Nytt år på G...

Då var det snart dags. Snart är det nytt år. Vanligtvis brukar jag se fram emot årsskiftet, känns lite grann som det vänder och man kan se en hägrande sommar i horisonten. Men den här gången känns det inte lika bra. Nu måste man leva 365 dagar med noll sex… HEMSKA TANKE! Nåja, nyårsaftonen blir säkert trevlig. Whisky, lite skumpa och en god cigarr är ju aldrig fel. Funderade på om man kan köra Whisky i en läskmaskin, mousserande Whisky kan ju vara ett nytt grepp, säkert bättre än annat bubbel. Om någon provat, hör gärna av er. Fick ett mail från Långbortistan eller så. Det var från Saida! Så vitt jag vet gick hon ur tiden för några år sedan, men tydligen har det e-mail även där, var hon nu är. Verkar vara ett varmt ställe, hon skrev att det var 28 grader en mild bris och att hon gick i flip-flopp sandaler. Hon refererade till min blogg där jag skrev att jag saknade en sko. Den skulle enligt henne ligga efter rutten jag går med hunden. Men där hade hon fel. Jag gav jycken en strumpa att lukta på, tänkte hon skulle nosa rätt på dojan. Men hon bara gnällde, sprang runt i cirklar en stund, sedan föll hon ihop och sov ett par timmar… Min kompis som upptäck e-mail ringde. Han var alldeles exalterad, nu skulle han ta en kurs i hur man kör en dator, sent ska syndaren vakna. Lycka till Nacka! Idag var det stressigt på jobbet, alla ska visst iväg o fira nyåret någonstans. Det har varit långa köer hela dagen. Det har visserligen flutit på bra, ända till Caerola råkade bland ihop två tankningar, och jag lyckades rätta till det genom att göra felet ännu större… Gissa om köerna växte. Det hände något skoj också, eller också inte!? Det var en kund som skrapade fram 20 000.- på Triss. Jättekul tyckte jag, och även han så klart. Han försökte vara lite lustig och frågade om jag kunde betala ut pengarna direkt, så han slapp köa på banken. Nja, jag vill inte gärna tömma växelkassan, sa jag, men jag kan kreditera ditt kort om du har ett bankkort. Sagt o gjort, jag gjorde en vinstutbetalning på kortet. Slutet gott allting gott…. Trodde vi. Han kom tillbaka efter någon timme och undrade vad jag gjort? För nu var hans konto tömt på pengar. Jaha, ojdå, vad gör man nu då? Jag började luska och det visade sig att bankerna är så förmätna att när butiken drar ett kort reserveras beloppet på kontot, oavsett om det är plus eller minus. I det här fallet alltså 20 000.-, ungefär vad kunden hade på kontot. Om det är ett köp så dras sedan pengarna efter midnatt och kommer butiken tillgodo. Men när det är åt andra hållet, så släpps reserveringen efter midnatt och pengarna som ska sättas in kommer c:a fem dagar senare….? Blir ett kul nyår för den killen. Om banker tycker jag….. inte! Jag har förstått att många läser min blogg på jobbet. Det är i och för sig trevligt och jättekul att så många vill läsa mina rader, men som arbetsgivare måste jag säga, aja baja. Läs gärna, men gör det på fritiden. Detta blir årets sista blogg. Hoppas alla utom banker, Magnus Broman, Göran Persson, Laila Freivalds och några till får ett RIKTIGT GOTT SLUT och ETT GOTT NYTT ÅR!!!!

Undrens tid

Jag överlevde julen! Men idag var det när att bli det motsatta. Kl. 6 i morse stod jag och friserade mustaschen, då ringde telefonen. Det var Pelle som undrade om jag skulle komma till jobbet? Jo, så klart. Vadå då? Ja både Konny och Maria är hemma och vabbar, och jag måste hem direkt, tjejen ska ha bilen. Kul början på veckan. Jag började tro att det inte är måndagar som är jävliga, utan första arbetsdagen i veckan. Det blev lite stressigare än vanligt. Jag var ju tvungen att hinna fixa bilar som skulle ut innan Pelle gick hem. Den här årstiden ska bilarna så klart vara varma när kunderna kommer. Jag hann, tror Pelle fick stanna bara några minuter extra. Det är gott att ha barn ibland. Jag ringde hem straxt efter sju och bad hustrun skrämma liv i dottern så hon kunde komma och jobba. Kl. 8 ramlade både Carina o Anna in, så då kändes det lite lugnare. Nu skulle jag ju bara fixa läckaget i tvätten, utfartsporten, tvätta trettioelva bilar, räkna kassan, ta hand om posten, hjälpa kunder, dricka kaffe, hjälpa kunder tillrätta, drickas mer kaffe och allt annat man gör en vanlig dag. PUST! Ska bli skönt att komma hem till julklappsboken och softa en stund i kväll. Kanske en liten whisky också? Det är ju inte alltid så lätt att få tag whiskyn man vill ha här i Sverige, vissa företag vill inte ens skicka dem hit p.g.a. våra konstiga lagar o regler. Säkert GP´s fel. Men eftersom jag har en kusin i Köpenhamn, som ju är lite av frihetens bastion här i norden. Så beställde jag några godsaker i hans namn, som han hade vänligheten att ta med hem hit över jul. Tack Jack, mycket uppskattat. Bl.a. en årgångswhisky från ett litet destilleri som heter Slyrs, sagolikt god. Kan jag varm rekommendera. Att en av två strumpor gärna försvinner i tvätten är ju allom bekant, men hur i h…te kan en sko försvinna? Just nu har jag bara en vinterkänga och det är kallt som fasen om den andra foten. Igår gick jag en halvmil med hunden….. I träskor! Men nu har jag shoppat mig ett bara nya, de hette dessutom Hot, så det bådar gott för eventuell vinterkyla. Mitt i all stress hände det i alla fall något av ett under. Till saken hör att jag har en kollega och kär vän som hela sitt liv tjatat om hur onödigt det är med datorer, och hur bra det är med papper och fax. Men idag kom det ett e-mail från honom! Fantastiskt! Undrens tid är inte förbi…

Dan för Dan

Då var det nästan jul igen, och äntligen kom julhandeln. Nu är det full rulle, härligt. Bilen var hos doktorn häromdagen, en Land Rover går till doktorn, inte verkstaden, nu skulle äntligen flipperspelandet få ett slut. Men det började illa, när jag lämnade bilen skulle jag få en lånebil, det fick jag visserligen, men en tysk! Det är tur det finns allergipiller, jag kunde ju ha fått en allvarlig reaktion, andnöd eller malaria eller så… Kom tillbaka till doktorn dagen efter och skulle hämta en förhoppningsvis frisk patient. Men icke, de vill ha tillbaka bilen om ett par veckor och då behålla den i två dagar! Hemskt! Bäst jag tar med en egen bil på släp att åka hem i, annars kanske jag får en tysk igen. Det var en speciell dag idag, i alla fall för somliga. Jag fick ta fram Rollsen och skjutsa ett brudpar. Det är faktiskt något av det roligaste jag vet, tänk att bara träffa glada, lyckliga och förväntansfulla människor under några timmar. Grattis Annika o Kjelle, lycka till! Häromdagen kom decemberrapporten från Svenska Mustaschklubben, vår lätt filosofiske sekreterare skickade med några funderingar. Om någon har svaren, hör gärna av er. Bl.a. undrar han varför pizzan kommer snabbare till kunden än ambulansen? Och varför beställer folk en dubbel ostburgare, stor pommes frites och en cola LIGHT? Han undrar vidare varför korv säljs i tio-pack, och bröd i åtta-pack? Eller varför man trycker hårdare på fjärrkontrollen när batterierna börjar bli dåliga? Intressanta funderingar… Vi har ju sålt biljetter till Ögir när Lotta o Per hade ledigt. Verkar som om det är populärt att ge bort whiskyprovningar i julklapp, ska bli spännande med nya ansikten på nästa provning. Om måndagar är djävulens påfund, vad är då fredagar? Varför går saker och ting alltid sönder på fredagar när man inte kan få tag på servicemänniskor? Idag gick tvättmaskinen hemma sönder, kul när man fyra barn. På jobbet pajade utfartsporten till tvätten. Det blir nog en kul helg. Var på bolaget idag. Bakom mig i kön stod en kille som också heter Dan. Då var jag, Dan före Dan… Till alla som brukar läsa min blogg och komma med glada tillrop… HOPPAS NI FÅR EN RIKTIGT GOD JUL!

Genvägar är senvägar

Hu så kallt det var i morse. -11 grader. Jag har upplevt skönare dagar. Det var så kallt så jag passade på att vara en riktig miljöbov, fy på mig. Jag startade nämligen bilen långt innan jag skulle åka. Den var riktigt varm o skön, inte blev den ett flipperspel heller, trots att det är måndag. När jag gick ut följde hunden med, hon drog iväg efter någon hare eller något och eftersom jag bara skulle starta och sedan gå in tänkte jag att hon får hitta hem själv. Hon brukar krafsa på dörren när hon vill in. Efter utförd toalett kommer jag ner på nedervåningen, hustrun sitter i köket och jag reflekterar inte över om hunden ligger i sin korg. Klär på mig och går ut. Vem sitter i 11 graders kyla bakom bilen och väntar. Jo världens trognaste hund. Hon trodde naturligtvis att husse var i bilen, och då kan man inte gå därifrån. Kan man ha en bättre kompis? Vid lunch drog jag iväg till Rotary, kom över korsningen till Ågärdsgatan. PLING!! Och lampa efter lampa tändes i instrumentpanelen. Nu var det måndag igen. På onsdag ska jag lämna in bilen. Då får jag både värmare och förhoppningsvis blir jag av med flipperspelet. Var i Brottby norr om Stockholm idag, på ett möte. När jag åkte dit tog jag E18 hela vägen, tänkte det går nog snabbast, trots att jag var tvungen att rund Stockholm, det tog 1,45 att köra. När jag skulle åka hem var det rusningstid så jag frågade infödingarna om det kanske går snabbare att åka över Vallentuna o Upplands Väsby, jo självklart var svaret, jag blev nästan idiotförklarad som hade åkt till Stockholm o vänt. Det tog 2,10 hem….

Äntligen fredag! Konstigt, eftersom söndag, tisdag och onsdag försvann, när det äntligen är fredag borde jag ju vara framme vid onsdag enligt normal tideräkning…. Eller? Nåja, nu är det i alla fall fredag och enligt Gert Fylking ska det vara full fart in i helgen. Jag tycker att är mer som slow motion när man kommer till fredag. Vem orkar göra något på fredagskvällen? När man jobbat en hel vecka. Pust! Julhandeln är inte vad den borde, alla handlare jag talat med klagar. Samtidigt kan man läsa att vi ska bränna 48 000 000 000.- (fyrtioåtta miljarder) på julhandeln. Vore trevligt att vara den handlaren. I morgon ska jag i alla fall dra mitt strå till stacken och handla paket till familjen, fru, fyra barn och en hund kräver en del. Kommer nog inte att bränna 48 000 000 000.- men kanske 48.- eller 480.-. Sedan jag bloggade sist har jag fått några mail, ett kom från Brasilien och ett från Jämjö, tänk Köping blir världsberömt på kuppen. Mailet från Jämjö kommenterade mitt tyckande om vissa politiker, han skrev. ” På tal om politiker.....skillnaden mellan en häst och en politiker? ....jo en häst kan inte sko sig själv!” Ganska mitt i prick tycker jag. Det Brasilianska mailet handlade om Murphys lag. Här i Sverige, eller i alla fall i min värld, gäller den på måndagar. Men i Brasilien tycks det vara på torsdagar. För att återkomma till det politiska. Jag talade med brorsan lite och vi kom fram till att det finns ju för jösse namn inte något parti eller block att rösta på. Just nu verkar alla mer eller mindre verklighetsfrämmande. Får se om någon tar sig i kragen när vi närmar oss val. Hörde förresten att Valskog heter så för att det en gång i tiden var en svårgenomtränglig skog och där förrättades val. När det var dags att välja nya ledare släppte man helt sonika av dem i ena änden av skogen och den som lyckades ta sig igenom levande bland tomtar troll och annat ansågs ha tillräckligt med jävlar anamma för att få leda folket. Skulle vara kul att göra något liknande idag. Antagligen skulle det räcka att låta partiledarna vara ute i arbetslivet en vecka för att sålla ut vem som är minst olämplig att leda landet. Alternativt skulle de kunna komma till Ögir på en Whiskyprovning, vore kul att ha partiledarna, Laila Freivalds, Lars Danielsson, Leif Pagrotsky och några fler på en provning. Antingen kan man då spetsa glasen för att se vad det kan ge. Det sägs ju att av barn o druckna får man höra sanningen. Skulle det inte fungera kan man ju göra som i Ukraina och spetsa glasen med något annat… Här på macken har det rullat på som vanligt, bortsett från kunden som hyrde ett släp. Vid frågan om han ville köpa till självriskreducering, svarade han att det inte behövs, han skulle inte så långt. Han kom tillbaka efter några timmar. Lämnade kabeln och betalade. Samtidigt bad han om hjälp att häkta av släpet, det hade fastnat sa han. Morgan gick ut och hjälpte honom. Då såg han att det saknades en skärm….. Skillnaden på självrisk med reducering och utan är 3 250.-. Grattis….

Slut på dagar

Då har man överlevt ett antal julbord. Det började i lördags med julfesten på jobbet, som på de flesta personalfester gick det åt en del destillerade drycker, så söndagen gick bort. Måndags var det dags för Mustaschklubbens julfest, nu var jag visserligen nykter, för jag behövdes på jobbet igår. Men man blir bra trött av att åka 120 mil tur o retur för att gå på fest. Sömnen blir lite lidande. Så tisdagen gick också bort. Idag var det dags för julfrukost på YIT, mycket gott, men man blir ganska däst av att äta så mycket på morgonen. Så onsdagen blev heller inte mycket bevänt med. Känns som om dagarna inte funnits. Det är kul med blogg. Jag fick ett mail från Thailand, även där läser man bloggar. Han hade idéer om varför min bil blir förvandlad till flipperspel på måndagar. Kul med folk som är engagerade. På tal om engagemang. Hur kan vi ha en så inkompetent regering? GP verkar ju omge sig med den ena dåren efter den andra. Nu har Statssekreterare Lars Danielsson trasslat in sig i en massa lögner förklädda till minnesförlust. Att Lars Danielsson nu hävdar att han kanske inte har pratat med Hans Dahlgren på UD och tillråga på allt säger sig veta att han pratade med någon men inte kommer i håg med vem, då har människan verkligen trasslat in sig i en lögnhärva. Grattis! Han försökte säkert rädda sitt eget skinn inför katastrofkommissionen, men nu har samvetet vaknat. Läste också att Försvarsminister Leni Björklunds särbo har en kvinna till, och att alla berörda verkar nöjda med situationen. Kul för dem, men kanske inte så bra för regeringens anseende. Pratade med Per Granberg om de kommande Whiskyprovningarna på Ögir, ska bli jättekul, den 2 februari kör vi ”Whisky for beginners” och den 9 februari ska jag låta några lyckliga skälar testa lite udda från min samling. Ska bli jättekul. Det börjar ju dra ihop sig till jul, tänkte bjuda eventuella bloggläsare på ett recept på en god fruktkaka….                 

 

1 dl socker, 4 ägg, 2 dl torkad frukt, 1 dl farinsocker, 4 msk citronsaft, nötter, 2 liter whisky

 

Ta fram en mellanstor skål. Kolla whiskyn genom att smaka. Häll whisky i ett decilitermått och drick. Upprepa. Sätt på elvispen. Smaka återigen på whiskyn, om den fortfarande håller kvalitén. Blanda 1 dl smör i en stor skål, lägg till 1 msk socker och vispa igen. Kolla om whiskyn fortfarande är god, drick ännu en kopp. Schtäng av elvischpen. Knäck två hönor och schläng i schålen, med all torkad fjukt... Schätt på elvischpen igen... Om den fjuktade torken fastnar i schålen, vrid loss den med en muvschkrejsel. Schmaka sen om whiskyn fortfarande är god. Schen schka du schila 2 dl schlat, eller nåt schånt. De é inte schå noga. Kolla whischkyn. Schila citronsaften, lägg till en mat...sched...och schå socker, eller nåt, va fan. Schmörj ugnen. Vrid kakfojmen på 200 grader, glöm inte att schtänga av elvischpen. Schläng ut schålen genom fönschtret och ...schå kolla schen whischkyn. Gå å lägg dig... Vem fan vill ha fjuktkaka...?

 

Jag skäms...

Var just och kollade om det kommit några kommentarer till mina bloggar. Jodå, den senaste hade en. M o M undrade om jag räknade timmar till kvällens personalparty? Inte direkt, jag är mer undrande hur M o M har tid att leka med datorn? Jobba på nu tjejer... Rubriken är väl inte direkt något som känns jag. Försöker ju alltid vara störst, bäst o vackrast... Nåja... Men igår gjorde jag för en gångs skull bort mig. Jag hade sålt ett släp till Darko på Framtida Bilar. Ringde och frågade om jag kunde komma med den? Visst kom du, jag har kaffe. Körde in på bakgården, kom lite snett så jag kom inte runt med både bil o släp. Men gräsmattan såg vit, frusen o hård ut, så jag körde ut och skulle sno runt där istället. Kom ut med alla fyra hjulen. KAPLOFFFSS! Så stod 2,5 ton Land Rover på underredet. Det var Darkos nysådda gräsmatta! Inte vad som såg ut som något hårt. Nu gjorde det inte bilen så mycket, en Land Rover tar sig alltid fram. Men så det såg ut efter mig... Enligt Darko ska jag vara glad att det var just jag, annars... Åhh vad jag skämdes. Förlåt Darko. Nästa whisky bjuder jag på...

Ordets makt m.m.

Min stora dröm har alltid varit att få ihop så mycket pengar att jag inte behöver bry mig om omvärlden. Då skulle jag bli professionell tyckare. D.v.s. jag skulle åka runt till alla SiwertÖholm-typer och tycka saker, jag skulle ha så mycket pengar att ingen skulle kunna påverka vad jag ska tycka. Göran Persson t.ex. om honom tycker jag….. inte… Det här med att blogga är naturligtvis en möjlighet att tycka, det är fantastiskt vad det skrivna ordet har stor påverkan på folk. Jag får massor av glada tillrop, undringar och annat från folk som läst bloggen, jättekul. Det tycker jag om… Ibland blir det ändå fel o missuppfattningar. I min förra blogg skrev jag om hederskodex, och vad en viss Magnus Broman ställt till med. Nu har det visat sig att många har missförstått det och tror att Jukka Dalkvist på Köpings Bildemontering har något med det hela att göra. Inget kan vara mer fel. Jukka är en väldans snäll kille. De senaste dagarna har annars varit mycket trevliga, jag har rott hem två hyggligt stora affärer, så nu blir det än mer snurr på macken, jag har varit på både en jullunch med Bärgslagsbladet, och ett riktigt julbord som Hans Persson Bil bjöd på. En får tacke, mycket uppskattat.  Man brukar ju annars säga att gratis är gott. Men jag undrar om det inte är de dyraste bjudningar jag varit på, med tanke på hur mycket annonser och bilar jag köper…. Fick en idé på utveckling av det här med bensinstation, en leverantör var in på en fika häromdagen. Han berättade om en mack i Norrland i slutet av sjuttiotalet. Killen som drev macken anställde alltid ett gäng tjejer i 20-års åldern över sommaren. De fick gå runt och tanka, putsa fönstren, kolla olja och sånt. Grejen var att de hade kort-kort och varje gång de skulle kolla olja var de tvungna att böja sig över bilen för att nå oljestickan. Det vet ju alla som kollat oljan att den ställning man intar då, måste vara väldigt intressant att beskåda i kort-kort!!! I alla fall för en kille. Det bästa var ändå att mack-killen var väldigt noga med att lära ut hur tjejerna skulle trycka ner oljestickan. De skulle nämligen ha fingret mellan röret och stoppen på stickan. För att kunna visa kunden att han behövde påfyllning. Kanske något att ta till sig, det är ju snart sommar igen….

 

Svek.. o dessutom måndag

Män emellan brukar man tala om s.k. hederskodex. Att bryta ett sådant är kanske inte olagligt men i allra högsta grad oetiskt. Nu har jag blivit drabbad å det grövsta. Det värsta är att det indirekt drabbar mina barn, vilket gör mig fly förbannad. Att man bryter en hederskodex kan man bli bestraffad för på olika sätt, oftast innebär det att man blir utfryst ur gemenskapen. Nu tillhör vi inte samma gemenskapkrets så det funkar inte, men troligen finns det även en viss heder i hans bekantskapskrets. Hoppas någon i den läser detta och inser det absurda i beteendet. Jag läser just nu en mycket intressant bok, Konsten att vara snäll skriven av Stefan Einhorn, i den kan man läsa om att även hos vissa primater finns denna manliga hederskodex, så frågan är om skrot-Magnus Broman är på nivån under primaterna… Annars har det varit måndag i vanlig ordning, precis som förra måndagen blev instrumentpanelen i bilen förvandlad till flipperspel, bara att stanna och börja om på nytt. Det fortsatte med ett luftläckage i tvättmaskinen samtidigt som telefonen gick på högvarv, sedan skulle Maria byta kvittoskrivare i kassan, då blev det tilt i hela systemet, Dan kan du komma o titta. Samtidigt strömmade kunderna till och ville betala med kreditkort. Jippi! Det är ju enkelt när systemet ligger nere. Nåväl det löste sig efter en stund, sedan kom brorsan in och var lagom glad, han hade fått sin måndag, när han kom till jobbet berättade sönerna att det varit en explosion i butiken. Han trodde det värsta, men så var det kanske inte, eller…. Någon hade ställt en oöppnad tetrapak med juice på hyllan ovanför skrivbordet, och sedan glömt det. Den hade naturligtvis börjat jäsa och till slut sprack förpackningen. Så en liter juice rann över skrivbordet med alla papper. Måndagar är inte bröderna Sederowsky´s dagar.

Etta!!

I månadens nummer av den eminenta tidningen Bensin & Butik som kom idag, var det ett årligen återkommande reportage om de största tobakshandlarna i Sverige. Kan man tänka, vi har lyckats ta oss upp till att vara första förlorare när det gäller försäljning av cigaretter. Det är väl ganska hyggligt att vara tvåa, men DET ÄR FÖRSTA PLATSEN SOM GÄLLER. Fascinerande nog är de flesta andra på topplistan stationer som ligger på gränsen till Norge, alltså har de en stor gränshandel. Känns trots andraplatsen bra att lilla Köping är så bra placerad. Det kanske är högre skatter i Arboga, och att vi får en del gränshandel därifrån…Hmm När det gäller snus har vi avancerat till fjärde plats, i topp på den listan är gränshandeln till Finland. Lustigt nog är även konkurrentmacken längre ned på gatan också på listan de ligger åtta. Många snusare i Köping. Men vi säljer 50 000 mer rullar snus än de gör, känns bra. Om vi slår ihop både snus o cigaretter så är vi helt klart ohotad etta i Sverige. HÄFTIGT! Med statistik kan man bevisa vad som helst. Hörde på radio och såg på TV igår att Katastrofkommisionen var klara med sin utredning. GP fick ordentligt på tafsen. Snyggt jobbat Johan Hirschfeldt. Hoppas nu bara GP inser att han gjort sitt i den svenska politiken. Jag har inget Internet på jobbet. Konstigt vad man blir beroende av omvärldskontakter. Satte mig att skriva vid 17-tiden, för då skulle det vara igång. Men icke. Nu är kl. 18 och senaste budet är kl. 21. Undrar om vi ska vara bortkopplade länge? Tur jag har trådlös anslutning att ta till.

 

Nya erfarenheter

Jaha då har man lärt sig något nytt igen. Igår spelade jag för första gången Texas Hold´em på riktigt, jag var med i Magazin Poker Challenge. Det gick faktiskt långt över förväntan, jag blev två:a…… Visserligen från slutet, men ändå. Det gick ganska fort, jag hann inte lära mig så mycket. Men det var kul att stå på sidan om och titta hur de andra gjorde. Bäst var nog ändå att få sitta i rökrummet och dra i sig en god cigarr. Det kan bli en trevlig ovana. Idag spenderade jag förmiddagen på Arlanda, inte så spännande som det låter. Vi hade en kund som hyrde en bil i måndags, i tisdags kväll ringde han från Arlanda och berättade att bilen var stulen. Han hade parkerat den i p-huset vid Terminal 2 på plan 2, när han kom hem var bilen borta. Jaha, du får väl göra en polisanmälan då, och ta bussen hem, upplyste vi honom. Onsdag morgon var jag på plats igen, då funderade jag på om han inte bara ”tappat” bort bilen, en ny bil med immobiliser stjäl man inte så lätt, definitivt inte i ett p-hus med bommar. Pling sa det i mailen, och jag fick ett mail från en viss annonssäljare på en inte helt okänd tidning. Han skrev att han var på väg till Arlanda för att hämta en svägerska. Perfekt tänkte jag, då kanske han hinner springa in i p-huset och kolla. Jag ringde honom och, jodå det kunde han hjälpa mig med, han var ute i god tid. Efter en stund kom ett mms med en bild på bilen, jag ringde honom, han hade hittat bilen i p-huset vid terminal 2 på plan 3. Det var det jag förstod. Ringde kunden som svarade, ojdå… Hur gör vi nu?  Ja, antingen kommer du hit med nyckeln och jag ordnar hem bilen, men det kostar, alternativt hämtar du den själv. Han bestämde sig för det billigare alternativet. Medan jag satt och spelade poker igår kommer kunden in på macken, suckar, lämnar nycklarna, talar om att han varit på Arlanda men inte hittat någon bil… Ridå! Jag kunde inte låta bli att skratta när Monica berättade det, men tänkte att ja ja, jag får väl hämta den själv. Kollade med sonen om han kunde följa med, vi åker vid 7,30 på morgonen. Nä, jag orkar inte köra… Ibland är det synd att barnaga är förbjudet, å andra sidan är han ju snart 20. Då är man väl inget barn? 7,45 kopplade jag på släpkärra och åkte själv till Arlanda. Hade tur och hittade plats för både bil o släp utanför Terminal 2, betalade och gick in i p-huset. Gick in på plan 3, där stod två bilar, ingen var min. Vad i he…te? Gick igenom plan 2 där det stod sisådär 3 miljoner bilar, men ingen var min. Ringde annonsnasare Z och frågade om det verkligen var Arlanda han var på, så det inte var Sturup eller Landvetter, men nejdå det var Arlanda, p-huset vid Terminal 2. Men hur körde du då når du kom hit? Jo jag körde si och så… Aha, du måste ha varit vid p-huset som ligger vid Terminal 4. Fick en promenad på några kilometer eftersom jag inte vågade chansa på att hitta p-plats till bil o släp, åkte upp till plan 3 i det som jag trodde var rätt p-hus. Ännu fler miljoner bilar! Jag gick o gick i raderna, tryckte på fjärrkontrollen för att kanske se en blink, men icke sa nicke. Efter någon halvtimme började jag känna en viss stress eftersom jag hade ett möte hemma kl. 13. Jag chansade på att åka ner till plan 2, eftersom kunden talat om det planet, ännu fler miljoner bilar, ännu fler promenader och ännu mer tryckande på fjärrkontrollen. När det var ungefär fem bilar kvar att kolla så hittade jag den. Äntligen! Nu var det bara det lilla problemet att ta sig ut utan en p-biljett, körde fram till bommen, ringde på snabbtelefonen och en trevlig tjej talade om för mig att jag snällt fick backa tillbaka, parkera och gå en kilometer tillbaka, informationsdisken på Terminal 4 kunde nog hjälpa mig. Pust, pust hejsan jag är här för att hämta en hyrbil som en kund tappat bort, nu behöver jag på något vis betala parkeringen så jag kommer ut, kan du? Kanske? Tyvärr, du måste gå c:a 800 m i den riktingen till Terminal 5, längst ned, i gången över till p-huset ligger Parkeringskontoret. Sadist! Pust, pust. Tramp, tramp. Väl där, vid ett mycket designat kontor med en sällsynt trött snubbe i luckan talar jag om mitt ärende, han drar en lång suck tar mitt Visa-kort och skriver ut en p-biljett. Tack, finns det någon genväg till Terminal 4, så jag slipper gå hela vägen tillbaka igen, frågade jag. Jaså, står du i det p-huset, ja det är dyrare då måste jag ge dig en ny biljett. Hur ska jag göra med den som blev fel då? Det är inte mitt problem, tänkte jag, men sa inget. Efter mycket om o men fick jag min biljett och stressade tillbaka, han upplyste mig att jag hade en kvart på mig, innan biljetten ”gick ut”. När jag väl är i bilen kör jag fram till bommen, stoppar i kortet….. Inget händer…. Men va f.n! Ringde på snabbtelefonen, en annan trevlig röst upplyste mig om att jag tagit för lång tid på mig att köra ut. Underbart! Bara att berätta hela historien igen, tack o lov fick hon ett gott skratt och släppte ut mig. I fortsättningen ska jag bara köpa in signalgula bilar med fjärrstyrda saftblandare på taket.

 

Måndag......!

Ja, så var det måndag igen. Dagen började vid 6,30 när jag åkte till jobbet, kom väl 200 meter hemifrån när varningslampa efter varningslampa började lysa i bilen. Efter femhundra meter lyste det överallt och varningstexterna duggade tätt i färddatorn. Det är många lampor i en Land Rover. Jag stannade tog ur nyckeln och började från början igen. Nu gick allt som det skulle. Spännande att åka engelskt. Lite av charmen är att man aldrig vet om man kommer fram… Det märktes redan i morse att det var måndag. Jag hoppade in och hjälpte till på ett nattpass i helgen. Vet inte om det är ett tecken på ålder, men nog beter sig många ungdomar underligt. För att inte tala om hur de klär sig. Men kul var det. Alla var på strålande festhumör, och skämtade om både det ena och andra. Jag tycks ha en rejäl hejarklack inför onsdagens pokerutmaning, kul. Elisabeth som jobbade sin andra natt efter barnledigheten var väl mindre road, men hon såg ändå ut att ha kul. Duktig skådespelerska kanske? Hörde att Golfströmmen är på väg att stanna. Då blir det kallt. Man kanske borde göra som kunden som ringde idag, han höll på att sälja allt, och då menar jag allt. Det ända han skulle behålla var sin gamla Volvo 245 som han renoverat, och lite bra-att-ha grejer. Han tänkte nämligen åka jorden runt och inte komma tillbaka mer. Men jorden är ju rund, åker man runt kommer man väl tillbaka till samma punkt… Hur som helst, han skulle starta med att följa sidenvägen i Marc O´Polo´s spår, sedan fick dagen utvisa vidare färd. Det är bara att önska lycka till och att Volvon gör själ för namnet, jag rullar. Jag tyckte visserligen han borde åka Land Rover, men det var tryggare med Volvo tyckte han. Det är väl ingen utmaning! Man blir avundsjuk på en sån kille, men om 10-15 år är det kanske min tur. Men då blir det på motorcykel i så fall. Satt å surfade runt på Internet i lördags och hittade några rara Whisky´sar som var till salu. Det är visserligen bra med EU-medlemskapet, men fan vad det blev krångligt när man ville ta in ädla drycker utifrån. Nu är kl. snart 18 och inget mer har krånglat idag. Fantastiskt!!! Det är ju trots allt måndag. Jag talade med en säljare idag, när jag rabblade upp allt hon ville veta, adress, organisationsnummer o.s.v. svarade hon eller repeterade lite lattjo efter allt jag sa, Jag lät väl lite frågande och fick till svar. Ha ha, du hade så rolig dialekt…. Undrar om hon vill sälja något mer? Dagens rotarylunch var en höjdare, istället för ett upplysande fördrag var det en trollkarl som visade lite tricks. Han lånade en femhundring av mig, på något konstigt sätt lyckades han odla en apelsin runt den, för när han skalade den kom pengen fram. Fantastiskt vad apelsiner växer fort….

 

Det rullar på

Det var några dagar sedan jag bloggade sist. Tiden har helt enkelt inte räckt till, jag har varit i Fjollträsk några dagar och träffat glada kollegor, hållit presentationer om läget för OKQ8-handlarna och känt av stämningarna i kedjan. Vi hade en intressant diskussion om brevväxlingen jag haft med Anne Ludvigsson (s), och en enkel sammanfattning är väl att om det fanns någon i församlingen med sossesympatier, så har de det inte längre. Känn dig blåst GP. Det roligaste är oftast eftersnacket i baren, tyvärr var det ganska dämpat p.g.a. att många lider av de priskrig som rasar i landet. En kollega passade i alla fall lämpligt nog på att fylla år, grattis John, så vi fick anledning att dricka Champagne, mycket trevligt. Efter några glas var stämningen bättre och vi drog lite rövarhistorier för varandra. Det som alla trodde var en skröna, berättades sanningsenligt av en kollega från Fjollträsk, han hade hyrt ut ett släp till en kund, såg sedan hur kunden backade till och tänkte inte mer på det. Efter 10-15 minuter kommer kunden in igen och undrar hur han ska få dit släpet. Kollegan tänkte att det kanske kärvade i kulkopplingen eller så, gick ut och tittade… Det fanns ingen dragkrok på bilen…! Själv berättade jag om kunden som i våras kom med bärgare och hämtade en hyrbil med hjälp av s.k. Assistansförsäkring, vilket innebär att försäkringsbolaget betalar en hyrbil i tre dagar. När kunden inte hört av sig eller kommit tillbaka började vi leta lite, kundens bil, en Toyota modell ä, stod hos Ling´s Bilservice, han hade inte heller hört något från kunden..? Konstigt tänkte jag, men är ändå ganska van med att kunder inte förstår att de måste höra av sig om de behöver bilen mer än dessa tre dagar. Hur som helst, kunden var bosatt i Edsbro och i en liten håla brukar ju alla känna alla så jag ringde kollegan på OKQ8 där och frågade om han visste något. ”Nja, jag vet vem det är och jag tror de håller på att skiljer sig, killen är engelsman och jag tror han skulle flytta dit.” Jaha tänkte jag, idag är det onsdag… då kommer han troligen med färjan på fredag eftermiddag. Vi väntar väl till dess med att anmäla bilen. Fredagen kom och när jag sprättade posten var det med en liten Jiffy-påse, när jag öppnade den lät det ”plupp” och ut ramlade nycklarna till den saknade bilen och en liten skrynklig lapp där det på dålig svenska stod ”DIN BIL STÅR PÅ HAMNEN I NEWCASTLE”, då var ju den dagen komplett. Vilken hamn? Det finns åtskilliga i Newcastle. Jag chansade och ringde till den hamn som trafikeras av skandinavisk trafik, Port of Tyne, fick tala med en jättesnäll tjej, säkert utflyttad från Skottland, hon var så snäll så hon gick ut på jätteparkeringen och letade, ringde tillbaka och bekräftade att bilen stod där och att den såg okej ut. Detta skulle ju kunna vara en tråkig och jobbig historia, speciellt om man är negativt lagd och gärna letar problem. Eftersom jag ju är den motsatta typen, som ser problem som utmaningar och erfarenhetsgivare tänkte jag naturligtvis något snällt om idioten som lämnade bilen där… Tur i oturen skulle jag till Skottland på en konferens en vecka senare, som det flesta vet är jag en stor älskare av Skottland och dess drycker och på detta vis kunde jag stanna några dagar extra, ta tåget ner till England och ta färjan hem. Visserligen blev jag blåst på betalningen för bilen, men fick några mycket sköna extra dagar i Skottland. Jag lärde mig också att snabbmaten no.1 i Glasgow inte längre är Fish and Chips. Utan Deep fried Mars bar and Chips!!! Undrar vilken svensk snabbmatskedja som ska bli först att hänga på. Friterad Japp o Strips….. Jag har inte varit i Fjollträsk hela tiden, det hade jag inte tid till. I tisdags åkte jag till macken efter lunch för att kolla posten, mail och annat. Då kom den där tobakssäljande kvinnan jag bloggade om tidigare in med en smörgåstårta, det var ju trevligt. Undrar om hon vet att vägen till mannens hjärta går via magen… Jag hade inte tid äta då, skulle ju tillbaka till Fjollträsk. I vilket fall som helst ligger hon bra till hos mina barn, som var som vargar på tårtan när jag väl kom hem på kvällen. Nu ska jag sätta ihop presentationen till kvällens whiskyprovning. Whisky around the world. Undrar hur jag ska klä mig? Kilt, boots och cowboyhatt…

Dofter

Idag har det varit en alldeles svenskt lagom dag. Ingen stress o ingen press. Åkte t.o.m. hem i tid. Egentligen för att byta om och åka på en sammandragning i Arboga med Västar Mälardalens Marknadsförening. Men ack vad jag bedrog mig, det var inställt. Tråkigt att man inte blev meddelad. Kom att tänka på det här med dofter. Vi hade lite strul med reningsverket i morse. Kan lova att det inte doftar jasmin om det som renas ut. Uuuuäää.. En annan doft som dykt upp idag är vinter. I morse var det 5 grader kallt när jag for till jobbet, och det luktade ingenting, sådär ingenting som bara Svensk vinter på landet kan lukta. Kom till jobbet lagom frusen. Kaffet luktade mycket bättre än på sommaren, konstigt. Samma kaffe, samma kaffemaskin. Jag köpte några nya hyrbilar idag. Dom luktade modernbilsnytt. Inte så där gott, oanvänt och spännande nytt som bilar gjorde förr, bara kliniskt ren plast. Min 33 år gamla Rolls luktar nyare än nya moderna bilar, det är en fröjd att öppna dörren och känna doften av riktigt skinn och trä. Dagens höjdardofter var i alla fall på eftermiddagen när jag var på Ögir och luktade igenom Whiskyn vi ska ha på nästa veckas provning. Både spännande och väldoftande, mmmm. Hoppas det blir lika bra som förra gången, och gången innan, och gången innan det, och… I morgon är det fredag. Full fart mot helgen.

 

Glad

När jag skulle kolla om min förra blogg ramlat på plats, såg jag att Johan Hoffstedt tar över Skinngubben. Efter att ha ondgjort mig över antientrepenörer i regeringen, känns det bra att läsa om en entreprenör som Johan. Hoppas det går bra. LYCKA TILL JOHAN.

 

Arg

Jag är arg. Riktigt j…la p..sförb…d. Normalt sett är jag en ganska godmodig människa som inte hetsar upp mig i onödan. Även om dagarna är stressiga ibland, måndagarna haglar och skattmasen jagar en, så brukar jag ha en ganska jämna puls. Men nu har GP och hans handgångna män/kvinnor retat upp mig så till den milda grad att jag snart behöver dubbel dos blodtrycksmedicin. Det finns ett lagförslag om att alla bensinstationer som säljer mer än 1000 kubikmeter bensin om året måste installera pump och kringutrustning för att sälja någon typ av förnyelsebart drivmedel. Det är självklart bra från miljösynpunkt. Men om inte om fanns skulle vi inte behöva några men. Enligt förslaget ska verksamhetsutövaren själv ta investeringen och en så liten bensinstation har troligen inte marknad för det och definitivt inte ekonomi. Det som gör mig så för…d är att en kvinna som heter Anne Ludvigsson, är socialdemokrat och dessutom sitter näringsutskottet har en syn på dessa småstationer som är fullständigt verklighetsfrämmande. Vi bensinhandlare har via vårt branchförbund, Svensk Bensinhandel, protesterat mot detta förslag genom att skriva till ett antal politiker, i svaret som kom från Anne Ludvigsson skriver hon följande. ”Den allra minsta bensinhandlare som kommer att åläggas att erbjuda sina kunder ett förnybart alternativ är en mack som säljer 1000 kubik konventionella drivmedel per år. Räknat på ett bensinpris på 12 kr litern ger detta en omsättning på 12 milj kr. Till detta kommer även övrig försäljning. Med tanke på att en villaägare lägger mellan 100-150 tusen kronor på bergvärme framstår mackägarens investering i ett förnybart alternativ för 200-300 tusen kronor som överkomlig.” Det skrämmande i detta är att på den omsättning hon talar om är 2,4 miljoner moms som går direkt till statskassan, c:a 6 miljoner är drivmedelsskatter som knappast kommer bilägarna till godo och c:a 3,4 miljoner är vad bensinen kostar att köpa in från oljebolaget. Återstår gör något mellan 140 och 180 tusen, vilket i bästa fall betalar elen på macken. Hur kan man sitta i näringsutskottet och tro att en omsättning som består av skatter ska komma handlaren tillgodo? Är hon representativ för sossarna i näringsutskottet? Eller… Jag skrev ett brev till henne och talade om vad jag tycker, ska bli intressant att få hennes svar. Annars har det varit en bra dag idag. Jag var i Fjollträsk på ett möte och det ända anmärkningsvärda hände på hemvägen, det var en bil som tappade bakhjulet på E4´an mellan Stockholm o Södertälje. Märker man inte om bakhjulet sitter löst och bilen ruskar…?

Dessa j..la måndagar

Måndag igen. Dom förföljer mig. Varenda vecka börjar med en måndag. Kan man inte kalla första dagen i veckan ”dag 1” eller något liknande? Tror jag ska skriva till GP och klaga, han gillar ju att bestämma saker o ting, han kanske kan bestämma att måndagar inte får finnas. Dagen började som en normal dag, billeveranser, räkna kassan o.s.v. Sedan började det. Läckage i tvätten, ut å skruva och byta slangar. Datahaveri på kontoret, omstart, nehej det gick inte, nu vill den inte starta alls, testar med felsäkert läge, jaha då gick det, startar  om igen och vips så fungerar det. Kan ingen stämma Bill Gates för att han ger folk högt blodtryck? Gårdagens kassa stämde inte, bara att sätta sig och läsa journalremsor. Datahaveri i kassan, Cash Guarden låser kassan, bara lite rengöring, skönt gick snabbt. Skärmtaket blåser sönder, bitarna hamnar på hyrbilar som stod nedanför, underbart, man blir så lycklig. Varning för lågt tryck i reningsverket, förb… måndagar. Vid elva-tiden skulle Konny byta reklambudskap i våra skyltar, det gick ju sååå bra. Beror troligen på att det är måndag, inte på blåsten. Å andra sidan kanske det blåser för att det är rmåndag… Var på ett intressant föredrag på Rotary. Tillbaka till jobbet, nu hade tomemballaget på baksidan blåst iväg så vi fick jaga kartonger ända ned till Schille. Nästa ”måndag” råkade Elisabeth utför, hon hade gått med gylfen öppen hela dagen, inte förrän hon kom in till kontoret var det någon såg det, jag. Snygga trosor. Gick igenom posten och hade en påminnelse från Svenskt Näringsliv som ville ha lönestatistik för september. Tror någon att det j…la löneprogrammet ville skriva ut det för rätt period? Nej då, det blev till att använda papper o penna. Dagen fortsatte i samma stil, nu skulle jag testa ett nytt biluthyrningsprogram, det gick ju måndagsbra att installera. Saknade filer, Windows känner inte igen filtypen, virusprogrammet skriker m.m. m.m. Just nu sitter nog supporten och kliar sig i huvudet. Kanske har jag ett svar imorgon, då är det ju tisdag, härligt….

Hemma igen

Ja, då var man tillbaka i grottekvarnen. Kom i säng 01,30 i torsdags morse, upp vid 05,30, ville hinna förbi jobbet innan ett möte i Stockholm. Ett möte som mest handlade om de nya trängselskatterna i Stockholm. Vi kom i alla fall fram till hur man ska köra för att slippa betala… Tänk att det är så kul att lura myndigheterna. Sedan hem och börja gå igenom 80 centimeter post. Att det kan komma så in i h..te med papper på bara en vecka. När jag rensat bort reklamen var det 35 centimeter räkningar. Efter att ha sprättat kuverten och lagt räkningarna på hög var det bara en dryg decimeter. Undrar om jag ska tappa några i runda arkivet? Nu var allting i alla fall öppnat, och nu var det kvällens höjdpunkt, Peps o hans Blodsband lirar på Ögir. En riktig höjdarkväll, visserligen blev det lite sent, i säng 01,30 återigen. Men vilken spelning, och vilket kanonljud!!! Fick i alla fall sovmorgon till 06,00. Nu var det dags att börja registrera alla dessa fakturor, med några mellanspel med att leverera hyrbilar, var jag klar kl. 15,00. Lyssnade på radion medan jag satt vid datorn, hörde att en självmordsbombare varit i Karlstad, han måste väl ändå ha missat något på genomgången. Hörde också att Usama Bin-Laden har en glömsk bror, Varvar dejag Laden. Det kanske var han som snurrade till det? Nu är det i alla fall kväll och jag har tagit ”hämnd” på alla fakturor som kom, jag har skrivit egna och det blev en 25 centimeter hög trave. Hämnden är ljuv. I morgon ska jag vara chaufför på ett bröllop i Eskilstuna, alltid lika trevligt att ta fram Rollsen.

 

För många

Jag glömde ju skriva om resan till flyget. Det händer ju ibland att någon inte dyker vid bussen. Men idag skulle vi hämta några som varit i Jordanien och fått skjuts till Israeliska gränsen. Hur mycket reseledaren än räknade, var det för många, inte bara i förhållande till platser i bussen, utan totalt sett. Det slutade med att hon satte dem i en taxi, och dom mötte upp oss vid flygplatsen. Frågan är alltså. Har Jordanien börjat med kloning? Eller är det arabiska terrorister utklädda till svenska turister? Eller är det helt enkelt Apollo som inte har koll på läget? Om det dyker upp en ny blogg, så kan vi nog avskriva det där med terrorister i alla fall. För planet blev inte kapat.

Nuär det över

Nu sitter vi på Ovda Airport och väntar på flyget hem. Tråkigt. Inte nog med att väntandet är tråkigt, det är tråkigt att behöva åka hem. Det har varit en underbar vecka med sol, bad och nya upptäc.kter. Kul att ha barn som inte är rädda att prova ny mat eller annorlunda upplevelser. Jag frågade barnen vad som varit bäst. Ccilia tyckte allt, och Ida tyckte att simma med delfiner. Robin utstötte något gutturalt läte, så jag vet inte vad han menade. Min nästa blogg blir hemifrån. Macken, her I come..

A -2

Jaha, måndag kväll! Bara två dagar kvar, sedan är det tillbaka i stressen igen. Det har varit en sällsynt trevligt måndag. Ingenting som gått på tok, vi har varit på Dolphin Reef hela dagen. En fantastisk strand där vilda delfiner sökt sig till människan och man har funnit fullständig harmoni hos varandra. Stranden är avdelad för att delfinerna inte ska känna sig stressade av alla som badar, men man kan få följa med på en guidad simtur med delfinerna, det gjorde Robin o Ida, en sagolik upplevelse att vara tillsammans med dessa enorma djur. Senare satt vi allihop på bryggan och plaskade med fötterna i vattnet, då kom delfinerna fram, tittade på oss, kvittrade lite och drog vidare. Undrar om delfiner någonsin har "såna där måndagar"? Nu sitter jag åter på balkongen och kollar in Eilat by night. Om en stund kommer min kusin m. familj och plockar upp oss för vidare transport till en av mina absoluta favorit restauranger, El Gaucho, en argentinsk restaurang med det mest sagolika kött man kan tänka sig. Mmmmm.....

Semester dag.3

Så skönt med semester. Vi har badat o slappat. Igår var vi till Massada och kollade in hur kung Herodes bodde, rätt lyxigt för sin tid. Han hade t.o.m. bastu! Vem sa att finnarna uppfann den? Sedan for vi till Döda havet, häftigt att lägga sig ner i vattnet och flytande läsa tidningen, utan luftmadrass. Ida tyckte det var lite otäckt först, men sen var det bara kul. Bussen tillbaka till Eilat. Nu skulle det bli skönt med en dusch och sedan käka middag. Men oj, vad svårt att hitta bord. För det första är fredag den stora "gåutdagen", för det andra har de muslimska grannländerna tyligen semester efter ramadan, då är det uppenbarligen populärt att åka till Eilat. Efter lite väntande fick vi i alla fall bord på en mexikansk restaurang, maten var perfekt, det är allmänt bra restauranger här. Personalen försökte sätta en latinotouch på allting, men jag blev riktigt full i skratt av deras musikval. Det var nämligen Gipsy Kings, om jag inte har fel är dom ett gäng glada zigenska spelemän från Frankrike och inte Mexiko. Jag försökte påtala det, men det var ingen som förstod. Idag har vi kollat in livet i Röda havet, både under och över vattnet. Fantastiskt vackert. Nu sitter jag med en GT på balkongen medan ungarna är nere i poolen. Livet är bra skönt ibland! Var det någon som sa något om en mack...?.

Dagen S

Äntligen dagen S, S som i semester. Gick upp vid fem, duschade, fixade mustaschen o väckte barnen. Underligt att det är så lätt att gå upp i ottan när man ska på semester, men så jobbigt när man ska till skolan. Vi åkte straxt efter kl. sex, naturligtvis var jag tvungen att stanna till vid jobbet, vanans makt. Allt gick bra till Arlanda, vi hittade parkering och checkade in. Robin fastnade i säkerhetskontrollen med sina skor. Jag trodde väktaren tog dem för krigsfartyg, men det var visst stålhättan. Däremot sa ingen något om min Victorinox-kniv. Konstigt... Men man kanske utgår ifrån att Bin-Laden inte flyger charter, han har väl privatjet gissar jag. Dagens höjdare var i allla fall när flygkaptenen hälsade oss välkomna ombord och ursäktade att vi skulle bli lite försenade. Andrepiloten hade sovit över... Många i planet grymtade, men jag tyckte det var ganska komiskt. Just nu är kl. 14.30 och vi landar om c.a 45 minuter. Skönt.
Nu är kl. 20.15 och jag sitter med en öl på balkongen. Straxt ska vi gå o käka. Intressant incheckning på hotellet. Receptionisten var som en krokodil. stor käft och inga öron. Hon malde på och jag försökte svara efter bästa förmåga, men hon verkade inte lyssna. Fick i alla fall nyckeln och jag tyckte hon sa att vi skulle gå ut till vänster och in i nästa huskropp. Samlade ihop barnen, Ccilia var hur kissnödig som helst, väskorna och mig själv, släpade bagaget över gården, tog hissen till fjärde våningen. Var är rum 428? Det står ju 461-480! Fan, det måste vara nästa hus. Samma släpande igen, upp till fjärde. För att konstatera att där fanns rum 431-460! Nu började Ccilias kindtänder stå under vatten. Vi får gå tillbaka och fråga. Släp, släp. När vi äntligen kom tillbaka till receptionen såg jag att direkt till HÖGER om disken fanns det hissar. Vi chansade, åkte upp, klev ur. OCH STOD MITT FRAMFÖR RUM 428. Visst är livet underbart.

S - 1

Äntligen sista dagen före en välbehövlig semester. Nu ska jag tömma och städa skrivbordet, skicka de sista fakturorna för oktober, lägga tobaksbeställningar för två veckor, instruera alla vad de ska göra, handla saker att ta med m.m. m.m. Ojdå, tiden räcker visst inte. Jag hade ju några möten inbokade också. Sedan dyker ju alltid olika frågor upp, från både kunder o personal. Jag måste ju boka tid med facket också. Helvete, klockan är redan 12. Knack, knack har du tid? In kommer en synnerligen vacker, sexig och trevlig kvinna som representerar ett av de större tobaksbolagen. Jaha, jag var ju visserligen i tidsnöd men hon ser ju väldans bra ut, så varför inte? Vi pratar om att öka tobaksförsäljningen och blir så inne i vår diskussion att jag glömmer besöket som bokat tid och står o väntar. Nåja, vi kom överens och mitt besök från Volvo tar plats. Vi pratar biluthyrning och det är ju kul. Oj, oj klockan är redan 15 och jag har inte ens börjat med månadsstatistiken som de större kunderna ska ha, det är ett jobb på 3-4 timmar, dessutom ska jag vara på styrelsemöte i Rotary kl. 18. Det är konstigt att S-1, dagen före Semester alltid är så stressig. Nu är klockan 22,30 och jag har nästan packat klart. Om 6 timmar sticker vi, till Eilat. Hej då Macken....

Backspeglar

Dagen började riktigt bra. Tvättmaskinreparatörsmänniskan kom straxt efter sju imorse och var klar efter lunch. Jag är lite förvånad att han lyckades laga ”ett fel som inte kan uppstå”. För då kan väl inte maskinen ha varit trasig? Eller? Nåja, ett trevligt lunchmöte på Rotary och dagen kändes riktigt bra. Två dagar kvar till semester o allting. Men efter lunchen började det. En hyrbil hade inte kommit in på flera veckor, och ingen i personalen hade något med det att göra! Konstigt? Jag tog fram detektivtakterna och började söka kunden, det ena telefonnumret hade antingen upphört, eller så var det till någon annan människa. Inte ens adressen var riktig, men däremot personnumret. Det visade sig att killen bodde i Ödeshög och hade ett ovanligt efternamn. Jag slog in namnet på hitta.se och fick några träffar. Jag ringde det första namnet och, BINGO! Det var killens före detta svärmor, det vet ju alla att svärmödrar ska man hålla sig väl med, men när de är före detta ligger man lite pyrt till. Jag fick veta allt och lite till om vilken dåre jag hade att göra med, jag var nöjd med att få veta att bilen fanns i Ödeshög och även killens telefonnummer. Jag slängde mig i bilen, kopplade på en kärra och drog till Ödeshög. Vid Örebro började jag ringa polisen, fick tala med en jätterar tjej på ledningscentralen i Linköping som gärna hjälpte till, men jag var tvungen att göra en formell anmälan först. Jag kopplar dig, sa hon. Tack tack. Då började måndagssyndromet. En automatisk röst sa, välkommen till polisen. Vi har många samtal just nu, men besvarar alla samtal i tur och ordning. Du har plats nummer sju. Jag körde på, tack o lov för handsfree i bilen. När jag passerat Askersund o lite till var jag framme på plats 2. Då blir det måndagscrescendo! Mitt i svacka på vägen, efter 45 minuter i telefonkö, bryts samtalet. Då ska uppfinnaren av telefonköer vara glad att han inte satt i samma bil som jag. Jag ringde i alla fall tillbaka till den första jätterara tjejen och talade om vad som hänt. Oj då, häng kvar lite. Klick klick, så svarade en kille som direkt tog upp min anmälan. Tillbaka till tjej nr.1, nu var jag i Motala och hade en dryg halvtimme kvar. Kan jag få lite Polis-backup, man vet ju inte vad det är för folk man har att göra med, och enligt föredettasvärmor så verkar han vara kapabel till vad som helst. Käkar bebisar till frukost, eller nåt. Ja visst, jag skickar en patrull. Klockan 16 var jag framme, men där fanns varken bilar eller poliser. Jag hoppade ur och gick runt huset, ifall bilen var dold, men nej då ingen bil. Jag gick tillbaka till min bil och ringde hem till killen, en tonåring svarade att pappa åkte till Linköping för 10 minuter sedan. Typiskt, 10 sketna minuter. Har pappa något mobilnummer? Ja visst, nummer si å så. Jag ringde numret och fick faktiskt svar. Ojdå, har jag glömt lämna bilen… JA! Och jag ska ha den tillbaka idag! Tyvärr, jag kan inte komma till Köping förrän på onsdag. Behövs inte, jag står utanför din dörrmatta och väntar. Ridå! Medan jag väntar att han ska komma med bilen dyker polisen upp och undrar hur fort jag kört som hann före dem. Jag orkade inte svara på frågan. De fick lite kompletterande uppgifter och åkte igen. Men gav mig ett direktnummer om jag skulle behöva. Tack. Killen kommer tillbaka, kör upp bilen på släpet och talar om att han får in pengar senare i veckan. Den har man ju aldrig hört förut... Jaha, suck, men backspegeln är ju trasig. Ja det var en lastbil som körde på den, de skulle ringa dig. Varför skylla ifrån sig? Jag talade om att jag inte bryr mig om det, det är han som är skyldig att ordna den. Varsågod och fyll i en skadeanmälan. Du är nu uppe i en skuld på c:a 27 000.-. Det är lugnt svarade han, jag får in pengar senare i veckan. Undrar hur en kille vars kreditupplysning skulle räcka till att tapetsera en normalstor gymnastikhall med ska få in så mycket pengar. Nåja, nu var klockan mycket och det går inte så fort att åka hem med släpkärra, så jag åkte. Hemresan gick bra, men när jag kom in på kontoret låg det en skadeanmälan på en annan bil. Vad hade hänt med den då? Jo, han hade mött en lastbil, det var lite trångt och backspegeln rök…

En konstig lag

Söndag morgon, det var en lååång natt. På riktigt. En hel timme längre. Det var välbehövligt, jag behövde vila ryggen efter gårdagen slit. Igår var jag "skogsbonde" och det kändes i ryggen, att stå i oländig terräng och såga med ryggen i konstig vinkel sätter sina spår. Jag hade i alla fall god hjälp med att samla ihop riset och köra hem veden. TACK, till Ida, Ccilia och Marianne. När det gäller konstiga lagar så lär det finnas en som lyder ungefär så här. "Om något kan gå sönder, då gör det det, på den mest dumma tid" (det är säkert GP, som hittat på den lagen). Jag tänker på tvättmaskinen på jobbet. I freddags kväll 2 minuter innan hemgång händer det. Takborsten hoppar ur sitt spår och dunsar i backen. Ojdå.. vad gör vi nu? Ringde servicekillen som sluddrade att det är ju fredagskväll, och såna fel kan inte uppstå. Det var ju tråkigt, men nu har det hänt. Ja ja, jag skickar över en kille. Lördag förmiddag ringde jag igen och frågade när hjälpen skulle dyka upp. Ja just, vad var det för fel på din maskin? Takborsten! Ja just ja.... Det kan inte hända. Nej, jag vet, det kunde det inte igår heller men nu har det hänt. Ok, jag ska försöka få fram delar, men det är lite svårt på helgen. Jaha, får väl vänta då. Fredagskvällen blev i alla fall lyckad, jag och sonen var på Ögir's 1 års-kalas, vi fick god mat, gott att dricka, och massor med skön musik. Bl.a. en kille som heter Henrik Levy, som verkligen var kanon. Jag köpte en skiva av honom och såg fram emot att få lyssna på den ihop med ett glas Dalmore på lördagskvällen. Tror någon att skivan fungerade? Självklart inte, vi hade ju ovanstående lag att ta hänsyn till. I ungarnas billiga CD-spelare fungerade den, men inte i min, allt annat än billiga CD. Konstigt hur det kan jävlas. Det fick bli Eric Clapton till whiskyn istället. Hustrun var på 1985-kalaset och kom hem vid 5,30 i morse. Hon är fortfarande medvetslös så jag har inte fått några recensioner. Men jag misstänker att det var en blöt fest. Nu ska jag såga färdigt det sista från igår, om jag inte fimpar ena armen skriver jag säker något igen...

En dag, ett liv

ÄNTLIGEN! Igår blev jag klar med inventeringen, kanske inte låter så märkvärdigt men alla som bedriver detaljhandel vet hur jobbigt det är sitta och bläddra i gamla fakturor och leta nettopriser. Men nu är det klart. Gårdagskvällen var en trevlig upplevelse, jag ledde whiskyprovningen på Ögir. Det är en fantastiskt trevlig stämning varje gång. Per o Lotta har verkligen gjort en lyckad satsning och skapat något som många inte visste saknades i Köping. Hoppas det går bra för dem, och att de kan fortsätta i samma stil. Ögir fyller 1 år imorgon, stort grattis. Med på provningen var en lokaltidningsredaktör, han såg ut att njuta av stunden. Jag skriver detta på tåget till fjollträsk kl. är 07.15, jag är på väg att hämta min bil hos han med skägget. Hoppas han inte tappat bort den eller nycklarna, jag har bara någon halvtimme på mig att ta mig från verkstaden i Bredäng till ett möte i Brottby, d.v.s. ta mig från södra Stockholm till norra mitt i värsta rusningstrafiken. Lustig prissättning på SJ för övrigt, jag skulle beställa biljett via Internet, en enkel Köping-Fjollträsk, en vanlig biljett utan plats kostade 150.-, en första-klass biljett med egen plats och fritt kaffe kostade 204.-. Ett lätt val, men hur räknar man egentligen. Sätta en kaffetunna som mig i första-klass! Det blir en dålig affär för SJ. Det är väl å andra sidan inte första gången de gör en sån.                                                                                                                                                                                                    Nu är det kväll och jag är tillbaka på macken. Har just träffat en utbildningskonsult som ville sälja en ledarskapsutbildning till mig. Trevlig prick, vettig utbildning. Han kunde t.o.m. skriva uppochner… Kanske dags att förkovra sig lite…

 

Måndag på tisdag

Det finns fler än jag som har måndagar. I morse skulle jag lämna min bil på service, och samtidigt hämta en hyrbil, som varit på reparation på samma ställe. När jag kom fram blev jag mottagen av en trevlig kille, han frågade om reg.nr, och det fick han. Då började det. Han kliade sig skägget, rafs rafs, och letade efter arbetsordern, efter en stund hittade han den och skyllde alltihop på chefen. Undrar varför chefer alltid blir beskyllda? Jag vet en till som blir utsatt ibland.. Han tog nyckeln och gick. Men, hallå! Jag skulle ju förklara vad som var knas med bilen. Jaha, rafs rafs, var det inte bara service? Nej, det står på arbetsordern att jag skulle visa hur motorvärmaren beter sig. Jaha, rafs rafs, vi går väl ut då! Jag visade vad som var fel sedan gick vi in, och han försvann igen. Hallå! Jag skulle ha en bil med mig hem också. Jaha, rafs rafs, vad är det för en då? En Freelander, ni har bytt topplockspackning. Jaha, rafs rafs, undrar var nyckeln är? Han sprang runt en stund, tittade i plastlådor och nyckelskåp, men hittade ingenting. Sedan försvann han ut på verkstaden och letade. Under tiden kommer en av mekanikerna in och frågar om jag skulle hämta RTE 245. Jo, jag står och väntar på nyckeln. Jag har just kört fram den sa mecken och flinade, här är nyckeln, varsågod, men du måste ha radiokoden först, jag gjorde bilen strömlös. Då kommer han med skägget tillbaka. Stor suck, när han ser att jag fått bilen. Mecken ber honom ta fram koden på datorn, och han sätter sig vid skärmen. Tror någon att Internet fungerade? Nejdå, han fick ingen kontakt, istället satt han och klickade med musen och kliade sig i skägget, rafs rafs. Efter en stunds rafsande får han igång datorn och hittar koden. Allt frid o fröjd, nu kunde jag åka hem.                                                                                                                                                                                                                                                  Kontentan av denna händelse är att kundmottagare på bilverkstäder har måndag på tisdagar…

 

Måndag igen!!

Det är konstigt. Precis som förra måndagen ska det j…las. Inte lika mycket, men ändå. Det började i morse med att bilen var full i stelfruset lappmögel. När jag väl kom till jobbet vid sju-tiden hade hyrbilspersonalen sovit över. Typiskt måndag! Vi hade ett tiotal bilar att leverera före kl. åtta varav flera skulle tankas upp, tvättas och bytas hjul på. Kunderna stod och stampade och väntade, bilarna skulle ju ha varit varmkörda och avsnöade. De blev lite lugnare när jag förklarade mina teorier om måndagar. Men är man stressad så är man. De uppskattade i alla fall kaffet vi bjöd på. Sedan gick allting bra… En stund… Då ringde en kund, som inte hade vinterdäck på hyrbilen och berättade att han hade punktering mellan Köping och Västerås, hur svårt kan det vara att slänga på reservhjulet? Dagen rullade på, nu skulle jag till Avesta med några motorcyklar som behövde servas. Vi satte fast dom efter konsten alla regler, men nog f..n rök det en backspegel i alla fall. Man ska inte utmana ödet på måndagar. Väl på väg hem, mitt på Solmyravägen sitter det en räv. Den mest urbota korkade räv jag någonsin sett. Den satt helt stilla mitt i min körbana och bara flinade. Han visste inte att mitt ekipage vägde över 4 ton… Hur som helst lyckades jag stanna, när jag väl tutade tittade han till och lunkade sakta av vägen. Nu återstår frågan. Var han suicidal, eller hade han samma bekymmer med måndagar som jag? Jag räddade i alla fall dagen åt en kund nu ikväll. Han var en av de där i morse som fick dricka kaffe istället för att åka bil, han kom tillbaka och ville förlänga hyran, han hade inga vinterdäck till sin bil. Men trots att vi har närmare sjuttio hyrbilar vill det inte räcka alla gånger. Tyvärr kunde han inte ha bilen längre än till kl. 16 imorgon sedan var vi tvungna att ha den till en annan kund, det räckte inte åt honom, så istället hyrde jag ut fyra vinterhjul till honom. Ännu en nöjd kund.                           Angående ljuset som tycktes strömma upp från golvet häromdagen. Det var bara någon som spillt ut flourucerande glykol på golvet. Tänk vad fantasin kan lura en…

Vilken kaos!

Dagen började som gårdagen slutade. Kunder som tydligen inte var läskunniga kom redan vid sjutiden och ville ha billig bensin. De försökte på alla möjlig sätt beveka Monica, men henne sätter man sig inte på. Själv kom jag vid åttasnåret och började förbereda. Straxt efter började folk köa. Vad gör man inte för att vara först med att tjäna en slant?  Vid nio kom HAN. En andäktighet sänkte sig över hela macken och det kändes som om ett inre ljus strålade upp ur golvet. Kungen kom in på kontoret! Vi tog en kopp kaffe tillsammans och jag kan avslöja en hemlis. Han går på toa som vanliga människor… Nu var klockan nästan tio och när man tittade ut såg det ut som starten av La Mans 24-timmars, ”Gentlemen start your engines”. Så fort någon av oss tittade ut ryckte det i kopplingsfoten hos någon och bilen studsade lite framåt. Klockan tio gick startskottet, nu blev det huggsexa. Det är lustigt hur vi människor blir som vargar som slänger sig över ett byte när det är rea. Efter lite gruffande hit och dit blev köerna lite mer disciplinerade efter någon timme. Sen flöt det på ända fram till kl. två, då var det lite nerv igen. Speciellt bland de en bit bak i kön som hoppades de skulle hinna tanka innan priset återgick till det normala. Under tiden smög Kungen runt bland kunderna, hälsade på sina undersåtar och gav alla vackra damer en ros. Snyggt jobbat Janne, tack.                                                                                                                                                                                                               Äntligen kväll. Hem och få lite kistan, och började förbereda onsdagens uppdrag, whiskyprovning på Ögir. Satte mig sedan vid TV´n och tittade på Robinson, men blev störd av telefonen. Det var kemleverantören och skrotarn som ville komma och tulla på mitt whiskyförråd. Visst välkomna! Skrotarn å jag skrattade och hade trevlig, men kemleverantören blev lite sömnig. Hoppas han tog sig hem i god ordning. God natt…

Dag med drag

Kul med dagar då det är både drag och flyt. Jag har hunnit med att hämta o lämna massor med hyrbilar, köpa och hämta nya bilar, en trevlig lunch med dottern, bokföring, lönekörning, uppdatera en kollega på presentationen jag åkt runt med och naturligtvis serva kunderna efter bästa förmåga m.m. m.m. Största delen av dagen har ändå gått åt till förberedelser för morgondagen. Det är mycket som ska ordnas när man väntar celebert besök. Imorgon kommer ju Calle, som vi polare säger, på besök. Hoppas att många av er läsare också dyker upp. Det blir nog ett riktigt kaoskalas! Dagens bästa stund var i alla fall för en stund sen. Äntligen börjar jag se slutet på pärmen med inventeringslistor som ska räknas och summeras. SKÖNT!               Det är lustigt med oss människor och hur olika vi reagerar på samma budskap. Ni som såg vår annons i dagen Bbl/AT såg naturligtvis våra erbjudanden. Men frågan är om ni såg att de gäller i morgon? Många har i alla fall inte sett det annat än när det gäller bensinpriset. Det har varit jättemånga här och velat köpa chokladaskar, korv och annat till nedsatta priser, trots att det gäller imorgon?! När det gäller bensinpriset är det säkert ett tiotal kunder som ringt och undrat om de kan få komma idag eftersom de är bortresta eller inte har tid imorgon... Rekordet tog kunden som undrade om han kunde få komma ikväll. ”För imorgon är det så långa köer” !!?? Vad tror han vi vill…

En riktigt hygglig dag

Idag har det mesta fungerat. Kors i taket! Ingen tvättmaskin som gått sönder, inget släp fullt i skit. Egentligen inget att blogga för. Om det inte varit för en annan mustaschprydd gentleman från Kungsör, han har en Basset hound som heter August, som visste att jag höll på att blogga, och hade läst om mina hot om att trycka till Göran Person i mina texter. Till saken hör att han dessutom är en ännu större anglofil än vad jag är, och stolt över det. Han tittade egentligen in i går kväll men eftersom det var efter jobbet räknas det till idag. Han kom med lite tips om vad jag borde skriva. Han sa att om sossar, kommunister eller gröna khmerer vinner valet nästa år, lovar han att hjälpa GP med arbetslösheten. D.v.s. höja den genom en industriflytt till Stora Brittanien. Jag tyckte det var lite hårt. GP kan ju ta det personligt och bli ledsen i ögat.. Men hur som helst, vi slösnackade lite och han undrade vad klockan var. Mitt svar var om han ville ha svensk eller engelsk tid. ? Då visade jag att jag har en klocka med LandRover logotype på vänster arm, som visar engelsk tid, och en vanlig klocka med svensk tid på höger arm. Vem är mest anglofil nu?

Blodtryck

Det är ett spännande och omväxlande liv på macken. Igår blev inget bloggande, då var jag i Fjollträsk hela dagen på samma typ av möte som i Åre i helgen. Kvällen avslutades på Wallmans Salonger, mycket trevligt. Det roligaste var ändå i kön. De hade en lustigkurre som gick runt och skulle roa gästerna som väntade, han hade en lite fjunig mustasch som han försökte styla. Efter en stund kom han fram till oss. När han fick syn på mig håll han på att bryta ihop… Jättekul. Idag var det dags att kolla hälsan igen, i fredags var det blodsockret idag var det dags för blodtrycket, som var för högt vid servicen. Hur får man ner blodtrycket när man är en stressad biluthyrare, vi har 66 bilar i parken men idag har vi haft 71 bokningar…?! Det var ett trixande, trollande, levererande och lånande hit o dit. Jag höll på att bli tokig. Dessutom hålla sig lugn. Inte stressa men ändå hinna i tid till Familjeläkarna o.s.v. Men det var inga problem, jag kom på att för tjugo år sedan var jag med i någon slags föräldragrupp och fick lära mig andningsteknink. Tänk att det kan vara likadant att hyra ut bilar som att föda barn…. Alldeles nyss var det ett äldre par i butiken, de såg ut at vara runt 300 år eller så. Dom tankade och frågade efter vägen till Hästen-Butiken. Jag förklarade att de skulle ta vänster i trafikljusen, sedan rakt fram till rondellen där de också skulle svänga vänster, så skulle de se butiken. Damen tittade lite frågande på mig. Sedan sa hon lite försiktigt och stammande, men… men… man får ju inte svänga vänster i en rondell. Gissa om jag hade svårt att hålla mig för skratt?! Hur som helst så fann jag mig och sa till damen att istället ta tredje till höger. Med tanke på hur gott jag skrattade efter det kommer jag säkert att bli lika gammal som de…

 

Katten Gustaf har rätt

Katten Gustaf har en poäng när han säger att han hatar måndagar. Av någon anledning så kör det alltid ihop sig på måndagar. Det började med att telefonen ringde 05,20. Hej det är Emma kassan har fått tokspel. Vad ska jag göra? In o fixa kassan, sedan börja leverera hyrbilar kors o tvärs i stan. Självklart är det några bilar som inte kommit tillbaka som det var tänkt. Det är ju måndag. Boka om det ena kontraktet efter det andra. Oj, slut på bilar! Det är ju måndag. Efter att trollat lite och lånat lite bilar är det dags igen. ”Dan, det kommer inget vatten när tvätten ska skölja!” Tja varför inte? Det är ju måndag. Fixar en brusten slang. Telefonen ringer. ”Hej det är Tony, har du skickat adresslistan?” -Ja ja, den kommer det är måndag. ? i andra änden.  När jag ändå är på lunch kan jag ju hämta min klocka hos urmakaren. Det står ju på inlämningslappen, klar måndag 17/10. Jaså, delarna kom idag. Jag får den senare i veckan, tack tack. Självklart egentligen, det är ju måndag. Tillbaka på kontoret. Nu ska jag skicka fakturorna jag inte hann med förra veckan. Jaså, slut på toner! Det är ju måndag. Efter inköp av toner börjar maskinen skriva. Jag hämtar en kopp kaffe och går tillbaka. Papperstrassel! Det är ju måndag. I morgon är det tisdag, tack och lov!

 

Tillbaka i grottekvarnen

Då var man tillbaka på jobbet då. Här ser ut som vanligt på söndagar, massor med skräp på gården men inget i soptunnorna. Konstigt?! Nu har jag petat igenom lite av inventeringen, det är ett riktigt hästjobb. Jag funderar på att låta håret växa ut så jag kan slita det i förtvivlan… Nu får det hur som helst räcka för idag, jag har annat att göra. Ska ställa in Jaguaren för säsongen, tvätta hojen och dessutom finns det hur mycket som helst att göra hemma. På tal om att tvätta kom jag att tänka på något som hände för länge sedan. Det var på den gamla macken om någon minns hur det såg. I anslutning till butiken låg verkstaden och i anslutning till den låg tvätten. Jag arbetade ensam en kväll och vid 20-tiden kom en kille in och köpte en tvättpolett, inget konstigt med det. Någon timme senare började jag plocka undan utanför och skulle förbereda stängningen. Vi stängde kl. 21 på den tiden. När jag plockat undan och låst in kassan gick jag ut på verkstaden och skulle slå av huvudströmbrytaren till verkstad och tvätt, sedan gick jag vidare ut i tvätten för att låsa. Gissa om jag blev förvånad när jag ser att bilen som kom vid 20-tiden står kvar i tvätten och i bilen sitter killen, alldeles vit i ansiktet. Tvätten hade av någon anledning stannat mitt över dörrarna och bara borstat och borstat. Bilen var en gammal Toyota Celica utan b-stolpe och tätningen mellan rutorna var inte den bästa så killen hade suttit över timme och tryckt rutorna mot varann för att inte vattnet skulle tränga in. Han ska vara glad att vi inte stängde kl. 22.

Hemma

Då var man hemma igen. Sju timmar händelselös bilåkning. Tur man åker engelskt, det gör ju resan njutbar åtminstonde. Det hade i alla fall gått bra för Robin i natt. Tack till er som var in till honom med glada tillrop. Han behövde "bara" jobba till kl. 4,30, sedan tog Majsans mer empatiska sidor överhanden och hon åkte ner och avlöste honom. Tack! Mycket uppskattat! Min presentation i Åre gick bra. Jag tror alla fick den information dom skulle ha, dessutom fick jag en del med mig hem att diskutera med OKQ8 vi nästa sittning. Nu återstår inte mycket av dagen. En öl, engelsk ale så klart, och lite musik. Så kan man krypa till kojs sedan. Det här med musik har fått en ny dimesion i det Sederowsky´ska hemmet. Jag har satt upp en stor antenn på husknuten, nu får jag in DAB-radio. Mycket spännande musik från jorden alla hörn. Godnatt

Holiday Club Åre

Nu har jag haft en god natts sömn, telefonen har varit tyst så jag utgår ifrån att det var lugnt på macken. Här är fortfarande blåsigt och svinkallt men regnet har slutat. Istället har det det snöat. När jag tittar ut genom fönstret ser jag Åreskutan och det verkar som om det nysnö där uppe. Efter att jag skickat bloggen i går kväll gick jag ner för att hitta en matbit. Jag hittade både mat, öl och kollegor. Det blev lite sent. Väl uppe på rummet igen somnade jag som en stock, skönt, för jag brukar ha svårt att sova första natten i en ny säng. Nu har jag duschat och rakat mig. Men tyvärr inte kunnat fixa mustaschen, hårtorken var sönder. kanske snälla Alexandra kan fixa den. Annars får jag väl se ut som en ruskbuske. Fick ett mail där avsändaren undrade varför jag ska informera om OKQ8-läget. Jo, jag är ordförande i något som heter OKQ8 Affärsmannaförening som är "paraplyorganisationen" för oss som äger och driver mackarna själva. Vi är c:a 240 stycken, sedan har OKQ8 själva drygt 200 stationer och ett hundratal drivs av kooperativa föreningar. Som min granne i Köping.

Nu har jag fått frukost, en ganska slätstruken sådan. Men jag fick både kaffe och snus, det var väsentligast. Angående släphistorien igår kom jag ihåg en annan historia om släpvagnar och skit. Det här var i februari och temperaturen var långt under noll. Vi hade hyrt ut en öppen vagn med höga lämmar till en kille på ett dygn. När tiden gick ut och ingen kärra var tillbaka började jag med lite detektivarbete och kom fram till att kärran stod hemma hos en kille i Valskog som hade fyllt trettio. Han lovade att komma tillbaka med kärran så snart han fick köra bil. När han kom var han lite bekymrad för hans kompisar hade fyllt kärran med hönsskit och ställt den på hans tomt, under natten hade det naturligtvis frusit ihop till en gigantisk iskub. Jag tyckte lite synd om honom, det var ju inte hans fel så han fick lämna kärran som den var. Hur ska jag nu bli av med iskuben tänkte jag. Då kom jag på att en kille i Kolsva hade berättat att han nyss köpte en kåk och hade stora planer för trädgården, jag visste också att han inte hade det så fett. Jag ringde honom och frågade om han ville ha gödsel till sin trädgård, alldeles gratis. Han skulle t.o.m. få låna en släpkärra gratis. Självklart nappade han på erbjudandet, även om han såg lite frågande ut när han hämtade släpet. Två dagar senare kom han tillbaka med kärran, tom. Skulle vilja sett honom stå med en hammare och hacka loss skiten bit för bit och lägga på snön i trädgården i väntan på våren.

Nu ska jag gå till konferensen och ställa upp mina grejer, återkommer i kväll. Då är jag förhoppningsvis hemma.

Åre

Då var man i Åre då. När jag for hemifrån var det 14 grader o strålande sol, här är 3 grader, blåser smådjävlar och regnar vatten. Men även om vädret inte är någon höjdare så var det en solstråle i receptionen, Alexandra. När jag kom stod hon i telefon med en av de där kunderna som man måste förklara allting minst två gånger för, jag hörde att kunden inte riktigt förstod men Alexandra var klockren. Om hon vill flytta söderut kan jag fixa jobb åt en henne på en mack i Köping. Resan upp var inget speciellt men jag hörde på radion att en flytande kran hade kört in i Essingeleden i Stockholm, enligt skepparen berodde det på en missbedömning. Ja vad skulle det annars vara? På pin kiv, eller? Hörde också att några vänsterpartister hade tagit sitt förnuft tillfånga och tänkte hoppa av partiet. Det kanske finns en chans för mänskligheten ändå. Hoppas livet i Köping går sin gilla gång när jag är borta. De ringde från macken och sa att nattpersonalen var sjuk. Så nu står Robin där och jobbar ett 16-timmars pass. Ni som har vägarna förbi kan ju gå in och supporta honom lite. Han blir nog trött framåt natten. Även om han tycks leva sitt liv på natten. Tro mig, jag vet. Vi bor under samma tak. På vägen upp såg jag en kille som stod och sopade ur en släpkärra, då kom jag att tänka på en grej som hände för några år sedan. Det kom en kund och skulle hyra en kärra, han skrev på kontraktet, tog sin kabel och gick ut. Efter någon minut kom han tillbaka och sa att kärran är full i skit.. Jaaaha tänkte jag, det är väl gamla flyttkartonger och sånt. När jag gick ut så var kärran verkligen full i skit. KOSKIT! Dessutom var det hål i taket på kärran efter hornen. Någon hade alltså kört en ko i släpet. Kanske det var GP som tränade inför sitt framtida liv som bonde på Torp?

Nu ska jag förbereda min presentation som jag ska göra imorgon. Jag ska presentera läget inom OKQ8 för mina nordliga kollegor. Kom just på en annan lustig släpvagnshändelse, men den spar jag till senare. Godnatt

Fredag 14 oktober kl. 11,00

Jaha, min första blogg. Vad skriver man? Det ska ju vara som en dagbok… I min värld är en dagbok något man skriver siffror i, bokföring. Eller ska det vara Kära Dagbok? Äsch, jag skriver vad som dyker upp.

Fan, det här var en av de värsta mornar jag genomlidit. Jag var på min årliga service hos Doktor Borgholst häromveckan. I tisdags fick jag ett brev med provsvaren. ”Dan, du har höga blodsockervärden. Boka en tid för nya prover.” Sagt och gjort. Ringer Familjeläkarna hemma i byn och berättar mitt ärende, en jätterar sköterska talar om att jag är välkommen fredag (idag) kl 8,30, i samma andetag säger hon att det ska vara på fastande mage och att jag inte får röka. Lugnt tänker jag, morgonkaffet kan vänta och röker gör jag ju inte. Jag säger till henne att det är ju inget problem eftersom jag inte röker, jag snusar. DÅ händer något skrämmande, den rara sköterskan byter skepnad och blir till ett sadistiskt monster. Hon säger: ”SNUSA FÅR DU INTE HELLER GÖRA!”

Jag vaknade av hustruns väckarklocka 5,30 i morse och var så där snussugen som bara ni som själva snusar kan förstå. Vad ska jag ta mig till? Tre timmar utan snus! Hjälp! Jag provade att stoppa in närmare en halv rulle hushållspapper under läppen… utan resultat. Detta var den värsta morgon jag upplevt. Befrielsen när jag äntligen fick stoppa in en mullbänk var underbar. Nästan som…

För övrigt var värdena bra, blodsockret låg på 4,6.

 

Jag måste också berätta en lustighet som hände på jobbet igår. Tjejerna håll på att köra fram varor från lagret, själv hade jag åkte ett ärende till banken. När jag kom tillbaka fick jag på skallen av Carina som beskyllde mig för att inte ha stängt bakdörren. Vadå? Jo någon hade varit in på lagret och försökt bära ut en massa cigaretter. Då gick jag in och kollade övervakningssystemet och får se hur en skummis gå in på lagret, via lagerdörren som tjejerna lämnat öppen när dem höll på med varorna. Han slår undan övervakningskameran, tror han, men inte mer än att vi ser vad han gör. Han låser försiktigt upp ytterdörren, ställer två kartonger cigaretter utan och smyger ut via butiken som vilken kund som helst. Samtidigt är Morgan, som hjälpt en kund på baksidan, på väg in via lagerdörren och blir förbryllad när det står cigaretter utanför dörren, han tar in dem och frågar Carina varför ciggen står utanför?!  Jag skulle vilja sett synen på skummisen när han kommer runt och ser att ”hans” cigg är borta. Hur som helst fick vi klockrena bilder på både honom och hans kompis som stod på vakt. Hoppas polisen hittar dem.

 

Gårdagen slutade i alla fall bra. Jag fick en underbart god middag hemma hos min moster o morbror. Tack Deddis o Allan.

 

Om en stund ska jag sätta mig i bilen och åka till Åre. Jag fortsätter bloggandet när jag väl är där.

 

Må Gott

Dan