi snurrade runt i diverse butiker men hittade inget annat än en solros i papp(!) som med lite omstukning gick att ha på huvudet.... Jag blev i alla fall fyra....och fick många glada skratt! Dagen slutade med några öl på hotellets uteserrvering, härligt att kunna sitta ute fortfarande.
Söndag morgon var det frukost och tillbaka till flygplatsen, när vi väl svängde ner mot terminalerna insåg snurriga Rod att hans mobil var kvar på hotellet. Nu var goda råd dyra, han skulle bara hem, byta flyg och ta en ledig vecka i Spanien, jag skulle aldrig hinna fram o tillbaka innan deras flyg skulle gå, även om jag skulle klara mitt. Efter några spännande telefonsamtal på en blandning av engelska och tyska fick vi en taxi med stor motor att komma med telefonen, det blev kanske inte dyra råd, men väl en dyr transport....
När jag så var på bussen som skulle ta mig till flygplanet såg jag att Rods snurrande fortfarande förföljde mig...

Fler bilder finns här

Snurr snurr

Ja, kära nån så det kan bli. Mitt på dagen saknades det 3 bilar till imorgon. Jag lyckades hitta en i Västerås och en i Uppsala, men den tredje var det svårare med. På väg till Uppsala ringer telefonen strax före Enköping, då blev en bil avbokad, det var kanske inte bra, men löste i alla fall ett problem. Eftersom det varit så stressigt hade jag inte hunnit äta så jag stannade vid McDonalds i Enköping, när jag skulle åka vidare med hamburgare i ena näven, telefonen i den andra och styrde med knäna, så ringde nästa telefon. Då var det spännande att fippla fram den.... Det var i alla fall kunden som jag var på väg att hämta en bil åt som avbokade....ridå. Bara att vända hemåt igen. Väl tillbaka visade det sig att ytterligare en kund avbokat och vips så hade vi en bil över..... Nu hann jag jobba undan lite papper och sedan skulle jag köra över en annan lånad bil till Västerås. Under tiden hade grabbarna lyckats hyra ut den lediga bilen och när jag kom tillbaka hade de gått hem, en kund hade inte hämtat sin bil så jag ringde dem och de kom efter 10 minuter. Nu slog jag en blick på bokningarna inför morgondagen och konstaterade att en bil inte kommit in, den ska ut kl.7 i morgon bitti..... Så var man tillbaka på ruta ett, en bil som saknas och ingen lösning på problemet...håhå jaja

Måndag den 13 september....eller?

Oj vilken dag. Jag gick upp före 5 i morse för att hinna ta hand om en kund som skulle komma kl.6 kl.05.40 stod jag vid informationstavlan utanför MotorNilsson och skickade min mest mysiga morgonandedräkt genom ett plaströr som satt fast i handen på en polis..... Hon verkade inte ett dugg gladare än jag vid den tiden på dygnet. 
Dagen fortsatte i samma fart, varenda bil skulle ut och några till, jag hade ett helsike att få bilarna att räcka till, och mitt i alltihop ringer kunder och vill ha fler.... HJÄLP!! Med lite pusslande och lånande lyckades jag få bilarna att räcka till onsdag. Men då är det brist igen, jag har ju imorgon på mig att ruska fram en kärra, ringer någon mer och behöver en bil blir det extra jävligt, eller kul, hur man nu väljer att se det hela. Det känns hur som helst skönt att det börjar lossna igen, kanske vi sett botten på lågkonjunkturen och att det börjar röra på sig igen? Men det är mycket att ta ikapp, lågkonjunkturen har kostat några miljoner....suck.

Trots en överfull dag på jobbet har jag ägnat kvällen åt att klä in stolarna jag köpte till mitt hobbyrum, jag har nog ingen framtid som tapetserare men de är i alla fall........tja....ovanliga kanske....


Jag har ju tidigare bloggat om allt strul jag vanligen drabbas av vid resor, nu var det brorsans tur. Han och brorsonen har varit och sett finalen i Europeiska Dragracingmästerskapen på Santa Pod i England. De for i fredags och skulle åka hem idag, det vara bara att flygbiljetterna gällde igår..... Så där stod de och kom inte längre än till incheckningen. De ringde och jag kollade alternativa flyg, men allt var fullbokat om man inte ville åka svindyr Business Class. Så just nu sitter de på ett hotell i Stanstead och väntar på ett Ryan Air flyg imorgon, så tokigt det kan bli....

Tid över?

Oj, så var det nästan över för den här gången. Hur mycket jag än tycker om mina vänner tar det på krafterna att ha dem här. Att det är som att valla katter är mer av ett understatement....

Det har hur som helst varit otroligt kul att så många ville komma till Köping för att fira klubbens 25-års jubileum. Totalt blev vi 38 stycken som firade i dagarna två, även om det blev 3 och 4 dagar för somliga. I fredags var det förbrödning på hotellet, den slutade i Rods rum tillsammans med några flaskor Whisky, det blev en seg lördagsmorgon, men jag var tvungen att vara vid hotellet senast kl.10 för att valla ihop "hjorden". Vi gjorde gemensamt avstamp till Bilmuseet kl.10.30, det var meningen att vi skulle vara på plats kl.11 så jag tyckte det var lagom, och det var det nog, men när vi var nästan framme blev vi stoppade av redaktör Eneroth som ville intervjua och ta lite bilder. Det gick bra till en början, men när han skulle ta en gruppbild visade det sig att vi var för många, för tjocka eller att hans kamera inte hade vidvinkel nog. Snäll som jag är erbjöd jag mig att låna honom mitt objektiv, jag tänkte att hans funkar nog om Tommie som höll min kamera stod lite längre bort. Jag kollade aldrig inställningarna, för jag hade ställt min kamera på automatik så hon skulle kunna knäppa några snabba bilder, men ack vad jag bedrog mig. Hans objektiv och min kamera tyckte inte om varann, ett halvformats objektiv på en helformats kamera är inget ideal, och den gruppbild jag tänkte förgylla bloggen med blev minst sagt skit. Hoppas jag kan få någon av hans bilder. Vi hade fått lunchen sponsrad av Nordic Bet, som dessutom hade vänligheten att förse oss med tröjor, både med Svenska Mustaschklubbens och deras logotype, men också en tvetydig text på ryggen "I bet mine is bigger than yours". Man kan som sagt tolka den som man vill, men på bilden här bredvid tycks Kalle och Jörg diskutera om det är magen som menas..... Själv tror jag så klart att det är mustaschen som menas. När redaktör Eneroth fick klart för sig att vi besöktes av både förre världspresidenten i världssamfundet och konstnären jag bloggade om förra gången, så drog det hela ut på tiden och katthjorden var skingrad igen. Bara att valla ihop dem och en halvtimme sena var vi i alla fall på museet. Det är en fantastisk samling och de som följde med runt var mäkta imponerade. Det var meningen att jag skulle tolka till engelska och en annan kille till tyska, men stundtals var det bara guiden Bengt och vi tolkar som gick runt....håhå jaja. Alla var i alla fall nöjde, inte minst med lunchen i det mysiga klubbrummet.
Eftermiddagen var fri för dem att göra vad de kände för, själv tog jag tillfället i akt att åka hem en stund och vila, innan jag bytte till bättre kläder och for tillbaka för den STORA festen som skulle ske på Ögir. Det blev en underbar kväll med helt igenom svensk mat so var mäkta uppskattad av alla som fick smaka. Vi hade fixat en nubbe till sillen och jag hade sån tur att det var flera kring som inte ville ha den, så vips hade jag flera.... Mellan för och varmrätt passade våra gäster på att ge klubben presenter från sina respektive klubbar, mycket fint blev det, men roligast var ändå att höra talet som jag hade översatt till fonetisk svenska, för att engelske Rod skulle kunna läsa. Jag förstod i alla fall, men jag är inte så säker på att övriga gjorde det....
Kvällen fortsatte med en underbar konsert signerad Lina Adolphsson, vilken röst hon har den damen! Efter konserten droppade en del av, men vi var ett gäng som blev kvar och snackade skit över några öl. Vi kom in på det här med svensk mat och Lotta var inte sen att fylla på, så en burk Surströmming är numer i Antwerpen och den andra åker till USA på torsdag, tack Lotta o Per. De har lovat att öppna och äta dem vid sina respektive klubbmöten, ska bli kul att få kommentarerna.....
Den här kvällen slutade på Ronnies rum, återigen i sällskap av några flaskor Whisky, jag for hem vid 3-tiden men enligt uppgift var de andra kvar till klockan 5.... Jag orkade inte masa mig tillbaka till Köping förrän vid 12-tiden på söndagen, och då hade de flesta redan åkt till sina flygplatser. Men några gubbar var kvar och de hade jag bjudit hem på söndagskvällen. De var nyfikna på min whiskysamling (varför är jag inte förvånad?), men jag höll dem lite på alster och visade dem runt på åsen först, hade tänkt vänta till efter maten, men de var som barn på julafton.
Efter att de fått prova några raringar fick jag Famous Grouse konstnären att både posera med en vintage-flaska och även signera den.


Någon som vill köpa en signerad flaska väldigt dyrt?


Idag har jag vallat runt några tyskar och holländare i vår kungliga huvudstad innan de tog flyget hem. Det var kul att höra hur imponerade de var över staden på vattnet, man behöver höra det ibland, för mig är det ju annars bara Fjollträsk.

På onsdag kommer Bruce och Tommie tillbaka från en avstickare till Norge, vi ska ta en "last supper" tillsammans innan

de tar flyget hem till "amerkat" på torsdag morgon. Trots stress och sömnbrist blir det lite tomt, jag har ju levt med planeringen i flera månader.... Å andra sidan får jag kanske lite med bloggandet.....

Mustaschandet fortsätter.....

Idag var det bara en mustasch att hämta, och bara i Västerås, skönt. Jag stressade runt som en Iller på jobbet från kl.6 till kl.12, sen hämtade jag min amerikanska vänner och tog med dem till Västerås, Tommie ville ha "some serious shopping". Hon hade övat på att säga Köping med hennes amerikanska brytning och hur hon än vred och vände på det hela fick hon det att låta som shopping..... Maken Bruce trodde inte riktigt på det hela men svalde förtreten. Vi släppte henne vid Hälla medan vi själva gick för en lunch. Efter lunchen blev det flygplatsen och hämtning av mr Jonathan Halbert. Jonathan är lite speciell för mig som whiskyconnesiour, han är nämligen den konstnär som ritat The Famous Grouse, rätt häftigt i min värld, han är dessutom tvättäkta skotte vilket gör det hela ännu roligare. Vi plockade upp Tommie som tyckte hon var i tidsnös...håhå jaja. Självklart åkte vi Jaguar och självklart började det regna på vägen tillbaka....döm om min förvåning när torkarna helt plötsligt fungerade......

Mer mustascher....

Låååång men trevlig dag är till ända. Jag gick upp vid 5 i morse för att möta mina vänner från USA som skulle landa kl. 7.45 på Arlanda, jag hade för länge sedan lovat att hämta dem med Rollsen så jag åkte mot Valskog för att hämta den ur idet, nästan framme kom jag på att jag glömt nycklarna på jobbet....bara att vända tillbaka. Nu hade jag nycklarna, men istället regnade det hur mycket som helst, bilen var nytvättade och jättefin, men det var bara att gilla läget. Det tog dessutom en stund att ta sig fram för torkarna på Jaggan har gett upp, den käkar säkringar som en mördarsnigel äter trädgårdar. Jag kom i alla fall iväg med en Rolls med fungerande torkare, väl framme så behövde jag bara vänta 10 minuter så kom de, men parkeringen kostade sanslösa 80.-. LFV är inte blyga. Jag hade förberett ankomsten till hotellet med att de skulle rulla ut Röda mattan och helst fixa en Papparazzi som fotograferade, och jodå, Svartström stod där med kameran i högsta hugg. Bruce och Tommie i bilen såg ut som fågelholkar, men talade inte om mycket annat idag.....
Efter att de fått vila lite medan jag var på jobbet så åkte vi till Ögir för en lunch och en svensk whisky till Bruce. Nästa stopp var att åka till Skavsta och hämta Keith från Skottland, ännu en mustaschpolare. Tyvärr var planet lite sent, så Bruce och jag tog en fika och snackade skit. Nu började jag bli lite trött, men till slut kom han i alla fall. Vi rullade hemåt och jag tänkte ta en genväg över skogen, när vi väl kom ut på 53:an var vi nästan framme vid rondellen i Malmköping, men trött som jag var svängde jag till Strängnäs istället för till Eskilstuna, så den tidsvinsten gick åt skogen, det gick inte att vända för "någon" hade monterat vajerräcken överallt. Vi var inte mer än 5 minuter senare än jag räknat med, men då gick det lite fort stundtals.....
Imorgon kommer det fler mustascher, och jag tänker gå och lägga mig nu...

Känslans seger över förnuftet....

Efter sju sorger och åtta bedrövelser hade jag äntligen min Jaguar modell äldre på rull, det har varit en riktigt följetong under sommaren, med bränsleläckage både här o där. Nu var den äntligen igång och jag skulle köra den 10 meter från kontoret till verkstan för en liten make up. Kom nästan fram.... Sen var det tvärstopp, konstaterade snart att det inte kom något bränsle. Konstigt bränslepumpen är ju ny.... Kollade om det fanns ström....och jodå, det fanns det. Jag hörde hur det knäppte i pumpen, men inget liv. Nu lossade jag bränsleledningarna så den skulle kunna snurra fritt.....men inte ett liv...!! Tog loss den helt o hållet,  knackade lite på den men inte ett liv. Gissade att det kanske fastnat något mellan kuggarna så jag pytsade i lite olja....inget hjälpte. Åkte ner till HBV för att se om någon var klurig nog, men de konstaterade samma sak som jag, något sitter ohjälpligt fast där inne. Efter lite letande i kataloger hittade vi rätt pump och skulle just till att beställa den, när vi såg att det satt samma pump i diverse bilar, bl.a. Opel. Tänkte just åka och inventera deras reservdelslager när grabbarna hittade en gammal dammig kartong på HBV-vinden. Lådan innehöll inte en likadan pump, men väl en snarlik, med lite nya anslutningar och mycket svordomar sitter nu någon slags alien-pump och pytsar in 2 liter/mil. Ska bli intressant att se hur långt jag kommer den här gången.
Det är som de säger "Känslans seger över förnuftet -- Kör brittiskt!"

Huvudbry

Till helgen smäller det... Då firar vi Svenska Mustaschklubbens 25-års jubileum här i Köping, det kommer mustascher från hela Europa och delar av USA för att gratulera. Lite stressigt börjar det bli, de första gästerna ska jag hämta på Arlanda på onsdag morgon, nästa gäng på Skavsta onsdag kväll, blir ett herrans farande, men det ska bli hur kul som helst. På torsdag kommer några mustascher från svenska klubben, så då får jag hjälp.
Men just nu har jag ett huvudbry???? En kompis från England vill hålla tal vid jubileums middagen, men han vill göra det på svenska, så han bad mig översätta och skriva det fonetiskt.... Hur lätt är det då? Hur skriver man ett a på engelska, deras a:n uttalas ju "ej"? Eller ett ö.....hmmmm

Vadå söt???

Idag har jag inte heller haft någon tid över.... Men eftersom alla skäller när jag inte bloggar så.... Efter att ha stressat runt på jobbet på förmiddagen, var det äntligen dags att ta med Ccilia och åka till Forum för att se Änglarna. Det var en helt underbar föreställning, det är bara att beklaga de som inte fått chansen att se dem. Stundtals hade jag gåshud...helt underbart faktiskt. Sötast var i alla fall lilla Milo Berggren med sin lilla gycklarmössa...

De uppmärksamme ser kanske att jag bytt ut bilden på mig själv här bredvid, jag har också bytt profilbild på min Facebooksida. Tänk vad en bild kan ställa till det, det är jättemånga facebookare som kommenterat bilden, alla har dessutom uttryckt sig positivt(!?) konstigt nog. Vad är det för speciellt med en rund gubbe i sina bästa år som flinar på en websida? De flesta har använt uttryckt som "Kanon" och liknande, men rekordet är "jag tycker att du är "söt" på den här bilden -))))) puss kram". Jag vill inte vara söt! Jag vill vara macho och manlig......

Ryktet om min död är betydligt överdrivet....

Idag har jag fått på skallen av 3 stycken...... Missnöjda kunder kanske? Näää! Någon jag förfördelat med min stora käft? Näää! Kört över någon? Näää! Jag har fått på skallen för att jag inte bloggar tillräckligt mycket!! Men hallå där ute..... Inte är det någon som försöker klona Tolkien för att få veta hur det gick för Gandalf, Frodo och de andra. Men att jag inte haft tid att blogga det är tydligen viktigt. För det är just tiden som inte räckt till, jag har haft häcken full på jobbet, jag har blivit president i Köping Rotary klubb, jag har rest en del, dessutom har jag byggt om hemma, jag har byggt ett hobbyrum, fullt av Whisky, jag har.... Allt tar sin tid och bloggandet har blivit lidande, nu har jag en stor grej kvar som tar upp en stor del av min tid den närmaste vecka. Svenska Mustaschklubben fyller 25 år, och vid förra årsmötet fick jag i uppdrag att ordna någon form av festlighet, det har jag gjort, i Köping. Så håll utkik efter ett fyrtiotal mustascher som glider runt i stan nästa helg. Vi kommer att bo på Hotell Scheele, besöka bilmuseet och ha själva jubileumsmiddagen på Ögir. Det kommer folk från halva världen för att gratulera oss, ska bli riktigt kul. En av mina engelska vänner ville hålla ett tal, på svenska, så han bad mig översätta det och skriva det fonetiskt..... Hur i h...te ska jag få ner det så han kan läsa? Om det är någon bloggist där ute som är bra på sånt får ni gärna höra av er.

De närmast föregående veckorna har gått åt till att sy ihop min kusins 60-års kalas med 80 gäster och jag som Toastmaster, det var lite hektiskt ett tag, men blev en jättekul fest.










För ett par veckor sedan tog jag med mina tonåringar till London, ville visa dem en riktig storstad. Vi hade jättekul, men jag lyckades så klart få ett giktanfall och hade ingen medicin med. Det var bara att gilla läget och halta på så gott det gick. Vi gjorde de vanliga turistgrejerna, men jag lyckades också få till en bild av några turistfällor som visar hur stor London Eye verkligen är, Big Ben ser ut som ett fickur i jämförelse.... Ida och Ccilia ville som de tonåringar de är gå på Club, efter att vi varit och sett musikalen Hairspray gick vi förbi några, men det var inte några ställen jag skulle vilja släppa mina döttrar till... Så jag tog dem istället till The Handlebar Club, inte riktigt vad de tänkt sig, men jag tror de hade kul i alla fall. Mina kompisar var övertygade om att de inte var mina döttrar. A nasty bastard like you couldn't get such pretty girls....... Sa dom....hhmmppf









Har det börjat vända i konjunkturen? Jag tycker man hör en hel del positivt från våra företagskunder, och kommunens näringslivschef sa att det är en hel del förfrågning om både lokaler och mark. Det är bara att hoppas det går vägen. Våga vägra lågkonjunktur!!

Inte så mycket....

Det är inte lätt att få tiden att räcka till bloggning, i alla fall inte när det är så vackert väder som vi haft. Senast bloggen handlade ju om mitt liv som bonde, idag var det final och omröstning om vem som klarade bondandet bäst. Vann gjorde Marianne Koskela från Kolbäcks Gästgiveri, hon inte bara vann utan körde över oss andra fullständigt. Det var i princip Marianne och sedan vi andra, trots det blev jag trea efter Micke Bohman på Sparbanken. Det var hur som helst förbannat roligt, och jag har träffat otroligt trevliga människor.
En annan kul händelse härom dagen var att jag lyckade sälja några av mina bilder, det var en Skotsk(!) tidning som ville ha bilder från senaste VM-tävlingarna i mustasch, jag blev inte rik, men i alla fall £10.-, räcker ju till några pint på puben.....

Jag har också hunnit med en snabb tripp till Cornwall, som ligger längst sydväst vart på Brittiska öarna, jag törs inte skriva att det ligger i England, för urinnevånarna anser sig inte vara engelsmän utan Corwallers, det har ett eget språk, Cornish, som väl är en variant av Gaeliska. Cornwall är känt för sin grönska och sina trädgårdar, men jag vill nog mer framhålla deras glass....mmmm. Resan började lite kul, när jag kom fram till tullmänniskan på Arlande och skulle visa passet, sa han, hej, ska du iväg o tävla igen?
Öööhh, va? Vet du vem jag är? Jaha, jag har sett dig på tv, sa han. Aha...då behöver jag inte visa passet? Men det behövde jag...... Vi flög för ovanlighets skull in till London City Airport, enbart p.g.a.
priset, för det ligger onekligen lite off när man ska till Cornwall, hur
som helst blev det en hyrbil och i min naivitet trodde jag att gps:en skulle leda oss sydost ut på M25:an som går runt London, men icke sa nicke, den förbannade apparaten tyckte vi skulle åka genim hela centrala London, säkert den vettigaste vägen om apparatjäveln vetat om att det inte är någon trafik i centrum, men de som varit i London vet ju att det är precis raka motsatsen, så efter nästan 3 timmar var vi igenom London, lagom kul med en manuell bil att sitta och blåhålla kopplingen i flera timmar. Lustigt nog tog vi oss förbi de flesta av turistmålen i stan, vi passerade Towern, London eye, Big Ben, Westminster Abbey, House of commons och en massa annat. Glädjeämnet i kramp-i-benet-resan var att vi passerade Fullers Brewery som tillverkar ett av mina favoritöl, deras ESB, synd att inte kön stod still tillräckligt länge bara....då hade man kanske hunnit med en pint. Efter ytterligare 5 timmars bilåka kom vi fram till Cornwall och Newquay där vi skulle bo i 3 nätter. Dagarna ägnade vi åt att fara runt och titta på allt det vackra, alla dessa underbara fiskebyar med anor från 1300-talet, smala gator där knappt vår lilla Peugeot fick plats. På tal om plats så var inte vägarna för övrigt så mycket bredare, om man som jag inte vill åka på huvudvägarna hamnar man på jättesmala landsortsvägar, där växtligheten är så tät på sidorna att man knappt får upp dörrarna på bilen, OCH DÄR FÅR MAN MÖTEN(!!) med halvgalna infödingar som verkar köra under devisen att det kom ju ingen igår..... Vid många av de skymda kurvorna låg det glassplitter så det var inte svårt att räkna ut vad som hänt. På fredagen skulle ju Sverige spela mot England i U21 EM, var ska man se en sån match om inte på en lokal pub... Så blev det, och vi var inte sena att låta resten av puben få veta att vi var minsann svenskar och skulle spela skiten ur England...... Efter första halvlek var vi något mer dämpade och fick så klart en o annan glirning från de andra, men i andra vände det ju och vi satt som på nålar, tänkte att nu ska ni få..... Det gick ju som det gick och vi fick stå ut med en o annan glirning, men de tröstade oss också så vi försökte se ut som goda förlorare.....
Lördagen fortsatte med utforskande av den Corniska halvön med glassätande och självklart färska skaldjur att smörja kråset med. Det sägs att i cornwall får man chansen att uppleva massor av väder på en dag, och det var helt riktigt vi hade kanske inte regn eller snö, men allt från 15-25 grader, allt från tjock dimma till klarblå himmel, verklilgen fascinerande, dessutom har de jättestor skillnad mellan ebb och flod, ett häftigt skådespel, att på bara någon timme se båtar som låg lång upp på landhelt plötslig fluta runt i Atlantens vågor. Nog är Jägaråsen vackert, men inte har vi så mycket tidvatten inte.....

Plastfarsa....

Så har man då varit bonde för en dag, eller i alla fall en halv. Det var både lärorikt och kul. Jag blev hämtad på jobbet strax efter 7 på morgonen, så bar det av till Nogsta Gård. Där fick jag börja med att ge kalvarna mat, sen fick jag böka över en kalv till rätt box, den hade smitit över till kompisen.... Sen fick jag ströa och mocka hos kossorna. Det var nog det roligaste för medan jag rakade skit gick en kille med filmkamera framför mig, vad han inte såg när han tittade i sökaren var att kossorna bredvid honom var lite lösa i magen....hihi. Sen var det dags att släppa ut dem på grönbete, vilket gav sig självt, det var bara att göra loss dem så drog de ut i det gröna utan att man behövde be dem.
Efter utfört slit var det dags för en bonnafrukost, smakade underbart i bersån i det vackra vädret. Nu bar det av ut på en åker där jag skulle köra runt en traktor med en hövändarmojäng baktill, det gick lättare än jag trodde faktiskt. Jag körde fram å tillbaka till de vinkade att jag istället skulle följa med och titta på några åkrar och få se olika angrepp påp växterna och hur man kommer tillrätta med dem. Mycket intressant faktiskt, kul att också få veta varför det många gånger är lite olika färg på växtligheten, trots att de växer på samma gärde. Efter den lektionen var det lunch och sen var det tillbaka till det vanliga jobbet. Nu får vi se om jag har någon chans att bli hedersbonde på Bondsafarin fredag den 3 juli.

Om någon undrar över rubriken så kommer den sig av att uttrycket plastförälder har fått en ny innebörd för mig. Jag har alltid trott att det var styvföräldrar som kallades så, men det är naturligtvis de som matar kalvarna. Om någon trodde som jag att kalvarna diar kossorna så är det fel. De få mjölken serverad i plasthinkar med en plastspene på. Det måste ju betyda att jag var plastfarsa igår.....

Vadå blek.....

Jag har många gånger fövånats över folks dumheter, idag kom ett mail via kontaktsidan på min hemsida, killen (för jag tror inte kvinnor uttrycker sig på det viset), skrev en massa dumheter som jag inte förstår varifrån de kommit, han har inte varit i kontakt med någon av oss, dessutom tar vi inte kontanter, bara kort. Alltså precis raka motsatsen mot vad han skrev. Var kommer alla dårar ifrån? Och var får de allt ifrån? Här är en kopia på mailet . Idag hände det igen, jag fick cred för min mustasch, trogna blogg-läsare minns kanske att jag för ett par år sedan träffade en kille från Köping, Andreas, i Dublin av alla ställen. Idag ringde han, han var hemma och hälsade på över midsommar, han hade dessutom en fotograf och en journalist från Dublin på besök, de höll på att göra en bok om berömda mustascher för Movembers räkning, och Andreas slussade dem vidare till mig. Så vitt jag vet skulle jag ändå bli kontaktad av Movember för att få fart på det i Sverige, en av mina engelska mustaschpolare är inblandad i det och han hade hänvisat till mig. Hur som helst så kom de hem till mig på Jägaråsen, jag var skitig från topp till tå efter att ha haft isär och smort upp styrningen på båten, mustaschen hängde som jag vet inte vad, dessutom klädd i bara ett par shorts, men de tyckte det bara var kul så de sköt ett antal bilder innan jag fick tvätta av mig och snygga till mustaschen, sen fikade vi och jag visade dem lite mustasch-regalia, bl.a speciella kaffekoppar för oss som måste vara rädda om våra mustascher. Sedan tog vi lite fler bilder. Innan de skulle gå drog jag fram min kamera, ville ju föreviga ögonblicket, Andreas anmälde sig som fotograf och eftersom jag inte lyckats få på mig några kläder tyckte de att de också borde plocka av sina tröjor. Sagt och gjort, och jag som trodde jag var vit.......

Det är bevisat!!!

Det pratas ju mycket om att fordonsbranchen är i kris, det är den..... Mest mediautrymme har väl SAAB fått den senaste tiden, inte minst nu när det tyck vara en försäljning på G till Koenisegg. Att SAAB verkligen är på fallrepet, eller möjligen hänger på en skör tråd är nu helt bevisat, och bildbeviset är mitt.....

Det är en liten värld.....

I höstas sålde jag en av mina Jaguarer till en kille i Tyskland, han var hit i slutet av september och tittade på den, sen hade vi lite telefon och mailkontakt, efter att vi var överens hämtade han bilen och sedan tänkte jag inte mer på honom. Men idag var jag i Fjollträsk och skulle hämta ett par bilar eftersom mina inte riktigt räcker till. När jag stod utanför Toyota i Rissne och lastade såg jag en snubbe jag tyckte var killen från Tyskland, men skakade av mig tanken med att det verkade ju rätt osannolikt att han skulle stå där. Medan jag höll på att greja kommer han fram till mig och....joho...mycket riktigt det var han!! Vad är sannolikheten att vi skulle springa på varann hos en bilhandlare i Stockholm? Inte nog med det, när jag gick in på bilfirman igen var det en ny kille bakom disken, han tittade på mig och sa "hej Dan", inget konstigt egentligen, namnet står ju på min tröja. Men i nästa andetag säger han "har inte du en Jaguar?" Öhh..va..jooo....flera stycken faktiskt....??? Det visade sig att jag för några år sedan köpt delar av honom till någon av bilarna.
Snacka om att vi lever i en liten och dessutom krympande värld!!!
I kväll ringde dessutom tysken och undrade om jag kunde gå i god för honom i en affär med en gammal Volvo PV han höll på att köpa....

Vadå fri handel!?!?

Idag är det val till till EU-parlamentet. Jag har alltid varit en vän av idéen om ett Europa, bl.a. för möjligheten till fritt flöde av både människor och varor. Inte minst har ju alla som åker till Tyskland och shoppar lastbilslass med öl och annat upptäckt en av fördelarna. Lustigt nog är det däremot inte ok för mig att köpa en enda flaska Whisky i Skottland och skicka den med posten, om jag inte själv åker dit och lägger den på postlådan. Kolla in texten nedan som förklarar idiotin kring det hela. Att köpa fyllesprit i Tyskland är alltså ok, men att köpa samlarobjekt i Skottland är det inte. Så vadå ett Europa????

"We regret we are unable to send any whisky to Sweden.
The Swedish Tax Agency quotes the Swedish Excise Duty Act that “when individuals in Sweden buy alcohol from another EC-country and the goods are transported by the seller or someone else on behalf of the seller, the seller is liable for excise duties in Sweden”.
In order to offer whisky to Swedish addresses, LFW would have to register, appoint an agent and be liable for paying the Swedish duty.
The law with its EC roots, originally quite clearly created to protect against the import of containers of gin, palettes of cigarettes and super-tankers of petrol also catches single bottle imports when and if sold.
The red-tape, cost and delay mean that for ourselves to be sending bottles to Sweden is unrealistic.
You would in such a case incur an additional cost of (at least) £6 duty, Swedish VAT, several administration fees and considerable delay against normal practice, whereas we would have other, greater difficulties of tax recovery and costs.
So while trading to Sweden would be nice and a fresh breeze for all whisky interested Swedes - it really is not realistic to act, be it in accordance with or in breach of this law.
We are sorry, your custom would have been very much appreciated and your cheerful banter is always a pleasure."

Öhhh...

Jag blir titt som oftast utsatt för olika undersökningar från SIFO och andra, inte minst på jobbet. Idag kom ett formular SCB, de kan man inte ens bortse ifrån som företagare, lostar pengar att inte svara. Frågorna handlade om företagets elektroniska infrastruktur. Man fick en web-adress och en inloggningskod. När jag svarat på en himla massa snarlika frågor kommer frågan...... "Har ni tillgång till internet?"
Hur kan man ställa en sån fråga när man sitter och besvarar en elektronisk enkät på nätet? Öhhhh...

I pappas fotspår...

Nog för att jag visste att våra skolor här hemma funkar dåligt, och att politikerna enligt mig är ganska släta i sitt förhållande till skolan. Det senaste påhittet är ju nu att slå ihop klasser och göra dem jättestora, för att spara pengar på lärarlöner. Att det går ut över de elever som behöver extra hjälp, likväl över de som inte behöver det men som istället inte får studiero, det verkar inte bekomma.
På inslaget i dagens Tvärsnytt nämner man inte ett ord om detta......bara om hur man ska försöka komma tillrätta med de problem som redan finns. Varför gör man det genom att skapa nya???

Det var i alla fall kul att se Ida gå i mina fotspår och sticka fram hakan i TV....

Salong mustasch

Idag fick jag ett ovanligt besök, vid 9-tiden i morse kom en farbror in på jobbet, jag såg i ögonvrån att han hade en hygglig mustasch (yrkesskada?). Jag tänkte att han vill väl hyra något, men icke, han undrade om han fick störa och sedan frågade han om han var man får tag på mustaschvax. Jag berättade att vi har en sort vi säljer via Svenska mustaschklubben, men att jag använder en sort som heter Brothers Love och som jag köper i Tyskland. Jo, sa han, han hade varit runt hos frisörerna i stan utan att få någon hjälp. Grejen var nämligen att hans barnbarn skulle ta studenten och han ville vara lite extra fin. Det var ju gulligt tänkt, men när jag försökte förklara hur han skulle göra såg han väldans bekymrad ut...
Det hela slutade i alla fall med att jag lovade fixa hans mustasch på morgonen den 12:e, så nu är man frisör också.... Salong Mustasch finns ju redan..... hmmm Någon som har ett namnförslag?