Ni som följt mitt bloggande genom åren vet ju vilket helsike jag brukar ha varje gång jag ska flyga någonstans.... Imorgon bär det av till Skottland, jag flyger Nyköping -- Edinburgh. Undrar hur mycket som ska gå fel? Hur som helst har det börjat ganska bra. Igår kväll ringde bärgar´n och behövde en hyrbil, jag for in och fixade det. Det var ett par från Nyköping som fått haveri på sin bil, de åkte vidare med hyrbilen och skulle höra av sig under dagen när de talat med verkstaden. Kunden ringde och berättade att han inte fick någon hjälp i Köping, men verkstaden i Nyköping kunde fixa bilen. Han undrade vad det skulle kosta om jag tog med hans bil och hämtade hem hyrbilen, jag drog till med en lämplig summa, killen skulle återkomma sa han. Det tog inte många minuter så ringde han och berättade att han övertygat försäkringsbolaget att de skulle betala för transporten.
Det betyder alltså att jag får resan till flyget betald.... Kanske att turen är med mig den här gången.....
tisdag, mars 31, 2009
söndag, mars 29, 2009
Lika stressigt som vanligt, hinner ju inte ens blogga....
Oj vilken stressig tid det varit, förra veckan hade jag totalt 5 Whiskyprovningar att hålla i, det var inte lätt att hinna med både det och att jobba, dessutom har vi problem att reda ut mitt bokslut, gissar att jag konterat något galet, revisorn håller på att försöka hitta felet......undrar om han inte börjar tugga fragda snart.....
I helgen var jag på mitt första möte med Jaguarklubbens styrelse och kontaktpersonerna i klubben, vi var på ett Vandrarhem i Borghamn, det var jättetrevligt men hu så kallt det var på rummet. Det fanns två element i ett litet rum på 10 kvadrat, men det kändes ändå som Isbjörnarnas paradis, till slut kom jag underfund med att det var bara ett element som var igång. Efter lite mekande fick jag igång det andra, så på söndagsmorgonen var det i alla fall plusgrader och Isbjörnarna hade flyttat.
Idag fick jag en kallelse till kirurgen i Köping, det stod i kallelsen att jag skulle lämna prover senast en vecka innan besöket, eftersom tiden var 7 april var det inte mycket att vifta på. Ringde Familjeläkarna i Kungsörm efter en bra stund i telefonkö kom jag fram och fick veta att det inte fanns några tider......öööhhh? Men den trevliga sjuksyrran sa att jag kunde gå till drop-in provningen på Köpings lasarett. Så dit ska jag imorgon, önska mig lycka till och att jag inte behöver sitta och vänta för länge. Har en del att fixa med på jobbet, dessutom åker jag till Skottland på onsdag och det vore gott att vara ikapp då.
I helgen var jag på mitt första möte med Jaguarklubbens styrelse och kontaktpersonerna i klubben, vi var på ett Vandrarhem i Borghamn, det var jättetrevligt men hu så kallt det var på rummet. Det fanns två element i ett litet rum på 10 kvadrat, men det kändes ändå som Isbjörnarnas paradis, till slut kom jag underfund med att det var bara ett element som var igång. Efter lite mekande fick jag igång det andra, så på söndagsmorgonen var det i alla fall plusgrader och Isbjörnarna hade flyttat.
Idag fick jag en kallelse till kirurgen i Köping, det stod i kallelsen att jag skulle lämna prover senast en vecka innan besöket, eftersom tiden var 7 april var det inte mycket att vifta på. Ringde Familjeläkarna i Kungsörm efter en bra stund i telefonkö kom jag fram och fick veta att det inte fanns några tider......öööhhh? Men den trevliga sjuksyrran sa att jag kunde gå till drop-in provningen på Köpings lasarett. Så dit ska jag imorgon, önska mig lycka till och att jag inte behöver sitta och vänta för länge. Har en del att fixa med på jobbet, dessutom åker jag till Skottland på onsdag och det vore gott att vara ikapp då.
tisdag, mars 17, 2009
Kontanter kostar...
Jag var en sväng till Stockholm idag. Sålde en överbliven hyrbil som jag levererade till kunden, det passade bra eftersom jag hade en annan bil att hämta på en verkstad i Kista. Jag skulle möta kunden inne i stan, så jag tyckte det var bäst att hämta nycklarna till den andra bilen först, den var på en väldans imponerande anläggning, de hade t.o.m. dygnet-runt öppen verkstad.... Det vore kanske något att satsa på i Köping, tänk att kunna använda bilen på dagarna, slänga in den på verkstad över natten och få den nyservad och tvättad på morgonen.Jag klev in i hallen, hittade kundmottagningen som skulle ha min nyckel. Presenterade mig lite försiktigt och skulle just till att säga mitt ärende när tjejen bakom disken börjar hojta om att hon vet och att hon känner igen mig.... Eehh, jaha......men hur kan du veta....? Då drar hon fram en plastmapp med min nuna på och och en texta att det här är Dan från Köping han ska hämta bil 596MABI. Tokfan har alltså googlat fram en bild och gjort sig till.... Hur är det Micke, har du för lite att göra på jobbet?
Jag har som sagt sålt en bil, eller rättare sagt två stycken. Satte ut annonser på Blocket och bilarna gick samma dag som annonsen kom ut, undrar om det börjar vända i bilhandlandet? Men en sak jag inte förstår är de som svarar på annonsen och erbjuder xxxxx kr kontant? Vad skulle det göra för skillnad om kunden betalar kontant, med kredikort, check eller kontöverföring? Det är ju samma summa. Kan någon bloggläsare förklara det? De som skriver det tror ju uppenbarligen att det skulle vara ett sätt att pruta, men egentligen innebär det ju merarbete för mig, för då måste jag gå till banken och sätta in pengarna, och det är ju ett merarbete som kostar tid. Tid är ju som bekant pengar, alltså borde en kund som betalar kontant betala mer.....
söndag, mars 15, 2009
Saliga äro de givmilda....
....eller hur man nu uttrycker sig. Vilken ljuv känsla.... Det var en fantastisk eftermiddag/kväll igår, som medlem i Köping Rotaryklubb var jag med och arrangerade gårdagens konsert till förmån för Rotary International´s projekt End Polio Now.
Projektets mål är att helt utrota Polion från jordens yta. Meningen var att det skulle vara gjort till Rotarys 100-årsjubileum 2005, men tyvärr återstår några svårtillgängliga delar av
Nigeria, Pakistan, Afghanistan och Indien. Rotary har lovat att ställa upp med 200 000 000.- USD resten kommer från i första hand Bill & Melinda Gates Foundation, FN och ett antal länder.
Varje Rotaryklubb har därför uppmanats att under 3 år samla in dessa pengar. Vårt bidrag, tillsammans med Köping-Scheele Rotaryklubb var att ordna en konsert i Karlbergskolans aula.
Det var så otroligt lyckat! Vi hade över 200 besökare som var snälla och skänkte över 25000.-, helt otroligt. Alla vi som jobbade med projektet ställde upp helt ideellt, alltifrån artisterna till de som bakade fikabrödet, bar bord o.s.v. Jag var så fylld av lycka efteråt, det är en ynnest att få vara med och ge av sin tid för ett så gott själ, eftersom det kostar 5.- att vaccinera ett barn har vi med dagens resultat gett 5000 barn möjligheten att växa upp och förhoppningsvis få ett bra liv.
Det var faktiskt inte bara besökarnas givmildhet som imponerade, artisterna bestående av ett antal körer och några solister var sanslöst bra, vår konferencier Ewa Nilsson lyckade dessutom hålla ihop föreställningen på ett föredömligt sätt. T.o.m. min Ccilia 13 år, var imponerad av artisterna, trots att det inte var riktigt hennes musik.....
Projektets mål är att helt utrota Polion från jordens yta. Meningen var att det skulle vara gjort till Rotarys 100-årsjubileum 2005, men tyvärr återstår några svårtillgängliga delar av
Nigeria, Pakistan, Afghanistan och Indien. Rotary har lovat att ställa upp med 200 000 000.- USD resten kommer från i första hand Bill & Melinda Gates Foundation, FN och ett antal länder.
Varje Rotaryklubb har därför uppmanats att under 3 år samla in dessa pengar. Vårt bidrag, tillsammans med Köping-Scheele Rotaryklubb var att ordna en konsert i Karlbergskolans aula.
Det var så otroligt lyckat! Vi hade över 200 besökare som var snälla och skänkte över 25000.-, helt otroligt. Alla vi som jobbade med projektet ställde upp helt ideellt, alltifrån artisterna till de som bakade fikabrödet, bar bord o.s.v. Jag var så fylld av lycka efteråt, det är en ynnest att få vara med och ge av sin tid för ett så gott själ, eftersom det kostar 5.- att vaccinera ett barn har vi med dagens resultat gett 5000 barn möjligheten att växa upp och förhoppningsvis få ett bra liv.Det var faktiskt inte bara besökarnas givmildhet som imponerade, artisterna bestående av ett antal körer och några solister var sanslöst bra, vår konferencier Ewa Nilsson lyckade dessutom hålla ihop föreställningen på ett föredömligt sätt. T.o.m. min Ccilia 13 år, var imponerad av artisterna, trots att det inte var riktigt hennes musik.....
onsdag, mars 11, 2009
10 minuter.....
Det har varit några stressiga dagar, men ändå kul. De försvunna pärmarna har slutat gäcka mig, nu är det istället försvunna, eller tillkomna transaktioner i bokföringsprogrammet. I morse kom revisor´n förbi och såg allmänt förbryllad ut. Det visade sig att när man skrev ut en balansrapport var det inte samma summor som i huvudboken....!!!??? Mycket underligt, men vi körde ett reparationsprogram och vips, så såg det mer rätt ut, undrar om det inte var enklare förr, när man skrev för hand i en Dagbok.
I helgen var jag i Malmö, hade en Whiskyprovning. Som vanligt var vi hemma hos Gittan och Christer, de är ett underbart värdpar, glada och gästfria. Gittan och dotter Carro hade dagen till ära klätt sig i skotskrutigt, mycket trevligt....
Men vägen dit var inte helt enkel, när jag berättade att jag skulle till Malmö frågade en kompis om jag inte kunde ta med en bil dit, han hade sålt den till en snubbe men de hade inte löst transporten av den, den hade nämligen vaken motor, växellåda, skärmar eller motorhuv monterade. Det var en Cadillac Eldorado från 1969 eller så. Snäll som jag är sa jag javisst. Kompisen kom och hämtade vår biltransport och kom sen tillbaka med Cadillacen lastad, nu kom bekymmer 1, det var ju ingen liten bil, den var en bra bit längre än flaket, även om hjulen inte satt längre från varann än på vilken Volvo som helst, men eftersom den saknade mycket delar fram blev det en viss förskjutning i lasten, den största delen av tyngden var bakom bakhjulen, vilket gav en minst sagt spännande väghållning i lastbilen.... Nåja, efter sådär en 6 timmar rullar jag in i Malmö, den nyblivna Cadillacägaren väntade mig vid garaget han lyckats hyra. Garaget var en gammak fabrikslokal där man hyrde ett antal kvadratmeter för att meka med bilen. Han såg inte ut att vara någon aspirant på Nobelpriset, men jag skulle ju ändå bara lämna bilen. Jaha, hej, nu är jag här. Var ska jag lasta av bilen? Ööhhhahh, kan du backa in mot garaget? Kan jag väl, men porten är inte den största..... Jag backade till, lyckades parkera mitt i dörrhålet som inte var många centimeter större än bilen, ut med ramperna och började vincha ner, nu kom problem 2... Eftersom den var så lätt i fram, och har stora överhäng fastnade vi halvvägs ner när bakkofångaren slog i backen.... Den nyblivna Cadillacägaren såg bara ut som en fågelholk och gjorde inga försök att hjälpa till, det var ju ändå hans bil... Jag vinchade upp en bit, letade fram några träbitar som jag la under bakhjulen och nu gick det bättre. Lyckades pricka in bilen så den i alla fall stod innanför dörren. Nu skulle den in i sitt bås. Ett bås som kanske inte var mindre än bilen, men nära på... Problem 3. Dessutom var det en alldeles för trång väg för att vi skulle kunna knuffa in den utan styrning på bakhjulen. Den nyblivna Cadillacägaren visade inga större ambitioner att hjälpa till utan tycktes ta för givet att jag skulle lösa allt. Jag kände det som att skulle jag lämna honom där skulle hans garagegrannar strypa honom om han inte fick undan bilen, så det var lika bra att hjälpa till. Jag undrade om han hade en garagedomkraft som vi kunde lyfta bakdelen med och på så sätt få möjlighet att svänga bilen runt sin egen axel. Nu sken han upp och sa något om att han hade en ny fin. Han dök ner i en plastkasse(!) vid mekarbåset och fiskade upp en liten tanig bensinmacksdomkraft...... Nu var jag nära att säga vad jag tyckte men log istället lite och förklarade snällt att det var en 6 meters Cadillac vi skulle flytta på, inte en moped.... Jag travade bort till en kille längre ner i lokalen, en kille som hade den goda smaken att hålla på med renoveringen av en Jaguar. Han hade såklart en riktigt garagedomkraft, med hjälp av den och Jaguarrenoveringsmänniskan själv så trixade vi in Cadillacen och jag smet iväg så snart jag kunde. Annars hade jag nog varit kvar än och skruvat ihop hans bil.... Undrar om han någonsin kommer att få ihop bilen??
I måndags var en stor dag, i alla fall om man heter Ida och ska iväg på sin första prao, hon satsar på att bli veterinär (är det samma som jurist?) så en prao på en djuraffär var ju klockrent. Det var Zoobutiken i Arboga som var prao-plats och jag skulle skjutsa dit henne till kl.09.30. Men vi glömde ta hänsyn till Murphys lag, för strax föra kl.9 ringde telefonen, det var en kund i Eskilstuna som behövde två bilar direkt. Ojoj, vad göra, försökte hitta någon av de stora barnen ifall de kunde skjutsa lillsyrran, men icke. Det slutade med att vi lastade två bilar, och drog till Eskilstuna, lämnade bilarna och skjutsade Ida till Arboga, hon blev en dryg timme sen, men alla hade förståelse för vårt dilemma så det gick bra.
Igår var det dags för en mentorsträff i mentorsprogrammet som Köpings Kommun och Företagarna dragit igång, det var en jättekul träff som avslutades med en matbit på Bishops Inn. Jag var tvungen att bryta upp vid 20.30-tiden för jag skulle leverera ytterligare en bil till Eskilstuna, for till jobbet och skulle lasta den på transporten, då var mina arbetshandskar borta. Nåja, kall och skitig lastade jag och drog iväg. Ville gärna hem så jag stressade på ganska duktigt, snöandet tilltog och när jag var på andra sidan Kungsör var det lika halt som på en Bandyplan. Lugnade mig lite men stod ändå på skapligt, i backarna blinkade lampan som varnar för hjulspinn, trots att jag körde på hög växel och gasade försiktigt. Nåja, jag hade ju ände en 1600 kg på flaket. Kom fram till målet i alla fall, lastade av bilen medan snöandet tilltog alltmer. Klockan var omkring 21.30 när jag styrde bilen hemåt, kom ut på E20 men ack så halt det var nu, t.o.m. med bilen olastad blinkade antispinnlampan vid minsta motlut. När jag kom till rastplatsen vid Råbyhed såg jag på håll en bil som stod med varningsblinkersen på, jag släppte av och lyfte blicken då ser jag att det är stopp i trafiken lite längre fram. Stannar, pratar med killen i bilen framför, han säger att det är en långtradare som trillat ikull långre bort, och blockerar hela vägen. Hmmppff, vajerräcken är nog bra men inte när man helst skulle vända och ta en annan väg hem. Sitter och lurar en stund medan köerna bara blir längre och längre, plockar upp mobilen och lägger en patiens, filosoferar lite, lyssnar på radions trafikrapport som berättar om vår olycka och tydligen en på andra sidan sjön också, vid Västerås, spelar ytterliggare en patiens... Nu har det gått två timmar och jag är trött på att sitta och glo in i långtradare en bit framför mig..... Hoppar ur och börjar gå framåt, kanske man får se något annat. Stannar vid långtradaren framför och pratar en stund med chauffören, han har lika tråkigt som jag. Vi surrar en stund och börjar promenera tillsammans, när vi kommer en bit fram ser vi att det sitter plaströr på ett ställe, istället för vajerräcke, det visade sig att de var löstagbara, vi rycker loss några och nu kan mindre bilar smita igenom och förhoppningsvis också jag, på väg tillbaka till bilen är det en liten tant i en liten Opel Corsa som tjoar lite, det visar sig att hon kände igen mig, och undrade om jag visste något. Jag förklarade om hålet i räcket och sa att man kan åka via Tumbo, hon såg så bekymrad ut så jag sa åt henne att haka på mig. Nu hade det gått nästan 3 timmar och medan jag smög närmare hålet såg jag att tanten svängde ut bakom mig. Väl vid hålet visade det sig att min hjulbas var för lång, en del av vajerräcket, där den var fäst i marken, hamnade under min bil och nu stod framhjulen i friheten medan bakhjulen satt fast på fel sida om räcket, men jag var både trött och hungrig och gasade lite mer, studsade över och satte fart mot Västeråsavfarten. Halkade runt rondellen vid motorbanan och körde mot Tumbo, tanten var bakom. Halkade och sladdade vidare tillbaka mot E20 och förhoppningsvis skulle komma ut efter olyckan, när jag väl når fram, ser jag att långtradaren är bärgad och att trafiken släppts på..... Hade jag bara stått kvar 10 minuter till.....
I helgen var jag i Malmö, hade en Whiskyprovning. Som vanligt var vi hemma hos Gittan och Christer, de är ett underbart värdpar, glada och gästfria. Gittan och dotter Carro hade dagen till ära klätt sig i skotskrutigt, mycket trevligt....Men vägen dit var inte helt enkel, när jag berättade att jag skulle till Malmö frågade en kompis om jag inte kunde ta med en bil dit, han hade sålt den till en snubbe men de hade inte löst transporten av den, den hade nämligen vaken motor, växellåda, skärmar eller motorhuv monterade. Det var en Cadillac Eldorado från 1969 eller så. Snäll som jag är sa jag javisst. Kompisen kom och hämtade vår biltransport och kom sen tillbaka med Cadillacen lastad, nu kom bekymmer 1, det var ju ingen liten bil, den var en bra bit längre än flaket, även om hjulen inte satt längre från varann än på vilken Volvo som helst, men eftersom den saknade mycket delar fram blev det en viss förskjutning i lasten, den största delen av tyngden var bakom bakhjulen, vilket gav en minst sagt spännande väghållning i lastbilen.... Nåja, efter sådär en 6 timmar rullar jag in i Malmö, den nyblivna Cadillacägaren väntade mig vid garaget han lyckats hyra. Garaget var en gammak fabrikslokal där man hyrde ett antal kvadratmeter för att meka med bilen. Han såg inte ut att vara någon aspirant på Nobelpriset, men jag skulle ju ändå bara lämna bilen. Jaha, hej, nu är jag här. Var ska jag lasta av bilen? Ööhhhahh, kan du backa in mot garaget? Kan jag väl, men porten är inte den största..... Jag backade till, lyckades parkera mitt i dörrhålet som inte var många centimeter större än bilen, ut med ramperna och började vincha ner, nu kom problem 2... Eftersom den var så lätt i fram, och har stora överhäng fastnade vi halvvägs ner när bakkofångaren slog i backen.... Den nyblivna Cadillacägaren såg bara ut som en fågelholk och gjorde inga försök att hjälpa till, det var ju ändå hans bil... Jag vinchade upp en bit, letade fram några träbitar som jag la under bakhjulen och nu gick det bättre. Lyckades pricka in bilen så den i alla fall stod innanför dörren. Nu skulle den in i sitt bås. Ett bås som kanske inte var mindre än bilen, men nära på... Problem 3. Dessutom var det en alldeles för trång väg för att vi skulle kunna knuffa in den utan styrning på bakhjulen. Den nyblivna Cadillacägaren visade inga större ambitioner att hjälpa till utan tycktes ta för givet att jag skulle lösa allt. Jag kände det som att skulle jag lämna honom där skulle hans garagegrannar strypa honom om han inte fick undan bilen, så det var lika bra att hjälpa till. Jag undrade om han hade en garagedomkraft som vi kunde lyfta bakdelen med och på så sätt få möjlighet att svänga bilen runt sin egen axel. Nu sken han upp och sa något om att han hade en ny fin. Han dök ner i en plastkasse(!) vid mekarbåset och fiskade upp en liten tanig bensinmacksdomkraft...... Nu var jag nära att säga vad jag tyckte men log istället lite och förklarade snällt att det var en 6 meters Cadillac vi skulle flytta på, inte en moped.... Jag travade bort till en kille längre ner i lokalen, en kille som hade den goda smaken att hålla på med renoveringen av en Jaguar. Han hade såklart en riktigt garagedomkraft, med hjälp av den och Jaguarrenoveringsmänniskan själv så trixade vi in Cadillacen och jag smet iväg så snart jag kunde. Annars hade jag nog varit kvar än och skruvat ihop hans bil.... Undrar om han någonsin kommer att få ihop bilen??
I måndags var en stor dag, i alla fall om man heter Ida och ska iväg på sin första prao, hon satsar på att bli veterinär (är det samma som jurist?) så en prao på en djuraffär var ju klockrent. Det var Zoobutiken i Arboga som var prao-plats och jag skulle skjutsa dit henne till kl.09.30. Men vi glömde ta hänsyn till Murphys lag, för strax föra kl.9 ringde telefonen, det var en kund i Eskilstuna som behövde två bilar direkt. Ojoj, vad göra, försökte hitta någon av de stora barnen ifall de kunde skjutsa lillsyrran, men icke. Det slutade med att vi lastade två bilar, och drog till Eskilstuna, lämnade bilarna och skjutsade Ida till Arboga, hon blev en dryg timme sen, men alla hade förståelse för vårt dilemma så det gick bra.
Igår var det dags för en mentorsträff i mentorsprogrammet som Köpings Kommun och Företagarna dragit igång, det var en jättekul träff som avslutades med en matbit på Bishops Inn. Jag var tvungen att bryta upp vid 20.30-tiden för jag skulle leverera ytterligare en bil till Eskilstuna, for till jobbet och skulle lasta den på transporten, då var mina arbetshandskar borta. Nåja, kall och skitig lastade jag och drog iväg. Ville gärna hem så jag stressade på ganska duktigt, snöandet tilltog och när jag var på andra sidan Kungsör var det lika halt som på en Bandyplan. Lugnade mig lite men stod ändå på skapligt, i backarna blinkade lampan som varnar för hjulspinn, trots att jag körde på hög växel och gasade försiktigt. Nåja, jag hade ju ände en 1600 kg på flaket. Kom fram till målet i alla fall, lastade av bilen medan snöandet tilltog alltmer. Klockan var omkring 21.30 när jag styrde bilen hemåt, kom ut på E20 men ack så halt det var nu, t.o.m. med bilen olastad blinkade antispinnlampan vid minsta motlut. När jag kom till rastplatsen vid Råbyhed såg jag på håll en bil som stod med varningsblinkersen på, jag släppte av och lyfte blicken då ser jag att det är stopp i trafiken lite längre fram. Stannar, pratar med killen i bilen framför, han säger att det är en långtradare som trillat ikull långre bort, och blockerar hela vägen. Hmmppff, vajerräcken är nog bra men inte när man helst skulle vända och ta en annan väg hem. Sitter och lurar en stund medan köerna bara blir längre och längre, plockar upp mobilen och lägger en patiens, filosoferar lite, lyssnar på radions trafikrapport som berättar om vår olycka och tydligen en på andra sidan sjön också, vid Västerås, spelar ytterliggare en patiens... Nu har det gått två timmar och jag är trött på att sitta och glo in i långtradare en bit framför mig..... Hoppar ur och börjar gå framåt, kanske man får se något annat. Stannar vid långtradaren framför och pratar en stund med chauffören, han har lika tråkigt som jag. Vi surrar en stund och börjar promenera tillsammans, när vi kommer en bit fram ser vi att det sitter plaströr på ett ställe, istället för vajerräcke, det visade sig att de var löstagbara, vi rycker loss några och nu kan mindre bilar smita igenom och förhoppningsvis också jag, på väg tillbaka till bilen är det en liten tant i en liten Opel Corsa som tjoar lite, det visar sig att hon kände igen mig, och undrade om jag visste något. Jag förklarade om hålet i räcket och sa att man kan åka via Tumbo, hon såg så bekymrad ut så jag sa åt henne att haka på mig. Nu hade det gått nästan 3 timmar och medan jag smög närmare hålet såg jag att tanten svängde ut bakom mig. Väl vid hålet visade det sig att min hjulbas var för lång, en del av vajerräcket, där den var fäst i marken, hamnade under min bil och nu stod framhjulen i friheten medan bakhjulen satt fast på fel sida om räcket, men jag var både trött och hungrig och gasade lite mer, studsade över och satte fart mot Västeråsavfarten. Halkade runt rondellen vid motorbanan och körde mot Tumbo, tanten var bakom. Halkade och sladdade vidare tillbaka mot E20 och förhoppningsvis skulle komma ut efter olyckan, när jag väl når fram, ser jag att långtradaren är bärgad och att trafiken släppts på..... Hade jag bara stått kvar 10 minuter till.....fredag, mars 06, 2009
Psykiskt lidande...
Igår ringde revisor´n igen, saknade ytterligare en pärm... Jag tyckte det var konstigt, men han stod på sig. Så innan jag åkte hem körde jag förbi förrådet, det blev en ny akrobatisk uppvisning till översta facket i pallstället, jag gick igenom alla pärmar genom att titta på märkningen men icke, den saknade pärmen fanns inte. Nu gick jag igenom dem en gång till, den här gången öppnade jag varenda en och tittade på innehållet, ut i fall jag hade märkt den fel.... Efter en dryg timme gav jag upp och åkte hem.I morse tittade jag genom kontoret, men pärmen var borta. Vid 8-tiden ringde revisor´n och undrade hur det gått. Jag sa som det var, att den finns inte, jag har letat överallt och lite till.... Ojojoj, hur ska vi göra då? Är du säker på att du tittat överallt? Frågade han. Ja, jag har kollat, och halvt slagit ihäl mig i min akrobatiska iver, den finns bara inte. Men kan du inte åka och kolla igen, tyckte han, du kanske var trött och missade något igår. Ja ja, jag åker ut och kollar igen, men hinner inte förrän i eftermiddag. Nu kom en kund och räddade situationen, jag la på luren. Medan jag höll på med kundens bokning ringde telefonen igen, det var revisor´n igen. Han hade hittat pärmen, precis där den skulle vara i hans hylla, men av någon anledning hade han stoppat in den baklänges och såg den inte.....
Undrar om man kan skicka honom en faktura för psykiskt lidande???
onsdag, mars 04, 2009
Optimisten...tids och lägenhets....
Det är skönt att det finns optimister. Tänkte på Jan Emanuel Johansson, han har tydligen försökt hyra ut en lägenhet i Stockholm för 40000.- i månaden och en kåk i Visby för 140000.- i månaden. Trodde han att någon skulle betala det? Eller ännu värre, trodde han att han skulle kunna ha någon politisk trovärdighet, när han agerar tvärsemot den politik han företräder. Men han kanske trodde att man automatiskt blir utrikesminister om man har taskiga lägenhetsaffärer.... Som Laila Freivalds.
Idag blev jag otroligt tagen av en text, en text skriven för snart 100 år sedan av en Kahili Gibran. Texten väckte min nyfikenhet och jag googlade på hans namn, och fann bl.a. att vid hans begravning gick kristna, judiska, muslimska och andra religiösa ledare sida vid sida för ett sista farväl, det är ju konstigt att de då inte ska kunna hålla sams idag.
Uj så stressigt det blev idag, i morse var jag på Företagarfrukost, alltid intressant och kul. Sedan trodde jag att det skulle bli hyggligt lugnt, men då dog min mobil, det slutade med att jag var tvungen att göra en generalomstart och vips var alla inställningar bort, tog en bra stund att återställa, sen ringde revisorn och behövde några pärmar för att få ihop bokslutet. Eftersom jag har allt arkiverat i en lokal jag delar med en annan kille, så flyttas grejer runt ibland, jag visste var de borde ligga, men icke....Letade bland alla gamla pärmar men var redo att ge upp, då ringde jag min "sambo" och undrade om han flyttat några pärmar? Ja, jag la dem på en pall och ställde högst upp i pallstället vid porten. Godnatt! När jag lyfte blicken såg jag dem ligga sisådär 5 meter upp i luften, efter lite akrobatkonster var de till slut nere. Nu hade jag lagt ut flera timmar på ingenting. Jag skulle dessutom handla presenter till Ccilia som fyller 13 imorgon, och så skulle jag hämta några flaskor på bolaget som ska vara med på en provning. Apoteket skulle också ha ett besök, men tiden rullade på, nu ringde en kille och ville köpa en bil, men jag var ju kvar i förrådet så han fick vänta, slängde mig tillbaka, visade bilen, drog upp på stan för att handla... När jag är på väg ringer en kund och vill ha en 7-sitsig bil imorgon bitti.... Ojdå, jag har nog ingen ledig... Jaja, sa hon, kniper det kan vi ta en 9-sitsig. Jag lovade fixa något, snabbt tillbaka till kontoret för att konstatera att det inte fanns några 9-sitsiga lediga heller.... ringde runt till kollegorna men det var lika illa där, till slut fick jag napp i Örebro, nu skulle den ju hämtas också. Pust pust.... Upp på stan igen och fortsatte handla, då ringde en kund som ville hämta en lastbil... Jag kommer snart ska bara...då ringde nästa kund och hade panik för hans bil var sönder och han satt fast... Ojojoj, hann handla det viktigaste åkte och hämtade kunden, kom tillbaka till kontoret, lastbilskillen stod och väntade (lätt irriterad), han fick sin bil, kunden med den trasiga fick en annan och jag drog till Örebro.... Kom hem vid 20-tiden, ett nätt arbetspass på nästan 14 timmar....
Idag blev jag otroligt tagen av en text, en text skriven för snart 100 år sedan av en Kahili Gibran. Texten väckte min nyfikenhet och jag googlade på hans namn, och fann bl.a. att vid hans begravning gick kristna, judiska, muslimska och andra religiösa ledare sida vid sida för ett sista farväl, det är ju konstigt att de då inte ska kunna hålla sams idag.
Uj så stressigt det blev idag, i morse var jag på Företagarfrukost, alltid intressant och kul. Sedan trodde jag att det skulle bli hyggligt lugnt, men då dog min mobil, det slutade med att jag var tvungen att göra en generalomstart och vips var alla inställningar bort, tog en bra stund att återställa, sen ringde revisorn och behövde några pärmar för att få ihop bokslutet. Eftersom jag har allt arkiverat i en lokal jag delar med en annan kille, så flyttas grejer runt ibland, jag visste var de borde ligga, men icke....Letade bland alla gamla pärmar men var redo att ge upp, då ringde jag min "sambo" och undrade om han flyttat några pärmar? Ja, jag la dem på en pall och ställde högst upp i pallstället vid porten. Godnatt! När jag lyfte blicken såg jag dem ligga sisådär 5 meter upp i luften, efter lite akrobatkonster var de till slut nere. Nu hade jag lagt ut flera timmar på ingenting. Jag skulle dessutom handla presenter till Ccilia som fyller 13 imorgon, och så skulle jag hämta några flaskor på bolaget som ska vara med på en provning. Apoteket skulle också ha ett besök, men tiden rullade på, nu ringde en kille och ville köpa en bil, men jag var ju kvar i förrådet så han fick vänta, slängde mig tillbaka, visade bilen, drog upp på stan för att handla... När jag är på väg ringer en kund och vill ha en 7-sitsig bil imorgon bitti.... Ojdå, jag har nog ingen ledig... Jaja, sa hon, kniper det kan vi ta en 9-sitsig. Jag lovade fixa något, snabbt tillbaka till kontoret för att konstatera att det inte fanns några 9-sitsiga lediga heller.... ringde runt till kollegorna men det var lika illa där, till slut fick jag napp i Örebro, nu skulle den ju hämtas också. Pust pust.... Upp på stan igen och fortsatte handla, då ringde en kund som ville hämta en lastbil... Jag kommer snart ska bara...då ringde nästa kund och hade panik för hans bil var sönder och han satt fast... Ojojoj, hann handla det viktigaste åkte och hämtade kunden, kom tillbaka till kontoret, lastbilskillen stod och väntade (lätt irriterad), han fick sin bil, kunden med den trasiga fick en annan och jag drog till Örebro.... Kom hem vid 20-tiden, ett nätt arbetspass på nästan 14 timmar....
torsdag, februari 26, 2009
Vårkänslor
Vilket underbart väder det var en stund idag, det var så man fick riktiga vårkänslor. Nu har jag visserligen uppnått den ålder när vårkänslor inskränker sig till en väldig lust.......att åka motorcykel, men ändå.....Vid 11-tiden kom en kund in och ville hyra ett släp, när han skulle gå såg vi att det satt en liten Talgoxe utanför dörren, vi öppnade försiktigt och kunden tog foten och skulle peta lite på fågeln så den makade på sig, då hoppade den upp på hans fot, tittade på oss och flinade lite. Den syntes helt oberörd av att ha två stora människor kring sig, pep lite och tittade på oss. Jag gick in efter kameran och hann knäppa två bilder innan han tröttnade på oss, bredde ut sina vingar och flög iväg. Vilken konstig händelse, men håll med om att det blev en kul bild.
Något annat kul hände när jag for hem, telefonen ringde, det var en av grabbarna som hyr Fagerstamacken av mig. Vi dösnackade lite och han ursäktade att han inte kunde betala hyran itid... Jaså du, sa jag, så kan vi inte ha det! Då berättade han att orsaken berodde på att han hade stoppat in pengar i kassaskåpet löpande under veckan, kassaskåpet har en liten lucka ungefär som bankernas serviceboxar, och idag när han skulle hämta ut dem och gå till banken..... Då får han jordens hjärnsläpp och stoppar in nycklarna i luckan, pling!, så föll de ner till pengarna!!!! Jag skrattade så tårarna rann, tänk hans min när han insåg vad han gjort!!! Kollegan med den andra nyckeln är dessutom på semester och kommer hem på lördag, därav fördröjningen av hyran. Kan nästan förlåta förseningen med en sån anledning.....
onsdag, februari 25, 2009
BOZ(ze) 510
Så var den igång, en riktigt chopper-moppe vid namn Bozze....
Som synes på bilden är den inte speciellt stor, nu är visserligen min bil ganska stor, men den är verkligen liten.
Det var ett elände innan jag fick igång den. När allt var ihopskruvat, batteriet laddat och tanken fylld, så tryckte jag på startknabben....vrr vrr vrr. Inget hände, så irriterande....konstaterade att det kom bensin till förgasaren...hmm? Kollade om det eventuellt var några microbrytare som skulle aktiveras, stödet ev. bromsar? Men jag hittade inget. Skruvade ur det yttepyttelilla tändstiftet och skulle kolla gnistan...hmmm ingen gnista...kan det vara tändspolen? Nu gav jag i alla fall upp, drog ett e-mail till inportören och undrade om de hade några tips. Han hade inget mer än att han upplyste mig om den enda microbrytaren som satt vid stödet. Då kom jag på att jag hade stödet nere när jag kollade gnisten. Åkte tillbaka till garaget och kollade brytaren vid stödet. Japp, den var felmonterad. Skruvade tillbaka den och tryckte på start. Nu brummade Bozze igång med riktigt skön motorgång, med tanke på storleken.
Fick en kommentar på förra bloggen om var Bozze kommer ifrån, den är som så mycket annat adopterad från Kina. I Sverige heter den officiellt AKI MC.
måndag, februari 23, 2009
Klart tjejen ska ha moppe....
Ida som fyllde 15 för en månad sedan ville så klart ha en moppe. Jag satt o surfade runt för att kolla vad som verkade vettigt. Hittade en helt sanslöst läcker moppe i form av en chopper. Ropade in en på auktion till vad jag själv tycker skapligt pris, 6000.-. Enligt vad jag kunde förstå skulle den vara 1,85 lång och 66 cm hög. I min mc-influerade värld är den uppgivna höjden, sadelhöjden.
Jag tänkte att det verkade vara en lagom moppe, dessutom skitläcker, hon skulle bli coolast i skolan. För någon vecka sedan kom den hem, nerpackade i en kartong, som verkade misstänkt liten, speciellt som det stod att moppen krävde enklare montering vid hemkomsten.
Robin hjälpte mig att baxa ner den i garaget, väl där slet vi upp kartongen, inuti var en metallhäck, med ett virrvarr av kromade delar och annat. Jag var lite fundersam på hur alla dessa delar skulle passa ihop, och hur stor moppen egentligen skulle bli.
Idag tog jag mig tid i garaget och började montera ihop den. Det visade sig att monteringen bara bestod av gaffel, styrkrona, styre, framhjul och batteri. Nu är allt ihopskruvat, så när som på att batteriet ska laddas, och luft ska pumpas i hjulen.
Längden stämmer nog, men höjden.....inte var det sadelhöjden inte, nej det var höjde upp till styret, sadehöjden var väl ungefär 30 cm........ Hå hå ja ja, den är i alla fall ganska läcker....
söndag, februari 22, 2009
Ännu en helg till ända....
Det har varit några hektiska dagar i mitt liv, i fredags skulle jag iväg på en kurs, PETS, vilket fick en bekant att utbrista... Kurs? Du? Hjälper det? Hmmppf... Men innan jag kom mig iväg skulle det som vanligt jobbas, inget speciellt, några bilar ut, ta hand om posten, svara i telefon o.s.v.... Ett av telefonsamtalen var mer intr
essant än de andra. Det var killen som jag bloggade om häromdagen, han som inte ville lämna tillbaka släpet. Tydligen hade han kommit hem på fredagen och sett räkning, han ringde mig och var precis motsatsen till att vara glad och trevlig.... Enligt honom var det fel på kärran för säkringarna i hans bil gick hela tiden, jag försökte få honom att förstå att det inte gick någon säkring på min bil, och inte på någon annan kunds heller.... Jag försökte på ett trevlig sätt förklara att det kanske är fukt i hans kopplingsanordning, men han var var inte på humör att lyssna. Då försökte jag med lätt sarkasm och undrade om det var hans bil som var normen för alla andra...? Han slängde på luren! Men på bilden lyser det, och bilden är tagen på hans ladugårdsbacke. Nu var det dags att dra på PETS, det har inget med små ulliga gulliga husdjur att göra, om nu någon trodde det. Nej, det betyder President Elect Training Seminar, varför man inte skriver träningsläger för blivande Rotarypresidenter vet jag inte, men det betyder det i alla fall. Vi var i ett underbart vinterlandskap i Ånnaboda, synd att man inte hade tid att njuta av omgivningarna, för det var verkligen betagande vackert. Det var en massa intressanta föredrag, sedan var det middag, lite grupparbeten och en underbar natt utan störande telefonsamtal. Pigg och vaken var det sedan läge att ta tag i lördagens föredrag och diskussioner, det är mycket att hålla koll på, men det ska bli jättekul och en riktig utmaning, framförallt den utmaning alla vi Rotarianer står inför, att utrota Polion, kolla in klippet.
Till slut kom jag i alla fall hem. Nu var det ju lördag kväll och äntligen dags för det efterlängtade spelningen med Kebnekajse på Ögirs scen. Det var inte lika bra som jag hade hoppats, DET VAR BÄTTRE! En verklig njutning att få höra och se deras rockiga folkmusik, vi lyckades få dem att dra två extranummer, men sen var det tyvärr slut. Det var tack och lov fler som tog chansen att se dem den här gången, bl.a. en av mina trognaste bloggläsare, han var lite bekymrad över att han kasnke skulle hamna i bloggen om han sa eller gjorde något dumt. LH du behövde inte säga eller göra något, du hamnade här ändå....
Nu ska jag skotta snö.....
essant än de andra. Det var killen som jag bloggade om häromdagen, han som inte ville lämna tillbaka släpet. Tydligen hade han kommit hem på fredagen och sett räkning, han ringde mig och var precis motsatsen till att vara glad och trevlig.... Enligt honom var det fel på kärran för säkringarna i hans bil gick hela tiden, jag försökte få honom att förstå att det inte gick någon säkring på min bil, och inte på någon annan kunds heller.... Jag försökte på ett trevlig sätt förklara att det kanske är fukt i hans kopplingsanordning, men han var var inte på humör att lyssna. Då försökte jag med lätt sarkasm och undrade om det var hans bil som var normen för alla andra...? Han slängde på luren! Men på bilden lyser det, och bilden är tagen på hans ladugårdsbacke. Nu var det dags att dra på PETS, det har inget med små ulliga gulliga husdjur att göra, om nu någon trodde det. Nej, det betyder President Elect Training Seminar, varför man inte skriver träningsläger för blivande Rotarypresidenter vet jag inte, men det betyder det i alla fall. Vi var i ett underbart vinterlandskap i Ånnaboda, synd att man inte hade tid att njuta av omgivningarna, för det var verkligen betagande vackert. Det var en massa intressanta föredrag, sedan var det middag, lite grupparbeten och en underbar natt utan störande telefonsamtal. Pigg och vaken var det sedan läge att ta tag i lördagens föredrag och diskussioner, det är mycket att hålla koll på, men det ska bli jättekul och en riktig utmaning, framförallt den utmaning alla vi Rotarianer står inför, att utrota Polion, kolla in klippet.
Till slut kom jag i alla fall hem. Nu var det ju lördag kväll och äntligen dags för det efterlängtade spelningen med Kebnekajse på Ögirs scen. Det var inte lika bra som jag hade hoppats, DET VAR BÄTTRE! En verklig njutning att få höra och se deras rockiga folkmusik, vi lyckades få dem att dra två extranummer, men sen var det tyvärr slut. Det var tack och lov fler som tog chansen att se dem den här gången, bl.a. en av mina trognaste bloggläsare, han var lite bekymrad över att han kasnke skulle hamna i bloggen om han sa eller gjorde något dumt. LH du behövde inte säga eller göra något, du hamnade här ändå....Nu ska jag skotta snö.....
torsdag, februari 19, 2009
En förtrollande mustasch
Jag fick några fribiljetter till Hamburger Börs och Joe Laberos show. Kul tänkte jag, då kan jag ta med barnen på en kul kväll, och billigt dessutom. Vi for hemifrån i god tid, man vet ju aldrig med trafiken i Fjollträsk. Förvånande nog var det hur lugnt som helt, vi kom fram alldeles för tidigt, hittade en parkering i det gigantiska p-huset under gallerian. Efter att ha snurrat i p-huset visste jag inte säkert var vi skulle komma upp, men döm om min förvåning när vi plötsligt stod 30 meter från ingången till Hamburger Börs....bara att knalla in. Vi blev välkomnade och fick bord 20, visserligen långt bak, men lite upphöjt, så vi såg bra. Menyn kom in, vi började med att beställa något att dricka, en öl till mig och läsk till tjejerna. Sen blev det Pilgrimsmusslor till förrätt, fast bara till mig, varmrätten blev en Skotsk (så klart) Angus-biff medan tjejerna tog Lax. Till efterrätt blev det en Ostkaka och kaffe för mig, medan tjejerna tog glass. Efter maten satt vi och surrade och softade, tittade oss ikring, det smög runt några mysko typer som påminde om Harry Potters dementorer, men jag såg ingen som dog.... Vi satt ganska nära ingången och det gick förbi en herrans massa folk, av någon anledning tittade alla på mig, vilket i alla fall Ccilia tyckte var lite skämmigt. En av tittarna tog lite mod till sig, (flytande kanske?) och undrade om jag var samma gubbe som varit i tv och tidngar med min mustasch, han blev jättelycklig när det visade sig att det var rätt gubbe.... Somliga är lättroade. Innan showen tyckte jag det var läge att ta notan, så vi kunde dra direkt sen. Jag fick både andnöd, s
punk och gröna prickar på ryggen... 1600 spänn, för mat som inte ens var bra, så var det med den gratisbiljetten.
Nu började showen och det är imponernade vad han kan lura en, man vet ju att det är illusioner, men fattar inte hur det kan gå till. Hur kan en stor Anka förflytta sig från en låda till en tidigare tom hink, utan att man märker något? Ankskrället var ju inte direkt tyst... Nu var showen över och Ida ville gärna ha en autograf. Sagt och gjort vi ställde oss i kön till den stora stjärnan, hon fick sin autograf och jag försökte ta en mobilbild, när vi precis skulle gå fick han syn på mig, stoppade upp allting för att imponeras av min mustasch, medan tjejerna såg ut som "vadå? det är ju bara våran torra pappa", om jag tog fram mobilkameran så var Joe Labero värre han ropade fram sitt filmteam som skulle föreviga honom och mig..... Nåja, om det kan göra honom lycklig så.... Hoppas bara han inte förtrollat min stolthet, tänk om den trillar av....
punk och gröna prickar på ryggen... 1600 spänn, för mat som inte ens var bra, så var det med den gratisbiljetten.Nu började showen och det är imponernade vad han kan lura en, man vet ju att det är illusioner, men fattar inte hur det kan gå till. Hur kan en stor Anka förflytta sig från en låda till en tidigare tom hink, utan att man märker något? Ankskrället var ju inte direkt tyst... Nu var showen över och Ida ville gärna ha en autograf. Sagt och gjort vi ställde oss i kön till den stora stjärnan, hon fick sin autograf och jag försökte ta en mobilbild, när vi precis skulle gå fick han syn på mig, stoppade upp allting för att imponeras av min mustasch, medan tjejerna såg ut som "vadå? det är ju bara våran torra pappa", om jag tog fram mobilkameran så var Joe Labero värre han ropade fram sitt filmteam som skulle föreviga honom och mig..... Nåja, om det kan göra honom lycklig så.... Hoppas bara han inte förtrollat min stolthet, tänk om den trillar av....
tisdag, februari 17, 2009
Känns som en typisk arbetsdag
Var på ett intressant fördrag i morse, det var en kille vid namn Bengt Wahlström, trendspanare. Alternativt var han en medelålders omvärldsanalytiker, lustigt nog är det samma sak, men även titlar utvecklas över tid. Det var både intressant och tankeväckande, synd bara att jag var tvungen att smita innan det var slut, jag hade lovat att ta hand om min "granddog". Finns det inget svenskt ord för barnens husdjur?
När jag och vovven kom tillbaka till jobbet, saknade jag ett släp. Eftersom en annan kund ville ha det ringde jag hyresman 1. Då fick jag mig en riktig avhyvling om vilka skitsläp vi hyr ut, det var bara ett baklyse som funkade och säkringarna gick hela tiden på hans bil (en fransk sådan). Han vägrade komma tillbaka med det och ville jag ha det fick jag hämta det själv. Dessutom skulle han ha pengarna tillbaka. Eeehh,,,jaha, sa jag. Men det funkade ju när du hämtade det, är det inte din bil som...? Näha, det var ju tråkigt, men var står det då? Hemma hos mig, fräste han. Aha, och var är hemma då? Då upplyste han mig om att det står ju på kontraktet. Det var ju ett uttämmande svar, speciellt som adress var på vichan, någonstans mellan Örebro och Laxå. Efter lite lirkande fick jag ur honom en vägbeskrivning. Efter att ha röjt undan vad jag var tvungen att göra åkte jag iväg. Hittade nästan på en gång, kopplade på kärran på min bil (engelsk så klart), och vips den engelska strömmen var mycket bättre än den franska, nu lyste det som det skulle. Det blev dyrt för honom, ett dygns försening samt mina kostnader för hämtning. Han blir nog inte glad när han ser den räkningen....
Sånt här har jag varit med om förr, ju argare de är, ju mindre problem med kärra eller bil är det när man väl kommer dit. Vad är det för mekanism som styr vissa människotyper?
Innan jag kom iväg var det en strandsatt människa som ringde. Hennes bil hade gått sönder och hon behövde en hyrbil, skulle komma in vid 18-tiden och hämta den. Jag tog bokningen och hon skulle ta med skadenummer och annat för försäkringen när hon kom. Vid 12-tiden ringde hon igen, hon kom just på att hon hade en läkartid kl.13.30 och undrade om vi levererade bilar. Visst gör vi det, sa jag, men vi brukar ha lite framförhållning och har det lite snoigt just nu, Oj då, då måste jag nog gå..........det är ju bara en dryg mil ner till Kolsva...... Shit, nu tyckte jag synd om henne istället. Jag fick offra lunchen och lastade på en bil som jag levererade.
Hi hi, jag trillade över ett underbart klipp på YouTube. Det är en gammal tant i Malmö som blir så förbannad på en bilist att hon klappar till bilen med handväskan, kolla klippet......
På lördag är det riktigt gung på Ögir, då kommer Kebenekajse för en spelning. Förra gången de var här skrev jag i bloggen att det var något av det bästa jag sett på Ögirs scen, tyvärr var det inte många där. Hoppas det kommer fler den här gången, det är för bra för att missas.
När jag och vovven kom tillbaka till jobbet, saknade jag ett släp. Eftersom en annan kund ville ha det ringde jag hyresman 1. Då fick jag mig en riktig avhyvling om vilka skitsläp vi hyr ut, det var bara ett baklyse som funkade och säkringarna gick hela tiden på hans bil (en fransk sådan). Han vägrade komma tillbaka med det och ville jag ha det fick jag hämta det själv. Dessutom skulle han ha pengarna tillbaka. Eeehh,,,jaha, sa jag. Men det funkade ju när du hämtade det, är det inte din bil som...? Näha, det var ju tråkigt, men var står det då? Hemma hos mig, fräste han. Aha, och var är hemma då? Då upplyste han mig om att det står ju på kontraktet. Det var ju ett uttämmande svar, speciellt som adress var på vichan, någonstans mellan Örebro och Laxå. Efter lite lirkande fick jag ur honom en vägbeskrivning. Efter att ha röjt undan vad jag var tvungen att göra åkte jag iväg. Hittade nästan på en gång, kopplade på kärran på min bil (engelsk så klart), och vips den engelska strömmen var mycket bättre än den franska, nu lyste det som det skulle. Det blev dyrt för honom, ett dygns försening samt mina kostnader för hämtning. Han blir nog inte glad när han ser den räkningen....
Sånt här har jag varit med om förr, ju argare de är, ju mindre problem med kärra eller bil är det när man väl kommer dit. Vad är det för mekanism som styr vissa människotyper?
Innan jag kom iväg var det en strandsatt människa som ringde. Hennes bil hade gått sönder och hon behövde en hyrbil, skulle komma in vid 18-tiden och hämta den. Jag tog bokningen och hon skulle ta med skadenummer och annat för försäkringen när hon kom. Vid 12-tiden ringde hon igen, hon kom just på att hon hade en läkartid kl.13.30 och undrade om vi levererade bilar. Visst gör vi det, sa jag, men vi brukar ha lite framförhållning och har det lite snoigt just nu, Oj då, då måste jag nog gå..........det är ju bara en dryg mil ner till Kolsva...... Shit, nu tyckte jag synd om henne istället. Jag fick offra lunchen och lastade på en bil som jag levererade.
Hi hi, jag trillade över ett underbart klipp på YouTube. Det är en gammal tant i Malmö som blir så förbannad på en bilist att hon klappar till bilen med handväskan, kolla klippet......
På lördag är det riktigt gung på Ögir, då kommer Kebenekajse för en spelning. Förra gången de var här skrev jag i bloggen att det var något av det bästa jag sett på Ögirs scen, tyvärr var det inte många där. Hoppas det kommer fler den här gången, det är för bra för att missas.
söndag, februari 15, 2009
Vinternöjen...
Visst föredrar jag en lagom temperatur där man kan gå i shorts och låta solen värma kroppen, men vintern har som jag tidigare bloggat om sina fördelar. Idag var visserligen inte lika klart som igår, men det var idag jag var ledig. Tog med vovven på en promenad i det vackra vackra vädret men det drog lite kallt så jag fällde upp luvan och drog upp jacka hela vägen, men då fick inte mustaschen plats, jag ser ut som missanpassad eskimå på rymmen från....ja...just det
Har en kompis i Malmö som är glad för sin pool som han grävt och byggt alldeles själv, nu har han dessutom hittat ett sätt att nyttja den på vintern. Tokfan.....
lördag, februari 14, 2009
14 februari, kärlekens dag eller...?
Världen blöder, vi har barn som svälter, miljökatastrofer som lurar runt hörnen, krig fattigdom och all världens jävelskap att lägga energi på, att försöka lösa.
I en stor del av världen firar vi något som hos oss kallas Alla hjärtans dag, det kan väl vara bra att ägna dem man tycker om en extra omtanke, att hylla kärleken, för människor som älskar varann startar inte krig, tror jag.
Men nu har jag just sett på Rapport att muslimer och hinduer i Indien och Pakistan demonstrerar mot Alla hjärtans dag, eller s.a.s mot kärleken. På tv-bilderna såg man de vanliga upploppen från dessa länder där man oftast eldar upp USA´s eller Israels flaggor, där eldade man idag bilder på hjärtan.
Ja, jösses....den sista idioten blir visst aldrig född.
I en stor del av världen firar vi något som hos oss kallas Alla hjärtans dag, det kan väl vara bra att ägna dem man tycker om en extra omtanke, att hylla kärleken, för människor som älskar varann startar inte krig, tror jag.
Men nu har jag just sett på Rapport att muslimer och hinduer i Indien och Pakistan demonstrerar mot Alla hjärtans dag, eller s.a.s mot kärleken. På tv-bilderna såg man de vanliga upploppen från dessa länder där man oftast eldar upp USA´s eller Israels flaggor, där eldade man idag bilder på hjärtan.
Ja, jösses....den sista idioten blir visst aldrig född.
fredag, februari 13, 2009
Tid och otid
Så var det fredag igen, var tar tiden vägen egentligen? Jag har ju under årens lopp haft lite bloggningar kring det här med tid. För inte allt för länge sedan hade vi ett år med 0 sex.... Tid är väl egentligen något relativt, eftersom det tycks upplevas olika av olika människor. Ett år för mig går ju ganska fort, men för en liten 5-åring är det en evighet, för 5-åringen är det ju 20 procent av hans liv, medan det för mig bara är 1/48-del. Men frågan kvarstår, var tar tiden vägen? Sekunderna sedan jag skrev första ordet var är de? Kan de försvinna ut i något tomt ingenting? Eller ligger de någonstans för någon att plocka upp och återanvända? Ganska kul liten tankenöt. Var tar tiden vägen?
Idag var det kallt, när jag for till jobbet var det -14 grader när det var som värst. Eftersom mitt kontor av någon anledning brukar vara rena rama bastun tänkte jag att det skulle vara skönt att komma in, döm om min förvåning när jag kom in och det bara var marginellt varmare än ute, det visade sig att det var slut på olja och pannan stod naturligtvis still. Tankbilen kom vid 11-tiden och sedan var det ett riktigt ståhej att få pannan att starta, efter en stund var den igång, men det tar tydligen en stund att få upp värmen i gamla hus, framåt 17-tiden gick det att i alla fall att ta av sig jackan..... Kan det ha med tid att göra? Det är ju fredag 13.....
Det är också den tiden på året när man man märker att dagarna blir längre. Det var faktiskt ganska ljust vid 07.30, härligt. Nu kan man snart börja fundera på att åka hoj, plocka ut finbilen, sjösätta båten, sitta på verandan och njuta av soluppgången, klippa gräset, rensa stranden, röja ogräs, få myggbett, bli anfallen av getingar, snubbla i brännässlor, kissa på elstängsel..... Tjaaa, sommartid kan ju onekligen upplevas olika.
Idag var det kallt, när jag for till jobbet var det -14 grader när det var som värst. Eftersom mitt kontor av någon anledning brukar vara rena rama bastun tänkte jag att det skulle vara skönt att komma in, döm om min förvåning när jag kom in och det bara var marginellt varmare än ute, det visade sig att det var slut på olja och pannan stod naturligtvis still. Tankbilen kom vid 11-tiden och sedan var det ett riktigt ståhej att få pannan att starta, efter en stund var den igång, men det tar tydligen en stund att få upp värmen i gamla hus, framåt 17-tiden gick det att i alla fall att ta av sig jackan..... Kan det ha med tid att göra? Det är ju fredag 13.....
Det är också den tiden på året när man man märker att dagarna blir längre. Det var faktiskt ganska ljust vid 07.30, härligt. Nu kan man snart börja fundera på att åka hoj, plocka ut finbilen, sjösätta båten, sitta på verandan och njuta av soluppgången, klippa gräset, rensa stranden, röja ogräs, få myggbett, bli anfallen av getingar, snubbla i brännässlor, kissa på elstängsel..... Tjaaa, sommartid kan ju onekligen upplevas olika.
tisdag, februari 10, 2009
Föreningar....
Idag var jag för tredje gången på två veckor till kiropraktorn, och nu känns det riktigt bra, skönt. Men jag misstänker att anledningen till stor del är att min plånbok är bra mycket lättare att bära just nu..... Så nu vet vi hur de botar sina patienter.....
Var på VMMA:s medlemsmöte på Ögir, nu ikväll. Först hade vi lite mingel, sen var det Sveriges Marknadsförbunds "nye" VD, Jan Fager, som under en dryg timme skulle berätta lite på temat marknadsföring i lågkonjunktur, men det blev lika mycket om trender och tendenser i marknadsföringsvärlden. Han var övertygad om att om man ska möta den nya och unga konsumenten på dennes villkor ska man synas på det här sättet, d.v.s i bloggar, på Facebook eller det senaste, Twitter. På en mindre vetenskaplig undersökning visade det sig att mer än hälften av åhörarna läste bloggar, medan det var endast en, jag, som skrev. Med tanke på det intresse som finns att läsa min blogg, och vad jag läst om Blondinbella och andra bloggare kanske man skulle börja sälja reklam här på bloggen. Någon som vill testa? Det är jättebilligt!!
Efter Jan var det Sanna Riesten, som är platsansvarig för Manpower i vår region, hon talade på temat Våga vägra lågkonjunktur. I motsats till de flesta media förmedlade hon en mer positiv syn på arbetsmarknadsläget än den vi annars matas med. Bl.a. berättade hon att på manpower.se fanns det idag mer än 16000 lediga jobb, varav 544 i Västmanland. Speciellt Västerås skriker efter tekniker och ingenjörer, sen passade hon så klart på att marknadsföra Marnpower. Hon berättade också om att de hjälper de stackare som blivit uppsagda att söka nya jobb, de hade gjort en enkätundersökning bland många av de som är varslade, frågan var om de visste hur man skaffade ett nytt jobb? 5% trodde att facket ordnade det.....öööhh
Nu fick allas vår Åsa ta till orda istället för Johan Pettersson från Sparbanken, som hade lyckats dubbelboka sig. Hon berättade att från bankens sida har man inte sett någon större nedgång i den lokala konjunkturen, det projekteras och byggs i god takt. Jag gissar att banken kanske inte har några större exponeringar mot fordonsindustrin.....
Det var Västra Mälardalens Marknadsförening, jag är ju dessutom styrelseledamot och webmaster i Svenska Mustaschklubben, sen är jag ju också inkommande president i Köping Rotaryklubb, nu är jag också föreslagen som kontaktpersonskoordinator (vilket ord!?) i Svenska Jaguarklubben, undrar hur jag ska hinna med? Men samtidigt är det ju så förb...t kul!!! Just Svenska Jaguarklubben är nog en av de roligaste märkesklubbarna man kan vara med i, inte bara för att klubben samlar världens bästa bilar. De senaste galenskaperna är ett Cheap race, från Browns Lane i Coventry (klassisk Jaguarmark) till Båstad. Tanken är att man ska köpa en Jaguar för ca £800.- och köra den hem till Båstad, det ekipage som klarar sig med minst utlägg i reparationer och liknande vinner. Kolla in "reklamfilmen" nedan.
Var på VMMA:s medlemsmöte på Ögir, nu ikväll. Först hade vi lite mingel, sen var det Sveriges Marknadsförbunds "nye" VD, Jan Fager, som under en dryg timme skulle berätta lite på temat marknadsföring i lågkonjunktur, men det blev lika mycket om trender och tendenser i marknadsföringsvärlden. Han var övertygad om att om man ska möta den nya och unga konsumenten på dennes villkor ska man synas på det här sättet, d.v.s i bloggar, på Facebook eller det senaste, Twitter. På en mindre vetenskaplig undersökning visade det sig att mer än hälften av åhörarna läste bloggar, medan det var endast en, jag, som skrev. Med tanke på det intresse som finns att läsa min blogg, och vad jag läst om Blondinbella och andra bloggare kanske man skulle börja sälja reklam här på bloggen. Någon som vill testa? Det är jättebilligt!!
Efter Jan var det Sanna Riesten, som är platsansvarig för Manpower i vår region, hon talade på temat Våga vägra lågkonjunktur. I motsats till de flesta media förmedlade hon en mer positiv syn på arbetsmarknadsläget än den vi annars matas med. Bl.a. berättade hon att på manpower.se fanns det idag mer än 16000 lediga jobb, varav 544 i Västmanland. Speciellt Västerås skriker efter tekniker och ingenjörer, sen passade hon så klart på att marknadsföra Marnpower. Hon berättade också om att de hjälper de stackare som blivit uppsagda att söka nya jobb, de hade gjort en enkätundersökning bland många av de som är varslade, frågan var om de visste hur man skaffade ett nytt jobb? 5% trodde att facket ordnade det.....öööhh
Nu fick allas vår Åsa ta till orda istället för Johan Pettersson från Sparbanken, som hade lyckats dubbelboka sig. Hon berättade att från bankens sida har man inte sett någon större nedgång i den lokala konjunkturen, det projekteras och byggs i god takt. Jag gissar att banken kanske inte har några större exponeringar mot fordonsindustrin.....
Det var Västra Mälardalens Marknadsförening, jag är ju dessutom styrelseledamot och webmaster i Svenska Mustaschklubben, sen är jag ju också inkommande president i Köping Rotaryklubb, nu är jag också föreslagen som kontaktpersonskoordinator (vilket ord!?) i Svenska Jaguarklubben, undrar hur jag ska hinna med? Men samtidigt är det ju så förb...t kul!!! Just Svenska Jaguarklubben är nog en av de roligaste märkesklubbarna man kan vara med i, inte bara för att klubben samlar världens bästa bilar. De senaste galenskaperna är ett Cheap race, från Browns Lane i Coventry (klassisk Jaguarmark) till Båstad. Tanken är att man ska köpa en Jaguar för ca £800.- och köra den hem till Båstad, det ekipage som klarar sig med minst utlägg i reparationer och liknande vinner. Kolla in "reklamfilmen" nedan.
söndag, februari 08, 2009
Äntligen!!!
Har just kommit hem efter en stressig men kul dag. Jobbade på förmiddagen, inga bilar eller släp som kom in, bara utlämning, härligt, mer sånt, tack. Åkte hem vid 13-tiden, mötte Robin och Becka på väg därifrån, bytte några ord med dem och påminde Robin om att han skulle ta jouren för jag skulle hålla en Whiskyprovning i Arboga, och jag var tvungen att vara där senast kl.16. Kom hem vid 13.30, slängde i mig en macka och hoppade in i duschen, när man ska raka så mycket som jag så tar det en stund, medan jag stod och rakade fejan ringde jourtelefonen, det var Assistanskåren som behövde en hyrbil, eller rättare sagt ville ha en prisuppgift åt en kund som kanske.... Jag rakade mig färdigt, och gick ner för att kolla om V75-raden kommit på mailen. Medan jag satt vid datorn ringde det igen och nu skulle de ha hyrbilen. Ok, sa jag, vi kommer om en kvart, Robin bor ju bara några minuter i från så.... Jag ringde honom och fick veta att han var i Eskilstuna och handlade och skulle inte hinna tillbaka till Köping...Shit! Klockan var 14.45 och jag hade varken fixat mustaschen eller något annat heller för den delen.... Nåja bara att gilla läget. Sprang upp till badrummet för att fixa mustaschen, men tji, badrummet var barrikaderat av Ccilia 13 år, och det vet ju alla tonårsföräldrar hur lång tid det kan ta. Men jag morrade lite när hon väl stängde av vattnet, fick komma in och fixa mig, snabbt ner och rullade in mig i kilten och alla attiraljer till den. Det blev järnet in till Motor-Nilsson, hämtade kunden vid hans havererade bil, drog till jobbet fixade en hyrbil åt honom och lika snabbt till Arboga, var där prick kl.16...phhuuu. När jag kollade mailen hade det också kommit ett mail från Whiskyprovningsarrangören, han skrev att det kunde vara lite kyligt i provningsrummet och att jag kunde ta med en tröja om jag ville. Äsch, tänkte jag, jag har ju kavaj, dessutom är jag ju inte frusen av mig. Vi höll till i en underbar mycket ändamålsenlig lokal, en källare från 1400-talet, synd bara att de troligen inte haft någon värme sedan 1800-talet.... En tröja hade nog inte hjälpt, men jag tog en tunn kilt och skulle nog vart mer hjälpt av långkalsonger. Om vi bortser från den arktiska kylan var det en jättekul provning, Arbogabor är väldans trevliga människor....
Efter förättat värv drog jag till Köping och Ögir. Hade fått en inbjudan från vännen HJ som skulle lira med sitt band BlueShell (undrar hur det ska utläsas?), det var en kanonspelning, lite dålig mixning mellan röster och instrument, men annars var det kanon. Tack grabbar! Träffade dessutom min förra president i Rotary, begravningsmänniskan Begis, kul att han tog sig tid att komma till Köping och Ögir.
Äntligen hemma och fick kolla V75-raden....och äntligen satt den!!! 7 rätt och diverse 6:or o 5:or!!!! Snyggt jobbat SS!!!
Efter förättat värv drog jag till Köping och Ögir. Hade fått en inbjudan från vännen HJ som skulle lira med sitt band BlueShell (undrar hur det ska utläsas?), det var en kanonspelning, lite dålig mixning mellan röster och instrument, men annars var det kanon. Tack grabbar! Träffade dessutom min förra president i Rotary, begravningsmänniskan Begis, kul att han tog sig tid att komma till Köping och Ögir.
Äntligen hemma och fick kolla V75-raden....och äntligen satt den!!! 7 rätt och diverse 6:or o 5:or!!!! Snyggt jobbat SS!!!
onsdag, februari 04, 2009
Muntert i Munktorp...
Idag höll jag ett annorlunda föredrag. Några veckor före jul kom det in en kille på jobbet, berättade att han skulle ha en herrmiddag hemma hos sig den 4 februari, han undrade om jag kunde komma och hålla ett föredrag? Ja visst, svarade jag, en Whiskyprovning då? Nej, nej vi dricker inte! Eeehh.....nähä, men vad vill du jag ska prata om då? Jag tänkte att marknadsföring kanske inte passar vid en herrmiddag.... Du kan prata om vad du vill, du är ju lite kul, så säg något skojigt! Jahaaa....hmmm. Tiden gick och i helgen insåg jag att jag nog måste göra något inför dagen. Funderade fram och tillbaka, ett föredrag om vattnets betydelse för sjöfarten kan man ju alltid slänga ihop....
Men till slut gjorde jag en presentation om mustaschvärlden, det var ju en ny upptäckt för herrarna att skägget som de slåss med varje morgon i badrummet kan vara en anledning till fred, vänskap och förhoppningsvis en bättre värld, det hade de ingen aning om.
De hade gjort pizzor och sallader och bjöd även mig. Var verkligen en trevlig kväll......utan en enda Whisky, fast nu är jag ju hemma så man skulle kanske......
Men till slut gjorde jag en presentation om mustaschvärlden, det var ju en ny upptäckt för herrarna att skägget som de slåss med varje morgon i badrummet kan vara en anledning till fred, vänskap och förhoppningsvis en bättre värld, det hade de ingen aning om.
De hade gjort pizzor och sallader och bjöd även mig. Var verkligen en trevlig kväll......utan en enda Whisky, fast nu är jag ju hemma så man skulle kanske......
tisdag, februari 03, 2009
Vad är en hyrbil värd?
Vad är det egentligen som driver en människa till att vara dumsnål? Är det pengar eller någon stark övertygelse...kanske det ger en inre tillfredsställelse. Jag ska inte vara så förmäten att jag hänger ut någon, men några veckor före jul var det en av Kommunens verksamhetschefer som bokade en lastbil för en helg, inget konstigt med det. Vi diskuterade storlekar och fann att en bil på 15 kbm skulle täcka behovet. Bilen blev bokad och jag fick referensnumret som skulle användas vid faktureringen. Bilen kom tillbaka som det var tänkt, men hade några nya bucklor. När jag ifrågasatte dem och ville ha personnummer på föraren och platsen där det hänt blev han väldigt svävande, men jag fick godtagbara uppgifter i alla fall.
Idag kom ett par andra av kommunens tjänstemän på besök, vi dösnackade lite först, mest om mitt ryggskott och skillnaden på en Kiropraktor och en Naprapat. Sedan kom vi till pudelns kärna, de ville gärna ha en kopia på det underskrivna avtalet....(?) Då kröp det fram att de misstänkte den här verksamhetschefen för att ha hyrt bilen åt sig själv, eller någon annan (min tanke, eftersom han inte visste något om skadorna). Kanske hade fakturan gått igenom revisorernas ögon om inte skadorna hade varit, för då hade ju inte fakturan stuckit ut från de gängse. Han riskerar nu sitt jobb.... Vad är en hyrbil värd egentligen???
I sammanhanget kan jag berätta en annan historia. Det här var kanske 10 år sedan, medan jag hade macken kvar. Skatteverket är kunder hos oss och hyr en del bilar, men den här dagen stod skatteverkstjänstemannen och tittade på motorcyklarna som stod utanför. Sedan kom han till mig och undrade vad det skulle stå på fakturan om han tog en hoj istället för en bil....? Jag svarade sanningsenligt att det står ju både reg.nr och fordonstyp på fakturan så.... Ajdå, det var ju synd, sa han och hyrde en bil istället.....
Idag kom ett par andra av kommunens tjänstemän på besök, vi dösnackade lite först, mest om mitt ryggskott och skillnaden på en Kiropraktor och en Naprapat. Sedan kom vi till pudelns kärna, de ville gärna ha en kopia på det underskrivna avtalet....(?) Då kröp det fram att de misstänkte den här verksamhetschefen för att ha hyrt bilen åt sig själv, eller någon annan (min tanke, eftersom han inte visste något om skadorna). Kanske hade fakturan gått igenom revisorernas ögon om inte skadorna hade varit, för då hade ju inte fakturan stuckit ut från de gängse. Han riskerar nu sitt jobb.... Vad är en hyrbil värd egentligen???
I sammanhanget kan jag berätta en annan historia. Det här var kanske 10 år sedan, medan jag hade macken kvar. Skatteverket är kunder hos oss och hyr en del bilar, men den här dagen stod skatteverkstjänstemannen och tittade på motorcyklarna som stod utanför. Sedan kom han till mig och undrade vad det skulle stå på fakturan om han tog en hoj istället för en bil....? Jag svarade sanningsenligt att det står ju både reg.nr och fordonstyp på fakturan så.... Ajdå, det var ju synd, sa han och hyrde en bil istället.....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
