En bra dag

Jag har inte många dagar ledigt, men idag var det en sådan. Jag, Ida, Ccilia och Wilma tog gammel-Jaguaren och for till Eskilstuna veterandagar. Såg fantastiska bilar och motorcyklar, träffade massor av likasinnade människor och hade allmänt trevligt. Vi träffade t.o.m. en lord, Lord Arthur, Wilma kom väldigt bra överens med honom. Wilma är för övrigt en hund att vara stolt över, när vi lämnade Jaguar-klubbens parkering och passerade en Mercedes, satte hon sig och sket. Hon har förstått att det är engelskt som gäller. Sedan for vi tillbaka till Köping och Sång i Himlabacken. Vilken folkfest!!! Vi kom straxt före kl.16, inte trodde jag det fanns så många människor i Köping en söndagseftermiddag...?? En av de första vi träffade var Ulf Svansbo, som var på strålande humör, han berättade att 1000 upptryckta sånghäften var slut redan vi 15-tiden. Fantastiskt!! Det hela var en minst lika kul folkfest som Pre Summer Meet brukar vara. Kul att man kan hjälpa till och bidra till så lyckade evenemang. Hoppas det blir en fortsättning nästa år, jag ställer i alla fall upp igen. Jag är ju väldigt road av fotografering och ska för en gång skull lägga med några bilder i bloggandet. Se o njut.

Ödmjuk... jag?

I en kommentar i mina förra blogg skrev anonym: ego? Ska det komma från dig, som gillar att droppa både den ena och andra informationen om vilka du träffat och vad du varit med om? Ha ha Nä Danne, du må vara största bloggaren, men du måste var lite ödmjuk. Jag är väl ödmjuk... eller försöker i alla fall. Det är inte lätt när man är bäst... öööhh. Men att ha ett stort ego, betyder att man tänker på sig själv, på bekostnad av andra, det gör jag definitivt inte. Om du visste hur mycket jag skänker till olika välgörande ändamål... Vilket jag inte gärna talar om, om det inte gagnar saken i sig. Men att ex. överskottet från den stundande VM tävlingen i Skägg & Mustasch går till välgörenhet är ju ett plus man kan tillgodoräkna sig. Dels för att alla tävlande betalar en anmälningsavgift, dels för att jag som företagare är med och sponsrar evenemanget, inte för reklamens skull, utan för den goda sakens. Överskottet delas lika mellan The Rockinghorse appeal (ett barnsjukhus) och något som kallas Tachback som mest kan liknas vid Mustaschkampen som vi hade i Sverige i våras, de samlar in pengar för forskning kring manlig cancer. Faktum är att i många länder är det avdragsgillt att skänka pengar till välgörenhet, tycker vi borde införa något sådant här också. Skulle säkert betyda mycket för de som behöver, men inte så mycket för statskassan. Tänk om vi kunde behovspröva barnbidraget, många behöver det inte, och istället ta utrymmet som blir till en sån grej. Tror jag starkt på. Just det där med barnbidragen har alltid retat mig, jag är nog en av väldigt få som för 21 år sedan försökte slippa att få det. För det första tycker jag inte om att få saker utan motprestation, för det andra tycker jag inte om att myndigheterna har koll på allt man gör, för det tredje behövde vi inte pengarna. Visst det blev ju ett startkapital för barnen vartefter de växer upp, men fan vad onödigt.

Jag såg just att bloggkollegan C-J Linde uppmärksammat min förra blogg. Killen är på G, men har en totalt osofistikerad syn på njutningsmedlet alkohol. Skärp dig C-J, du vill ju uppenbarligen bli något. Du, och alla andra förresten, är välkomna till Ögir den 20/9. Då går vi igenom Whiskyns ABC.

Mer mustascher...

Jag har ju fått nya kollegor bland blogglänkarna på Magazin24.se, det är ju kul.. Roligast är C-J Linde, som tycks ha lite svårt att förstå att det knappast är konkurrens det är frågan om. Hur skulle det se ut om alla författare skrev samma böcker, eller filmproducenter gjorde samma filmer…. Inte så kul kanske? Men killen tycks ha ett stort självförtroende och ego, vårdar han sen Svenska språket lite bättre kan det nog bli riktigt kul att följa.

Sitter just o lyssnar på Carro kulstötning i VM. Är det inte lite konstigt att det är så tung bevakning av Friidrotts-VM, men inte av VM i Skägg & Mustasch? Jag vet redan nu att det kommer krylla av ABC, NBC, CNN och allt vad de heter under tävlingsdagarna, men inte är det någon SVT, SR, TV4 eller någon annan svensk radio/TV-kanal på plats. Strindberg hade nog rätt… Det är synd om människorna, som inte förstår vidden av ”The moustache movement”.

Oljad...

Oj, vilken mediesnurr det blivit kring årets Mustasch-VM, nu har jag snart varit i varenda P4-kanal i det här landet, igår var det Radio Värmland, idag Radio Blekinge så nu återstår inte så många. Måndag är det vårt eget Radio Västmanland, tisdag är det TV4’s morgonsoffa, onsdag är det Radio Halland, torsdag är det Radio Uppland och lördag är det TV4 igen, fast nu bara per telefon. Dessutom gjorde Expressen en film som de la på internet Jag måste säga att det här med radion förbryllar mig, hur kul är det att ”se” en mustasch i radion? Det måste ändå vara en viss nyhetstorka ute i landet, när man intervjuar en mustasch från Kungör i Radio Blekinge….  Det ska däremot bli kul att vara med i TV4’s morgonsoffa, de är i alla fall så snälla så de betalar för att man ska komma, å andra sidan kan det vara en nackdel att få betalt. Hur det än är, har jag ju min gamla dröm om att bli professionell tyckare, nu har man ju världens chans när man sitter i direktsänd rikstelevision. Eftersom de betalar kanske de vill ställa krav på vad jag ska säga. Tänk att få vräka ur sig vad man tycker och tänker om FR o MS o allihop, skulle tro att det blir ”tillfälligt avbrott”…. Fan vad kul det vore!! Mitt i all denna mediesnurr har jag också blivit förevigad i olja, måste erkänna att jag känner mig hedrad. Det var vännen Jösta Hagelbäck som ringde, du…du..Danne du måste komma och se! Vadå..? Jo Mona, har målat av dig i olja! I olja? För en bensinhandlare kopplar det inte på samma sätt som för en konstnär när man talar om olja… Han var så exalterad så jag åkte hem till dem och mycket riktigt, en oljemålning på duk med mitt nylle, sett genom en konstnärs ögon… Jag var ju bara tvungen att köpa den… Det sägs ju att om man inte finns på Google, så är man ingen. Man jag tycker det är mycket häftigare att vara avbildad i olja….

 

Äntligen!!!.... igen

Nu är det äntligen på gång. Efter att bloggeriapparaten inte funkat på länge har vi bytt adress på den och jag kan själv styra inställningarna, det ska även gå att lägga upp bilder nu, så det ska bli riktigt kul. Hoppas bara att inget annat dyker upp. Under tiden sidan inte gått att uppdatera har det naturligtvis hänt en hel del, tyvärr är mitt minne inte vad det än gång var…. Jag brukar nämligen skriva bloggarna i realtid, då behöver jag ju inte komma ihåg så mycket… Men sedan jag skrev sist finns det några minnesfragment jag skulle vilja dela med mig av, och kommentera.

För det första fick jag en mycket hedrande nominering inför valet av ny President i WBMA, som betyder World Beard and Moustache Association, jag var den man helst ville se som nästa President för de kommande två åren. Mycket hedrande, tänk att vara Världspresident, släng dig i väggen George Bush… Men med tanke på mina planer för verksamheten känns det bättre att stanna kvar i Västra Mälardalen. Idag har det dessutom gått ut en pressrelease angånde tävlingarna så telefonen har gått varm. Hittills har jag gjort mer än tio intervjuer för olika tidningar, TT, SR m.fl. Kul att vara i hetluften, jag är nog en riktig linslus….

Det är inte bara mustaschtävlingar på gång. Härom veckan var jag på en deltävling i Malternas Worldcup. D.v.s. vilken maltwhisky är den bästa? Nästan omöjligt att svara på, eftersom det till stor del beror på vilket humör man är på o.s.v. Men vi testade 27 olika malter och några gick vidare till semifinal. Det går att läsa mer om det på http://www.whiskyspot.com/. Det här gav mig också en idé inför Whisky-säsongen på Ögir. Vid varje tillfälle kommer vi att via handuppräckning utse vilken Whisky som var bäst, som avslutning på säsongen kommer vi sedan att ha en blindprovning där deltagarna ska få betygsätta alla dessa malter för att sedan kora den bästa Whisky i Västra Mälardalen.

Mitt bygge börjar ta form, åtminstone på pappret. Förra onsdagen hade jag ett möte med byggfirman, där gick vi igenom detaljer som materialval o.dyl. Nu ska allting ”bara” samlas ihop och om några veckor hoppas jag vi kommer igång rent fysiskt. Det ska bli fantastiskt kul att sätta tänderna i något helt nytt.

Översättningen på det Australiensiska kedjebrevet har jag kommenterat tidigare, men för några veckor sedan hörde jag en intervju på P4 Västmanland, jag missade vem som intervjuades, men att det var någon med utländsk härkomst var helt klart. Det jag fastnade för var att han på ren Svenska var förbannad på att Sverige och Svenskarna är så undanglidande när det gäller det Svenska, och är rädda för att vara Svenskar med risk att stöta sig med invandrare. Han ville att hans barn skulle lära sig sjunga Du gamla du fria på skolavslutningen. Hur skulle de annars få en känsla för sitt hemland? Sådana synpunkter hade han om mycket, och jag kunde inte låta bli att dra parallellerna med Australien. Vet inte om intervjun finns kvar i arkivet, har inte haft tid att kolla. Men jag borde nog…

Det var ju dessutom spännande kommentarer på bloggen med Australien-tema, bl.a. fick vännen Ron lite på skallen för att USA är ett u-land när det gäller sociala förmåner. Jag har haft förmånen att ha mycket Amerikanska kunder i sommar, de har kommit för att hyra motorcyklar. Allihop har varit jättetrevliga och tillmötesgående, och om nu anklagelserna om amerikaners bristande empati skulle vara det minsta sanna, var inte dessa människor representativa för Amerikaner i stort. Jag tycker själv att jag har, eller i alla fall försöker ha, en hög servicenivå. Men dessa amerikaner verkade ändå ligga ett snäpp längre fram, och då var de ju ändå kunder, och kunde förvänta sig en del.

Att man gör det första gången kan ju vara en speciell upplevelse, och i lördags var det faktiskt första gången för mig, två gånger…..! Det var första gången jag var på Cheapy, behövde en tving att laga en stol med. Eftersom det ligger bredvid mina hyrbilar så… Sedan ringde mina tjejer hemma och ville vi skulle grilla, eftersom jag åkte hoj till jobbet och det känns b att sätta på alla kläder för att åka två minuter till ICA så gick jag istället till Lidl, första gången jag besökt en Lidl i Sverige. Så var man av med den oskulden också…

I helgen var det visfestival på Ögir. Tyvärr missade jag fredagens spelningar p.g.a. jobb, men lördagen var jag på plats. Ååhh vad bra det var! Jättekul spelningar med artister som hade minst lika kul som vi. Massor av publik på sitt allra bästa humör, goda öl och en o annan Whisky slank ner, mycket trevligt. Framåt nattkröken fick jag agera kärleksrådgivare, när en tjej undrade hur vi killar tänker egentligen. Som om jag skulle veta hur andra tänker? Eller är vi alla lika…?

Välgörenhet

Jaaa, undrar om bloggeriet funkar nu? Det har vart mycket strul, ibland kommer man in, å ibland inte. Kors i taket!!! Land Rover-doktorn ringde häromdagen och berättade att patienten är frisk... Tänk, det har bara tagit drygt två månader. Ska hämta hem den imorgon, får se om doktorn hade rätt.

Min vana trogen satt jag och kollade in vad som händer i mustaschvärlden, det är ju snart VM. Döm om min förvåning när jag fick se ett vackert tryne på http://www.tacheback.com/whatis, som är en sida som håller på med insamlingar till välgörenhet, nu blir det kanske svårt för dem att få in kulorna. De vet ju inte om att det var jag som skrämde Rädda Barnen.....

Jag skriver inget mer nu, måste kolla bloggerimaskinen fumkar....

Äntligen...

ÄNTLIGEN!! Som en viss Gert Fylking brukar ropa, nu funkar bloggeriet igen. Det är konstigt, men sidan har stått still i närmare två veckor och ingen har kunnat fixa det för teknikern har haft semester. Det är ganska typiskt Sverige, är det sommar o semester så står allt still. Jag tycker i och för sig att det blivit bättre med åren, förr var det verkligen god natt, men nu är det lite liv o rörelse t.o.m. i en industristad som Köping finns det folk som jobbat hela sommaren. Inte minst jag själv.

Det har varit en hektisk tid medan bloggen legat nere, den personal som inte har semester har varit sjuka eller har inte kunnat jobba av andra anledningar…. Förra veckan var extra körig, jag fick äntligen ett mer modernt bokningssystem till uthyrningen. Datakillen kom och installerade allting, la in alla bilar och prislistor och gav en snabb lektion i hur det funkar, sedan åkte han och berättade att nu är det semester. Kul… till en början, sedan insåg jag att han inte programmerat priserna rätt, alla bilar var inte inlagda och var de inlagda var det i fel klass. Suck…!!!! När jag efter mycket om och men fått ordning på det var det bara att börja lägga in bokningarna som fanns i det gamla systemet. Ingen ska tro att det gick att bara läsa över, nä nä, det var bara att sätta sig och knappa in, ett 100-tal bokningar fram till december i år och en för nästa sommar. Sedan var det alla kunder, i det gamla systemet har vi ca 14000 kundnummer, men jag insåg snart att den uppgiften var för mycket för mig, så kunderna lägger vi in varefter de dyker upp. Allt detta tog mig närmare 3 dagar och när jag åkte hem i lördags var jag riktigt nöjd. Konny tog söndagspasset och när han fick tillbaka en bil som varit ute i 2 dagar debiterade detta fantastiska nya system kunden för en 30-dagarsperiod med prislapp för ett dygn…???!! Igår satte jag mig och gick igenom prislistorna ytterliggare en gång, tog ett par timmar, och sedan verkade det fungera. När jag glad i hågen kom till uthyrningen vid halv sju i morse var skärmen svart… Inget konstigt tänkte jag det är väl skärmsläckaren. Smekte musen lite grann, men ingen reaktion (lät bekant???), tryckte på mellanslagstangenten, men ingen reaktion, slog på enter, men ingen reaktion. Nähä… får väl göra en ”hard reset” då. Höll in strömbrytaren till allt blev tyst, väntade lite och tryckte igen. BIOS´en började bläddra ända till det stod, svart på vitt över skärmen, ”No contact with harddrive”…. God natt!!! Gjorde samma procedur igen men ingen ändring. Nu kom första kunden och ville ha en bil. Jaha…. det var ju spännande. Vilken bil? Han fick något som verkade lämpligt och åkte, medan jag skrev avtal på ett Post-It block. Nu ringde jag min vän datateknikern, som på datateknikers vis hade världens utläggning om alla fel som drabbat min dator. Utan att ha sett den. När vi flyttade ner till Ringvägen hade jag gjort rent maskineriet med en dammsugare, men jag tänkte att man kan ju alltid försöka iegn. Fram med verktygen och skruvade isär burken, plockade ur hårddisken, tog fram tryckluft och fyllde lokalerna med något som mest liknade Lützen-dimma. När dimman lagt sig och jag hittade datorn igen, skruvade jag i hårddisken, satte i alla sladdar och tryckte på strömbrytaren. O se på f..n, nu gick den igen. Samtidigt som datateknikern kom in genom dörren. Nu fick jag veta att man måste byta ut allt mellan eluttaget och skärmen, men tji fick han. Jag beställde en ny utrustning redan förra veckan, eftersom jag visste att de här grejerna var lite gamla. Undrar om han debiterar i alla fall??

Min bil är fortfarande sjuk. Nu är det Land Rover-kirurg #3 som håller på. Men inte ens han har fått rätt delar från LR i England, killen jag talade med var fly förbannad och nu skulle minsann LR få betala för deras bortkastade tid. Undrar vem som betalar för min?

Kom hem!!

Det har varit kul att följa kommentarerna på min förrförra blogg. Det blev ett riktigt dividerande mellan vännen Ron och någon anonym socionom. Inget ont om socionomer men jag får en känsla av många är lite blåögda och tror lite för väl om alla. Jag har visserligen själv en obändig tro på människan, men jag vet flera som jag t.o.m. skulle kunna namnge, som kommit till Sverige för att utnyttja systemet. Som exempel hade vi för några år sedan en kille som praktiserade på macken, hitsänd av Socialförvaltningen i kommunen, han tyckte det var pest att han var tvungen att jobba för bidraget medan vi tyckte det var raka motsatsen. Nu bar det sig inte bättre än att han råkade ut för en vattenskada i lägenheten, som Soc betalade, helt plötsligt fick han väldigt bråttom från jobbet för att rädda undan sina äkta mattor, Hästen sängar och platt-tv apparater, innan Soc fick syn på dem. Stackars socialbidragstagare. En annan kille som var här och praktiserade gillade inte att personalen fick äta på jobbet, mot löneavdrag, men att han skulle betala, droppen kom när han inte fick ta tidningar med lättklädda damer som skulle returneras, han kunde inte förstå att vi får pengarna tillbaka på returen. Istället gav han f..n i alltihop eftersom han inte fick mer än sitt bidrag när han var här. Det var tydligen mer lönsamt att göra något annat. Vad vill jag nog helst inte veta. Så tyvärr, många kommer till Sverige och utnyttjar systemet och har nog ingen större respekt för våra lagar och regler. För visst är väl alla välkomna hit om de respekterar vårt land för vad det är. Egentligen behöver man inte gå längre än till sig själv. Jag respekterar alla som respekterar mig. Men hur mycket Ron och den anonyme socionomen än munhugger så kan jag med den lilla erfarenhet jag har, tillägga att jag känner mig bra mycket säkrare i New York än i en Svensk stad, i New York behöver man knappt inte vända på huvudet för att se en polis, och det känns faktiskt väldigt betryggande. Skulle tro att debatten mellan Ron och anonym kommer att fortsätta, håll koll på kommentarerna.

Följetongen med min bil fortsätter, den har bott hos Land Rover-doktorn sedan den 28 maj! Det tog ett tag innan de fann felet, men efter mycket om och men hade de ringat in det. De beställde delar som naturligtvis var restade… När de väl fick veta att delarna var på gång, tog de in bilen i operationssalen och skruvade ner den till molekyler, det tog ca 6 timmar! När delarna väl kom, var det rätt artikelnummer på kartongen, men inte i förpackningen…. Lustigkurren som kallar sig kundmottagare ringde mig och frågade om vad jag nu åkte i fungerade bra? Jooo…det…gör..den..väl…!? Vad bra! För du får åka i den ett tag till…! Det var dessutom inte bara att delarna var fel, killen som skruvat isär skulle dessutom dra på semester och var tvungen att lägga ut ytterliggare nio timmar på att skruva ihop. För att kunna överlämna till nästa kille så han skulle veta hur allt skulle sitta. Idag ringde han igen och meddelade att nya delar skulle komma nästa vecka, men….. Jaha, vad men? Jo…hade något värdefullt i bilen? Nja, några Rolexklockor och annat. Hurså? Det var alldeles tyst i andra änden, sen kom. Är det sant? Nejdå, bara skämt. Men vadå? Jo, någon har sopat ut en sidoruta och krupit in i bilen, skitat ner och trampat sönder. Jaha, god natt. Jag rabblade upp vad jag visste att jag hade i bilen, men allt tycktes vara kvar. Nu har det alltså ytterliggare att göra och städa och reparera och… Undrar när bilen kommer hem?

 

Vilket huvud?

Igår var det en sån där dag igen. Dagen började i lagom tempo, det flöt på med det mesta…. ända till jag märkte att vi saknade en hyrbil. Jaha, så var det dags igen, tjejen som hyrde ut den hade naturligtvis sjabblat med uppgifterna på kunden så att honom den var inte det lättaste. Efter lite detektivarbete får jag fram att han hade besökt Danderyds Sjukhus och dessutom avvikit därifrån…? Men varken sjukhus eller polis visste något om någon bil. En sökning på Hitta.se gav att det fanns ett fåtal människor i Örebro med samma namn, och en Googling visade att med största sannolikhet var en av dem hans fru och de andra var barnen, det visade sig vara en f.d. fru och hon visste ingenting, men han var absolut inte kriminell. Nåja, vi får väl se. Efter att jag lämnat ett antal meddelanden ringer han upp!!! Berättar att han stått på öronen i Stockholm och hamnat på sjukhus men Mirja skulle köra tillbaka bilen till Köping. Han lät ärligt förvånad när hon inte gjort det. På min fråga om Mirja var någon han hade ett förhållande med, fick jag ett svävande svar, men underförstått så var det nog någon han önskade att han hade…. Han vägrade berätta vad hon hette i efternamn och vad hon hade för telefonnummer. Jag förklarade då att jag var tvungen att efterlysa bilen, och att han troligen skulle få besök av polisen. Sagt o gjort, jag gjorde min anmälan och kunde inte göra mycket mer. Jag lyckades till slut ta mig hem, duktigt trött efter all stress som varit sista tiden, det blev dessutom en kort natt innan eftersom jag var i Avesta på Speedway, riktigt spännande match dessutom, så jag tänkte ta mig en öl och titta på Morden i Midsomer som familjen spelat in åt mig. Man är ju Anglofil. Jag hann inte ens öppna ölen innan polisen i Fjollträsk ringer och talar om att de har hittat bilen på en adress Rinkeby, var annars? Ojdå, men det tar ju ett par timmar innan jag kan vara där, har ni någon som kan stanna tills vi kommer? Nej, det har vi inte tid med, sånt här är ju vardagsmat för oss…. Men, men om bilen hinner försvinna då? Ja då får du göra en ny anmälan……. Gissa om jag var irriterad? Då slog det mig att det finns ju en ganska stor OKQ8 mack i Rinkeby, de borde väl kunna hjälpa en kollega, även om den ägs av OKQ8. Medan vi var på väg ringde jag och någon svarade ALLOOO OK-KOOO8, !!???, eh, jaha… jag förklarade mitt ärende och han i andra änden sa JAK INTE FORSTA, DOO FOR RINGA IGEN…. Men, men hallå!!! Jag ringde om igen, den här gången tryckte jag 2 för att komma till biluthyrningen, där talade de lite bättre Svenska, men han skulle just gå hem och hade ingen lust att hjälpa mig, istället langade han över telefonen till en kollega, han talade nästan svenska, skåning. Jag förklarade mitt ärende och han beklagade att de inte kunde hjälpa mig, för de var bara två på macken. Men har du ingen polare som kan hjälpa till? Han kan väl få en slant för besväret. Nej, inga polare. Bara att gilla läget och köra fortare, så inte bilen hinner försvinna, jag var dessutom så trött så jag borde nog inte ha varit på vägarna, men va fan. När vi kom fram, stod tack o lov bilen kvar, även om den såg ut som om man bott i den, så var den oskadd för övrigt. Vi körde hemåt, stannade för en Hamburgare och var hemma vid elvasnåret. I morse tog jag tag i det hela och kollade av bilen, i mittkonsollen hittade jag en patientplåt, kollade namnet. Nog fan var det samma kvinna som lyckades lura av Maria en bil för ett par månader sedan, nu la jag ihop ett o ett, blev 7?????? Jag ringde upp hyresmannen och berättade vad jag kommit fram till, och nu mjuknade han. Det visade sig att hon på klassiskt vis hade lurat hyresmannen, som var lite handikappad och inte hade det så lätt, en riktig sol o vår historia alltså, även om könsrollerna brukar vara tvärt emot. Hon hade alltså lurat honom att hon tyckte om honom och han hade väl bjudit på både det en o det andra, dessutom hyrt en bil åt henne. Det slutade med en räkning på nästan 12000.- för stackarn. Han hade det inte så fett, men lovade att försöka betala lite då o då. Om man som karl ska dra en sensmoral av det hela, så är det väl att man ska tänka med rätt huvud…

 

Översättning

Det kom önskemål om en översättning av den amerikanska texten jag la ut tidigare. Nedanstående har jag fått av vännen Ron i Kalifornien. Kanske det blir mer kommentarer nu... För tänk om vi bytte ut Australien mot Sverige och Howard mot Reinfeldt och….

Muslimer som vill leva under islamsk Sharia lag blev på onsdagen tillsagda att lämna Australien. Regeringen riktade sig till Islamska radikaler i ett försök att få stopp på potentiella terrorattacker. Dagen efter förkunnade sig en grupp vanliga muslimska ledare sin trohet till Australien och Drottningen i ett speciellt möte med premiärminister John Howard. Han och hans ministrar gjorde helt klart att man skulle slå till mot extreminister. Finansminister Peter Costello som ses som en arvtagare till Howard nämnde att en del radikala präster kunde få order om att lämna landet om de inte accepterade att Australien var en enad stat, och att lagarna var tillkomna demokratiskt av parlamentet. "Om dessa saker inte tillhör era värderingar, om ni istället vill ha ett land som har Sharia lag, eller en teoretisk stat, då är Australien ingenting för er, sa han i en rikstäckande kanal på tv. "Jag skulle vilja säga till de präster som lär ut att det finns 2 lagar för folket i Australien: Den australiensiska lagen och en annan, Islamsk lag, att detta är en lögn. Om du inte kan hålla med den parlamentariska lagen, fristående tingsrätter, demokrati och istället skulle föredra Sharia lag och har chansen att flytta till ett land som praktiserar detta. Kanske det då skulle vara bättre att göra detta, sade Costello. På frågan om han menade att radikala präster skulle kunna bli tvingade att lämna landet så sade han att "de som har dubbelt medborgarskap kunde möjligtvis bli tillsagda att flytta till sitt andra land. Utbildningsminister Brendan Nelson sade senare att muslimer som inte ville acceptera lokala värderingar kunde lika gärna sticka iväg. Enkelt förklarat, personer som inte ville bli Australiensare och inte ville leva efter Australienska värderingar eller förstå dem. Nej, då kan de lika gärna sticka iväg, sade han. Dessutom gjorde Howard en del Australiska muslimer förbannade på onsdagen när han sade att han var för att säkerhetspolisen höll ett noggrant öga på nationens moskéer. Citat: "IMMIGRANTER, INTE AUSTRALIENSARE, MÅSTE ANPASSA SIG. ACCEPTERA DETTA ELLER INTE. JAG ÄR TRÖTT PÅ ATT DEN HÄR NATIONEN ÄR OROLIGA OM VI VÄCKER ANSTÖT PÅ NÅGON PERSON ELLER DERAS KULTUR. Vi har erfarit en svallvåg av patriotism av majoriteten här i Australien sedan terrorattacken på Bali".

Men, dammet från attacken hade knappt lagt sig innan den "politisk korrekta" skaran började klaga på att vår patriotism kunde förolämpa andra. Jag är inte emot immigration, inte heller har jag ett ont öga till de som söker efter ett bättre liv och därmed kommer till Australien. "Men, det är några saker som de som nyligen har kommit till vårt land, och några som är födda här, måste förstå". "Den här iden om att Australien som ett multikulturellt land har endast försvagat vårt lands suveränitet och vårt lands identitet. Som Australiensare, vi har vår egen kultur och vår egen livsstil". Denna kultur har blivit utvecklad i över 2 århundraden av strider, prövningar och segrar av millioner män och kvinnor som  har sökt efter frihet. "VI TALAR I HUVUDSAK ENGELSKA, INTE SPANSKA, LIBANESISKA, ARABISKA, KINESISKA, JAPANSKA, RYSKA, ELLER NÅGOT ANNAT SPRÅK. DÄRFÖR, OM DU VILL BLI EN DEL AV VÅRT SAMHÄLLE, LÄR DIG SPRÅKET!" De flesta Australiensare tror på Gud. Detta är inte något kristet som något högerparti använder som ett politiskt budskap, det är fakta. Bara för att män och kvinnor, på kristna värderingar, grundade detta land, och det finns noggrant dokumenterat. Därför är det absolut lämpligt att det finns på väggarna i vara skolor.

Om Gud förolämpar dig, då föreslår jag att du överväger en annan del av världen som ditt nya hem, för Gud är en del av vår kultur". "Vi accepterar dina trosföreställningar och kommer inte att fråga varför. Allt vi begär är att du accepterar våra, och vill leva i harmoni och fridfull glädje med oss". "Om Söderns Kors förolämpar dig, eller om du inte gillar " en rättvis framåtanda" då skulle du nog noggrant överväga att flytta till en annan del av denna planet. Vi är lyckliga med vår kultur och har ingen önskan om förändring, och vi bryr oss inte om hur ni gjorde var ni kommer ifrån. Men för all del, fortsatt att ha er kultur men tvinga inte på den på andra.

" Detta är VÅRT LAND, VÅR JORD och VÅR LIVSSTIL, och vi tillåter dig att när som helst njuta av detta. När du sedan har slutat klagat, gnytt och gnällt om Vår Flagga, Våra Löften, Våra Kristna värderingar, eller Hur Vi Lever Vårt Liv, då föreslår jag att du tar del av en annan stor Australiensisk frihet. RÄTTEN ATT LÄMNA LANDET. Om du inte är lycklig här, FLYTTA. Vi tvingade inte dig att komma hit, du frågade om du fick komma. Så, acceptera landet som DU accepterade att komma till. "Kanske om vi sprider detta bland oss själva, kanske kan Amerikanska medborgare få lite ryggrad och börja prata och rösta på samma sanningar.

(O)reglerad arbetstid

Jag skrev i min förra blogg att det varit ganska jobbiga dagar. Men det var inget mot vad som skulle komma, i torsdags kom jag till jobbet som vanligt vid 6-tiden på morgonen, Konny kom vid halv nio. Sedan var det hårdkörning hela dagen, på förmiddagen träffade jag banken angående mitt nybygge, medan Konny skötte uthyrningen själv, väl tillbaka var det bara att stressa på. Vid halv elva på kvällen var vi klara, då åkte Konny hem. Vi hade bollat runt ca 35 bilar under dagen som skulle in eller ut, pust….. Min dag var för den skull inte slut, för mitt i stressen på dagen hade nattpersonalen ringt sig sjuk, och ingen av extringarna hade tid eller… att ställa upp, så det var bara att hugga in på ett nattpass i kassan. När jag äntligen fick avlösning hade jag varit igång och jobbat 25 timmar…. Men inte fick jag åka hem för det heller, då skulle jag fixa en veckas fakturering, skicka betalningar, göra skattedeklarationen, göra löner och hyra ut några bilar. Vid halv fyra på midsommarafton, efter 33 timmars arbete, var jag äntligen hemma. Fru och döttrar var hos svärföräldrarna och sonen var i Stockholm och roade sig, jag lagade till lite mat till mig och hunden, tog en öl och satte mig i tv-soffan, tänkte slappna av med att se en film och komma ner i varv. Jag tror det tog max 5 minuter, så sov jag. Vaknade till efter några timmar och vinglade in i sängen, var upp på toa en gång i natt, annars sov jag ända till kl.7 i morse, det var välbehövligt. Måste säga att Konny är en riktig klippa, han går inte hem förrän jobbet är klart, heder åt såna människor. Inatt blir det inte mycket sova heller, kl.4 ska jag hämta dottern med kamrater och skjutsa dem till Arlanda för en veckas semester i Grekland, när jag väl kommer tillbaka finns det massor med jobb som väntar. Tänk vad skönt att vara företagare, man får komma först till jobbet, och gå hem sist, och man gör det frivilligt. Undrar om någon hjärnskrynklare gjort en avhandling på hur hjärnan fungerar hos en företagare, den kan inte vara normal….

Jag undrade också i min förra blogg om jag skulle översätta den Amerikanska texten i min förrförra blogg, någon kommenterade den med att det borde jag. Tyvärr har inte tiden räckt till, men om någon känner för att hjälpa till är ni välkomna att skicka den till mig så lägger jag ut den på bloggen.

Jag har fått en del kommentarer om min nya satsning på tvätt för hundar, bara positiva sådana, och det verkar ju onekligen finnas ett behov av att enkelt kunna tvätta större vovvar. Hoppas vi kan komma igång snart.

Nu är det jobbigt

Jag har legat lite lågt med bloggandet efter min förra blogg, som jag trodde skulle dra till sig massor av kommentarer. Totalt sett har det bara kommit sju stycken varav sex håller med det som citerades och den sjunde hade en en mer politiskt korrekt uppfattning. Däremot har jag träffat en hel del bloggläsare IRL, och de har samtliga tyckt att det är en sund inställning att ta seden dit man kommer. Någon liknade det med att hemma kan man ju både fjärta och rapa vid middagsbordet, men det passar sig nog inte vid en Nobelmiddag.... Det är ju visserligen bara en bråkdel och knappt det, av alla människor som hört av sig, men nästan alla håller ju med i citatet. Så varför är våra politiker så undanfallande...? Fortsätt gärna kommentera, det är jättekul med synpunkter. Ska jag översätta texten till Svenska?

Har också fått en hel del kommentarer kring det som stod i Bärgslagsbladet idag. Det är ju kul att så många supportar mina nya idéer även om tidningen inte skrev det jag berättade, själv reagerade jag mest på att artikelförfattaren inte kan stava till Whisky... Nu vet jag vem som ska få en speciell inbjudan till en provning. Välkommen Ulf...! Men jodå, macken är till salu och nybýgget är på G, hoppas bara att jag kan fasa ihop försäljningen med inflyttningen. Det har varit lite rörigt senaste dagarna eftersom vi redan flyttat uthyrningen till området, alla kunder vet inte om det ännu, och själva har vi ännu inte fått in rutinerna i ryggmärgen, inte blir det bättre av att två i personalen har semester och en är sjuk. Sedan i torsdags förra veckan har jag jobbat 85 timmar, då är inte gräsklippning och annat därhemma medräknat, PUST...

Patroitism, eller vad...?

Igår fick jag ett mail från en vän i staterna. Där är man ju något mer patriotiska än vi är i Sverige, och tydligen är man lika patriotisk i Australien också. Om jag förstod det hela rätt, är det en riktig händelse från Australien som är citerad. Jag återger texten som jag fick den. Muslims who want to live under Islamic Sharia law were told on Wednesday to get out of Australia, as the government targeted radicals in a bid to head off potential terror attacks. A day after a group of mainstream Muslim leaders pledged loyalty to Australia and her Queen at a special meeting with Prime Minister John Howard, he and his Ministers made it clear that extremists would face a crackdown. Treasurer Peter Costello, seen as heir apparent to Howard, hinted that some radical clerics could be asked to leave the country if they did not accept that Australia was a secular state, and its laws were made by parliament. "If those are not your values, if you want a country which has Sharia law or a theocratic state, then Australia is not for you", he said on national television. "I'd be saying to clerics who are teaching that there are two laws governing people in Australia: one the Australian law and another Islamic law that is false. If you can't agree with parliamentary law,  independent courts, democracy, and would prefer Sharia law  and have the  opportunity to go to another country, which practices it,  perhaps, then,  that's a better option", Costello said. Asked whether he meant radical clerics would be forced to leave, he said those with dual citizenship could possibly be asked to move to the other country.  Education Minister Brendan Nelson later told reporters that Muslims who did not want to accept local values should "clear off. Basically people who don’t want to be Australians, and who don't want to live by Australian values and understand them, well then, they can basically clear off", he said. Separately, Howard angered some Australian Muslims on Wednesday by saying he supported spy agencies monitoring the nation's mosques Quote: "IMMIGRANTS, NOT AUSTRALIANS, MUST ADAPT. TAKE IT OR LEAVE IT. I  AM TIRED OF THIS NATION WORRYING ABOUT WHETHER WE ARE OFFENDING SOME INDIVIDUAL OR THEIR CULTURE. Since the terrorist attacks ON Bali, we have experienced a surge in patriotism by the majority of Australians." However, the dust from the attacks had barely settled when the 'politically correct’ crowd began complaining about the possibility that our patriotism was offending others. I am not against immigration, nor do I hold a grudge against anyone who is seeking a better life by coming to Australia." "However, there are a few things that those who have recently come to our country, and apparently some born here, need to understand." "This idea of Australia being a multicultural community has served only to dilute our sovereignty and our national identity. As Australians, we have our own culture, our own society, our own language and our own lifestyle." "This culture has been developed over two centuries of struggles, trials and victories by millions of men  and  women who have sought  freedom"   "WE SPEAK MAINLY  ENGLISH, NOT SPANISH, LEBANESE, ARABIC,  CHINESE,  JAPANESE, RUSSIAN, OR ANY OTHER  LANGUAGE. THEREFORE, IF YOU WISH TO BECOME PART OF OUR SOCIETY, LEARN THE LANGUAGE!"  "Most Australians believe in God. This is not some Christian, right wing, political push, but a fact, because Christian men and women, on Christian principles, founded this nation, and this is clearly documented. It is certainly appropriate to display it on the walls of our schools. If God offends you, then I suggest you consider another part of the world as your new home, because God is part of our culture."  "We will accept your beliefs, and will not question why. All we ask is  that you accept ours, and live in harmony and  peaceful enjoyment with  us." "If the Southern Cross offends you, or you don't like " A Fair Go", then  you should seriously consider a  move to another part of this planet. We are happy with our culture and have no desire to change, and we really don't care how you did things where you came from. By all means, keep your culture, but do not force it on others. "This is OUR COUNTRY, OUR LAND, and OUR LIFESTYLE, and we will allow you every opportunity to enjoy all this. But once you are done complaining,  whining, and griping about Our Flag, Our Pledge, Our Christian  beliefs,  or Our Way of Life, I highly encourage you take advantage of one other  great Australian freedom, 'THE RIGHT TO LEAVE'."  "If you aren’t happy here then LEAVE. We didn't force you to come here. You asked to be here. So accept the country YOU accepted." Maybe if we circulate this amongst ourselves, American citizens will find the backbone to start speaking and voting the same truths!!

Jag tror dessutom att många svenskar skulle skriva under på ovanstående om man översatte det till Svenska. Vad tror ni alla bloggläsare..??? Jag ser fram emot kommentarerna…..

AHA...

Idag kom det mer positiva kommentarer på bloggen. Det var ju kul!!! Det är alltid kul när man lyckas engagera folk, men extra kul när man får lite cred… En av kommentatörerna… Heter det så? Var en gammal flamma jag träffade senast för sådär en 30-35 år sedan… Men faktiskt har jag tänkt på henne varje gång jag kört förbi hennes föräldrahem. Hur har livet varit, Monica? Skriv o berätta.  Som svar på din fråga om Börje så har jag inte sett honom på många år, han hamnade tyvärr lite snett i livet, så våra vägar skildes.

Idag fick jag en riktig aha-upplevelse. På dagens Rotary-möte hade vi Sara Lynn Wiljebrand som föredragshållare. Hon blev ju årets nyföretagare förra året, och det var en ren fröjd att höra henne berätta om sitt företag och sina visioner. Speciellt att se hennes självsäkra framtoning var kul, tänk om fler människor hade den inställningen, då skulle många psykologer och terapeuter gå arbetslösa. Jag önskar henne all lycka till med sitt företag framöver. Fan… jag blev nästan sugen att köpa ett hus av henne…

Kan inte låta bli att kommentera den senaste opinionsmätningen. Tydligen finns det svenskar som börjar ta sitt förnuft till fånga och placerade V utanför riksdagen och dessutom på ett mycket påtagligt sätt visade MS att smekmånaden är över. Det är konstigt att det ska skilja så mycket mellan kommunal politik och politik på riksplanet. Jag var ju länge verksam i Fagersta som har en ren V-majoritet i kommunfullmäktige och måste säga att den kommunen fungerade jättebra, även för en småföretagare, men på riksplanet…. Suck… Undrar hur MS ska möta upp detta? FR och de andra gör ju inte så mycket för att underlätta företagande som de lovade, så det blir en intressant debatt framledes.

 

Ordet är fritt... eller?

Det har varit en stressig vecka, tänk att jag aldrig lär mig att säga nej när man ber mig om tjänster… Nu är det i alla fall söndag morgon och jag hoppas jag får vara lite ledig idag. Sitter och läser tidningarnas nätupplagor, det skrivs om att man borde införa ett tre-terminers system i svenska skolor med fler, men kortare lov. Kanske en god idé, men samtidigt har vi så kort tid av ljus här i norden att det nog behövs ett långt sommarlov… Ska bli intressant att följa debatten.

Under veckan har jag varit på ett antal avslutningar, dock inte mina egna barns, utan som representant för Rotary har jag och några Rotary-kollegor delat ut diplom och en premie till de elever i klasserna 7- 10 som varit goda föredömen och en ”God kamrat”. Själv var jag på Särskolans två avslutningar och på Scheeleskolans. Det har känts verkligt bra att få vara en del i detta som vi hoppas ska rendera i ett vänligare Köping. Alla ni som har några år kvar i skolan. Vi hoppas till nästa år få riktigt svårt att välja ut stipendiaten. För nu kommer ni väl alla vara ”Goda kamrater”, eller….?

Kommentarerna om att jag förbehåller mig rätten att tycka vad jag vill fortsätter att ramla in. Tycker faktiskt att det är kul att det kan engagera så många. Dessutom var det någon som tyckte Magazin skulle ta bort länken till siten, tjaaa.. det är ju upp till dem, men det är över 4500 unika ip-nummer som besöker bloggen via länken varje månad så helt ointressant verkar den ju inte vara. Någon annan tyckte att en blogg ska vara en dagbok om vad som händer. Njaaaa…. Vitsen med bloggar är väl snarare att det ger en möjlighet för vem som helst att tycka vad som helst. De mest besökta bloggarna är ju oftast de som skriver snaskiga saker… Dessutom är händelsen jag refererade till åtskilliga år gammal, så varför hetsa upp sig? Jag har ju aldrig påstått att jag inte uppskattar inre värden, bara att ytan i det här fallet lämnade en del övrigt att önska… Tänk om alla ni som skäller kunde använda den energin till att göra något gott för vår omgivning istället. Häromdagen var det ju dags för en misshandel igen, den här gången med basebollträn, och för någon vecka sedan var det rånförsök, där rånarna knuffade i kull en kompis till mig, på cykel, men tack o lov blev räddad av några bekanta som kom cyklandes längre bak. Det känns som om vi alla bör lägga en del av vår energi på att stävja detta. Det räcker liksom inte att bara ropa på polis, man måste också våga berätta vad man sett och vad man vet.

Kan konstatera att min blogg-kollega Notisören tagit sommarlov. Det var ju synd. Det har varit kul att läsa och se hans betraktelser över Köping.

Så har Köping hamnat på kartan igen, jag ber att få gratulera Dragan till platsen i CSKA Moskva, det är nog en häftig upplevelse att lira i en sån klubb.

Slutsatsen

Så var ytterliggare en arbetsvecka till ända. Kul att så många blev engagerade av min förrförra blogg, att sen somliga mindre vetande inte tycker att en Rolls Royce är det rätta för ett bröllop, det tar jag gladeligen. Kommentatören som skrev det verkade å andra sidan inte vara någon aspirant på Nobelpriset….

Hörde på radion att GP har erkänt arbetsmiljöbrott…och godtagit strafföreläggande. Det var kanske inte helt otippat, men det hade varit kul att se honom i en rättegång….  

Imorgon ska jag hålla en Whiskyprovning igen. Den här gången med ett gäng från Kolsva. Har haft ganska många provningar där, de verkar vara ganska kultiverade, trots rykten som säger annat…

Följetongen med min bil fortsätter, den stackars Land Rovern är sjuk igen. Den här gången är det fjädringen som inte mår bra. Det lyser en varningslampa, samt att det inte går att höja upp bilen som den ska. Trodde det var kompressorn som knasa, men när jag ringde doktorn och frågade, sa han att patienten låg i molekyler på golvet och kirurgen rev sig i huvudet… Stackars min bil….

Hemsk olycka igår, hoppas vägverket får tummen ur och bygger rondeller snart. Man har gjort det i Fagersta och där har trafiken blivit mycket lugnare. Jag har tyvärr sett alldeles för mycket galningar köra förbi utanför macken. De verkar tävla från ena trafikljuset till det andra, men de skiter fullständigt om trafikljus nummer två lyser rött. Höll själv på att bli överkörd för något år sedan, jag skulle köra ut från trafikljusen vid C-porten utanför Getrag, svänga höger och åka hemåt, men av ren reflex tittade jag till åt vänster, då kommer två galningar nedför viadukten och skiter fullständigt i att det är rött, de såg mig troligen inte…. Jag hade i alla fall tur, synd att inte den 23 årige killen hade samma tur. Fan… killen hade ju hela livet fram för sig.

I början av veckan kunde vi läsa om polisvåld under Köpingsfesten, som det framställdes i tidningar och på webben, verkar ju polisen vara allmänt farliga. Min uppfattning om polisen är väl snarare att de är tämligen beräknande och vet vad de gör. Jag läste igenom kommentarerna på Magazin24 och de flesta verkade utgå ifrån att polisen verkligen är de typer de framställdes som… Jag tycker nog att det är lite otäckt att folk inte är mer vidsynta än så. Hur kan man döma en yrkeskår, eller ens en enskild polisman genom att läsa pressens texter. Borde man inte låta rättssystemet ha sin gång, eller åtminstone höra bägge sidor, innan man drar några slutsatser..?

Fulingar

Det var förskräckligt vilket liv det blev om min blogg igår. Hur det än är så sitter alltid skönheten i betraktarens ögon. Jag har aldrig påstått att jag skulle vara särskilt vacker, och jag kan garantera att de flesta av er som skrivit kommentarer, någon gång har kommenterat en annan persons utseende. Om jag tycker någon är ful eller snygg, är helt upp till mitt ideal. Det är inget konstigare än att jag tycker om Surströmming, medan andra rycker det smakar skit. Det ligger alltså helt i den personens ideal. Ruggugglan i baksätet var trevlig på alla sätt o vis, men såg ut som ... Som svar på Lindas inlägg kan jag säga att jag inte gjort narr av någon, det är väl ingen som vet vem som åsyftas, eller om historien överhuvudtaget är sann.... Jag förstår faktiskt inte varför jag inte skulle kunna skriva detta. Jag kan garantera alla som är oroliga, att det brudparet fick precis samma goda service som alla andra. Jag ser dagligen hur folk gör skillnad på folk och folk. Men det kan jag lova att jag inte gör, skulle inte falla mig in att döma en människa innan jag vet vem de är. Därmed inte sagt att man inte kan vara ful eller vacker. Det är ju ganska underordnat, åtminstone i min värld. Någon tyckte att jag med judiskt påbrå skulle vara mer tolerant än andra. Varför det? Jag är ju jag, det har väl inte med religion att göra? Att ha Den inställningen är väl snarare en inskränkthet där man tycker att folk borde vara på ett visst sätt. En gång för alla, jag tycker om och respekterar alla människor som förtjänar det oavsett hudfärg eller religion eller något annat. Men jag förbehåller mig rätten att tycka att någon eller något är fult eller vackert. Likväl som jag förbehåller mig rätten att inte respektera de människor som gör mig eller andra illa.

Gårdagens whiskyprovning var mycket trevlig, tack Staffan och Tage. Efter att vi provat och diskuterat fyra sorter blev det andra diskussioner bl.a. politik. Det visade sig att PM hade vissa böjelser åt sossehållet.. hmmm. Dessutom såg han inget konstigt i att LD hade ljugit om sina förehavandet vid tsunamikatastrofen. Det var en ganska intressant diskussion, jag hävdar bestämt att en kille i hans ställning inte ska sitta i Konstitutionsutskottet och ljuga medan PM tyckte att det var en bagatell i sammanhanget eftersom det knappast hade någon betydelse för katastrofen som sådan… Må så vara, men det är fult att ljuga, det har jag i alla fall försökt lära mina  barn.

Så där ja, då var dagens uppdrag slutfört. Idag var det ett riktigt klassikt vackert brudpar. Lycka till, Karin och Johan. Vigseln var i Axbergs kyrka utanför Örebro, medan jag står och vaktar bilen ser jag bland alla gäster Marika Lagertkrantz! Hon hade varit där och spelat och sjungit, när hon skulle gå gick hon förbi mig och kommenterade mig med, OJ, vilken mustasch! Eller vad det kallas… Ööhh? Nåja, efter att ha fått brudparet i bilen åkte vi en vända för att sedan återvända till kyrkan och fotografering, det slutade med att jag fick putsa brudgummens skor och hjälpa honom sätta flugan på plats, bruden hade bättre koll och behövde ingen skoputs, inte hade hon fluga till klänningen heller… Sedan bar det av till Ånnaboda och kvällens fest. Det hela kunde inte ha slutat på bättre sätt. Jag fick en kram av bruden….

 

Pingst=Bröllopstider

Så var det fredag igen…. Skönt! Visserligen ska jag jobba en stund i morgon men det är kuljobb, jag ska skjutsa ett brudpar från kyrkan och till festen.  Sånt är alltid skoj. Glada, förväntansfulla, nervösa o.s.v. människor som dessutom är på festhumör, för att inte tala om hur vackra de brukar vara. Men ibland kan det slå fel. För några år sedan körde jag ett par från deras hem, till en hembygdsgård någonstans i Tjottahejti, jag blev först lite fundersam när jag skulle hämta upp på Mälartorget, som väl inte brukar bebos av de som åker Rolls Royce. Hur som helst kommer det ett par i yngre medelålder där bruden i fråga var klädd i någon slags hembygdsdräkt och brudgummen i en för stor, troligen ärvd, kostym. Bruden var dessutom lättare att hoppa över, än gå runt….. Nåväl, jag la på stora flinet och släppte in dem i bilen, jag tittade inte så noga på dem annat än på kläderna. När de satt sig tillrätta och jag tagit plats bakom ratten, lagt i driven så tittar jag till i backspegeln. Då får jag se bruden rätt in i ansiktet och det är tur det är engelsk kvalitet i backspegeln, för annars hade den spruckit… Så ful var hon…..

I kväll är jag bjuden på Whiskyprovning. Ska bli kul. Hoppas man får bli riktigt glatt överraskad.

 

När föds den siste....

Träffade en gammal god vän idag, han uppmanade mig att gå hem och blogga… Nu har jag gjort det. Hej, Erik.

När ska det ta slut på dårar..? Aldrig, antagligen. Det är ju ett känt faktum att den sista dåren aldrig blir född…. För ett par veckor sedan hyrde Anna ut en bil till en kille som normalt sett är välkänd och skötsam, efter någon dryg vecka börjar vi sakna bilen och göra lite efterforskningar. Jag fick tag på hans tjej som var övertygad om de inte hade någon hyrbil…? Ytterliggare efterforskningar visade att han minsann inte är så skötsam längre, går på diverse droger o.s.v. Jag anmälde det hela till polisen, och höll tummarna för att de skulle hitta den. Under tiden hyr Maria ut en bil till en tjej som hade ett register hos både polis och kronofogde så om man skrev ut det skulle man kunna tapetsera en större tvåa…Han som körde hade inte ens körkort, men lyckade ändå lura Maria att han hade det… Jaha…. Kul två bilar på villovägar. Bil nummer två kommer ganska snabbt tillrätta för polisen uppmärksammar vilka som åker i den och larmar oss. Stoppar den och får efter mycket om och men nycklarna av föraren, som säger sig ha tappat dem… Anna o Peter åker över till Västerås och hämtar den, full med blodiga kanyler och liknande, men tom på bensin, reservhjul, verktyg, mattor m.m. Nåväl bilen var i alla fall tillbaka. Under tiden kör jag med telefonterror mot killen med bil ett. Äntligen får jag tag på honom… nä jag har tappat bort bilen…. VA?! Eller i alla fall nycklarna, och någon har tagit bilen. Johodu, tror du på jultomten också? Nåja, tipsar polisen om detta, utan någon större reaktion. Efter ytterliggare någon dag ringer han tillbaka och vet plötsligt var bilen finns…. Men inte nycklarna…. Bilen skulle finnas i Bjurhovda Centrum i Västerås. Morgan o Tommy åker över med reservnyckeln och mycket riktigt hittar de bilen. Polisen kommer och lyser av bilen, kollar igenom den och hittar…. Grejer som saknades i den försvunna bil nummer två… Det är uppenbarligen en liten värld… Igår var det dags igen. En kund ringde och ville hyra bil och släp i ett och ett halvt dygn. Hon rabblade upp organisationsnummer, adress o.s.v. som ett rinnande vatten, jag gjorde en kreditkoll och allt såg bra ut. Men när Maria lite senare lämnade ut bilen blev hon lite fundersam, kom till mig och sa att det inte kändes bra. Jag kollade då den som hämtat ut bilen, det visade sig att hennes register säkert skulle räcka till att tapetsera en mindre trea. Hon hade heller ingenting med företaget som hyrde att göra. Så var cirkusen igång igen. De hade inte hunnit mer än 20 minuter iväg när jag ringde och efterlyste bilen. Så min förhoppning var ett det snart skulle lösa sig, men ingenting på hela dagen. I morse däremot så ringde polisen och berättade att de hittat bilen på Malmgatan, var annars, i Köping. Fick med mig sonen och åkte dit. Polisen stod och vaktade när vi kom och berättade att de tyckte det var lika bra att vänta, ut i fall att jag skulle springa på pojkvännen i sammanhanget som tydligen inte skulle vara så kul att ha att göra med. Bilen var tom på soppa och skitig, men annars var det ingen skada skedd. Men vi saknar förstås en nyckel. Som sagt. När föds den sista dåren?

Nu är det över....

Så har man ridit ut stormen för den här gången. Jag menar naturligtvis Pre Summer Meet 2007 med tillhörande cruising. Det var som vanligt en alldeles underbar folkfest som bjöds. Massor med fina hojar och bilar på utställningen, massor av glada Köpingsbor, och kanske också tillresta som flanerade runt och njöt av glansen. Köping Cruisers grillade hamburgare så det stod härliga till och alla var så härligt glada. Prisutdelningen gick som en dans och de rättmätiga vinnare var glada. En liten plump i protokollet var att killen som skulle underhålla från scenvagnen inte dök upp, han hade råkat ut för bilhaveri på vägen så det var bara killen med ljudet som kom. Tur väl det, annars hade vi stått oss slätt. Istället tog allas vår Jösta Hagelbäck ton och sjöng hej vilt, lite grann som Egon Kjerrman, hellre än bra.... Men kul var det, med roliga improvisationer.Efter prisutdelningen väntade själva Cruisingen som invigdes av Köpings "kändiselit", http://www.magazin24.se/?p=main&mode=all&id=8711, sedan bar det av. Själv tog jag tillsammans med son, två döttrar och liten valp och körde ett varv. Kul att fä sticka ut med en riktig bil, tillverkad i det gamla imperiet, bland alla amerikanare, men vi var tack o lov inte själv. Bortsett från min Jaguar var det i alla fall ett par stycken Ford Popular, en Triumph TR7 och en GT6 så vitt jag såg. Kanske ytterliggare någon men bland två tusen bilar är det inte lätt att se alla. Fascinerande att det kan ta 1,5 timme att köra ett varv runt lilla Köping, och kanske än mer fascinerande att nästan varenda meter av vägkanten var kantad av idel glada människor som hade picknick och njöt av kavalkaden. Efter att ha ställt sonen på macken, återbördat döttrar och valp till hemmet så var det dags att slita för brödfödan. Gissa om det är råddigt runt macken? Hur mycket bilar och människor som helst och de allra flesta är glada och vill handla. Men tyvärr, för en del rinner vettet ut samtidigt som spriten rinner in, så mitt jobb var att hålla reda på att alla som gick in tog vägen förbi kassan när de plockat åt sig varor. Jag tror att jag bara misslyckades vid ett tillfälle. En kille plockade med sig ett par fasadflaggor att pryda bilen med, men jag tappade bort honom bland allt folk. Å andra sidan var han lokal så han ska nog få betala. En annan kille somnade, inget ovanligt med det en sån här kväll, men han somnade stående! Med stöttning av tuggummistället vid kassan stod han och sov, och var dessutom omöjlig att väcka. Jag tog honom under armen och skulle försöka leda ut honom, men fötterna var som fastvuxna!!?? Nu fick jag hjälp av en annan kund, som tog honom under den andra armen och med förenade krafter lyckades vi få loss fötterna från golvet, släpade ut honom till en parkbänk där han fick fortsätta sova. Han sov säkert en halvtimme och när jag tittade till igen var han borta. Straxt efter kommer Emma och hämtar mig, berättandes att nu var han inne på macken igen. Den här gången hade han tagit stöd av korvmodulen och stod sovandes vid den. Konstigt karl som har en längtan till att stå o sova, eller var det kanske värmen? Hur som helst gick han att väcka den här gången och följde "snällt" med ut. I år hade vi ingen utmaning, som tidigare år. D.v.s. att ingen behövde handla i bara kalsonger för att få en Wunderbaum. Men vissa traditioner är svårare än andra att bryta så det dök upp några kalsongkillar under kvällen ändå. De var lika glada för det trots att de inte fick någon väldoft. Dessutom var det en tjej från Fagersta som hade laddat för det här och skaffat en jättefin tatuering på ett ställe vi killar inte kan tatuera..... Hon fick en Wunderbaum... Framemot 3-tiden började det lugna ned sig och jag tog fram sopmaskinen och skulle sopa gården, som verkligen såg ut som ett slagfält. Efter att ha sopat drygt hälften, under 1,5 timme, började batterierna i maskinhelvetet ta slut. Så det var bara att ge upp, köra in till laddstationen, och ta fram sopsäck och plockpinne. Efter ytterliggare någon timme hade jag fått bort det värsta och kunde börja fundera på hemresan. Jag visste att Köping Cruisers skulle komma med en städpatrull på morgonen, men man vill ju inte det ska se för skitigt ut. Kollade med Maria lite senare på dagen och enligt henne har det aldrig varit så fint på gården som efter deras städning. Tack ska ni ha! Så var som sagt årets Pre Summer Meet till ända, tack till Köping Cruisers för ett välordnat arrangemang med endast några mindre fadäser som jag kunde upptäcka. Orkar ni ett år till? Det gör i alla fall jag!!

GP igen

Det rör sig i politiken… eller så.. Nu har GP varit på löpsedlarna igen. Den här gången för att han skaffat sig ett civilt jobb med bl.a. moderaterna som uppdragsgivare. Rätt lattjo, att en kille som han går raka vägen till att bli konsult åt, förmodar jag, i första hand näringslivet…. Knappast vad MS och gänget hade hoppats, skulle jag tro. Blir ju svårare med trovärdigheten för dem. Å andra sidan hörde jag att deras traditionella väljare i stor utsträckning hade röstat på SD… Jo som sagt, det är inte lätt med trovärdigheten. Arbetsmarknadsminister SOL hade det också hett om öronen, han är visst med i någon herrklubb, samtidigt som han propagerar för jämställdhet. Vad är det för trams…? Det är väl ingen som bråkar med kvinnor, som är med i kvinnliga nätverk dit vi gubbar inte är välkomna. Själv är jag medlem i Svenska Mustachklubben, inte lätt för en kvinna att bli fullvärdig medlem där inte, i och för sig hindrar vi ingen att försöka….

Nu har man snart gjort en vecka i grottekvarnen sen senaste Skottlandsresan, jag längtar redan tillbaka. Undrar om man ska slå till på den där MC-uthyrningsfirman som är till salu?

Imorgon smäller det! Då är det Pre Summer Meet med tillhörande cruising runt i stan. Hoppas det blir lika lyckat som vanligt. En riktig folkfest i ordets rätta bemärkelse. I år är tyvärr Köping Cruisers ensamma arrangörer, hoppas de mäktar med. Det är ju en ganska stor apparat att hålla koll på. Själv har jag som vanligt bidragit med lite priser och godis till barn och vinnare i de olika klasserna, alltid lika kul att dela ut priserna. En nyhet för i år är att jag ska få en pärm att ha prislistan med motiveringar och allt i. Förra året var lätt kaotiskt när vinden drog iväg med mitt lösbladssystem. Tekniken går framåt…. Baksidan av det hela är om ”svansen” spårar ur, det brukar ta åtskilliga timmar att städa gården, så jag hoppas de är skötsamma i år….. Hoppas att få se många glada bloggläsarleenden som möjligt imorgon. Kl.14 på Hökartorget är det prisutdelning.

Urhurra- Dromflrtblort.....

Det blev inget bloggande igår. Det blev lite sent i säng i stället. Men dagen var trevlig vi åkte på små vägar snett ner mot Fort Augustus och följde sedan Loch Ness upp mot Urquhart Castle, där vi stannade för att titta på det som återstår. Drog en fika och bara njöt av vädret och utsikten över Lochen, tyvärr såg vi inget av Nessie, men nästa gång kanske... Sedan körde vi vidare mot Drumnadrochit där jag passade på att köpa lite presenter till flickorna därhemma. Vidare genom Inverness och så rullade vi tillbaka med Pitlochry och Atholl Palace Hotel, på vägen gjorde vi en avstickare till Tomatin Destillery samt en närliggande pub. Det var en typisk Skotskt landsortspub med lika härliga gäster som Landlords, d.v.s. pubägare. En pint och lite flottiga stripes senare var vi på rull. Moster o morbror var lite trötta efter dagen men jag o kusinen gick ned i puben och fortsatte pintandet. När de vilat kom de ned till oss, satt en stund sedan var middagsdags. Just när vi satt o väntade på maten trodde jag min telefon ringde, men icke sa nicke, det va en livs levande Piper med full Höglandsdress som kom in på hotellet. Anledningen var ett födelsedagsparty som skulle firas på hotellet, mycket trevligt inslag. Roligaste var ändå när servitrisen frågade kusinen om vi ville ta ett fotografi tillsammans med The Piper. Det roliga var nämligen att när man uttalat Piper på Skotska så låter det ungefär som paper på engelska, så hon trodde att frågan var om vi ville vara med i tidningen.... Sedan var det dessutom en bröllopsfest på hotllet så det gick ingen nöd på trevliga människor den kvällen. I morse åkte så nedåt Edinburgh och flyget hem, jag tänkte visa dem Edinburgh Castle och lite annat kring The Royal Mile, men av någon anledning var det avstängt, så det blev bara en skymt av slottet. Själv hade jag som roligaste på vägen ner när de andra försökte uttala namnen på orterna vi varit i. Ska det vara så svårt att uttala Urquhart, Drumnadrochit.... o.s.v.....?

Handikapp

Det kanske är jobbigt ibland, med ett handikapp. Men de senaste dagarna har det bara varit till fördel, i alla fall för oss utan. Som jag skrev igår fick vi ju speciella fördelar på Arlanda, och idag har det fortsatt på samma väg. Vi började med att åka till Edradour destillery, eftersom jag ville visa dem ett destilleri från insidan. Väl där blev vi extra omhändertagna p.g.a att andra går så mycket fortare, så det blev en egen visning, bara för oss inkl. en wee dram. Dessutom fick jag se Signatorys planerade nybyggnad på området. Kanske man skulle ta efter. Bygga för whisky istället för tvätt? Sedan drog vi vidare till Balmoral Castle, jag gissade att min moster skulle gilla att vara på kunglig mark. Självklart var det bara att vifta med handikappkortet, och vips var vi inne på området och fick köra fram ända till slottet. Alltså ett litet tips till er som ska ut på resa, ta med en släkting med ett lagom handikapp...

Welcome

Så var man i Skottland igen. Jag förstår inte de som säger att Skottland är grått o regnigt? Som vanligt var det ett underbart väder. 19 grader och strålande sol. Dagen började inte så bra, det var extrema köer på Arlanda, men tack vare att min moster o morbror är lite taffliga lyckades vi få gå före till både incheckning och säkerhetskontroll, inte så dumt. Jag hann inte med någon frukost, så jag såg fram emot kaffe o en macka. Väl inne på terminalen visade det sig att flyget gick från gate F65, hur långt bort som helst, med två gamlingar som inte är några sprinters och bara 50 minuter till flyget ska gå, började kaffet kännas lika ouppnåeligt som en miljonvinst. Men på väg till gaten passerade vi ett fik, jag fick mitt kaffe o macka. Petade i mig i farten, bara för att upptäcka att flyget var en timme försenat. Hmph..! Till slut var vi framme, fick vår hyrbil och rullade mot norr. Efter en stund började magarna kurra och i Dumfernline hittade vi en sån där härlig inpyrd pub och fick oss en flottig publunch. Nästa stopp blev Glenturret Destillery och The Famous Grouse Experience, jag som vart där förr tog det lugnt men moster o morbror var impade. Vi rullade vidare via underbart vackra vägar till Pitlochry och vårt hotell. Väl på plats tog de äldre sängen i besittning... Medan jag o kusinen gick till puben. Efter några timmar var det dags för middag, morbror Allan beställde Fresh east coast Haddock någonting och vi andra Kalkonbröst någonting. När maten kom började de med fisken, jag visade vem som skulle ha den, men han såg lite frågande ut. När kyparen gått sa han att han inte beställt fisk. Men, sa vi andra, beställde du inte Haddock? Jo... Det är inte lätt med språket alla gånger... Imorgon ska jag visa dem Edradour Destillery och Balmoral castle.

Skottland nästa

Äntligen, dags att åka till Skottland igen. Den här gången med min moster och morbror. Hoppas det ska gå bra, Det kliar liksom i Whiskytarmen eftersom det råkar vara Speyside Whisky Festival denna helg. Undrar hur jag ska göra för att lura med dem dit? Eller ska jag släppa av dem på Balmoral Castle, som de säkert vill se, och ljuga ihop något om att jag måste åka ett ärende, så kan jag smita dit. De tröttnar säkert på att vänta och tar en taxi tillbaka..... Eller...? Nåja, det löser sog säkert.

I måndags var jag och snackade Mustascher och välgörenhet i Rix Morronzoo, det var en kul och annorlunda upplevelse. All MTG-radio satt på samma ställe, i mitten var en stor redaktion med dator på dator på dator o.s.v. Runt alltihop var det olika studios varifrån det sändes på olika kanaler, alla kanaler utom RixFM hade studios i storlek med en större grderob, RixFM's studio var väl i storlek med en större klädkammare. Där satt vi så fyra stycken runt ett bord som var belamrat med elektronik, jag satt mellan Titti och Gert och hade Roger mitt emot, men honom såg jag knappt för alla apparater. En lite speciell arbetsplats får man nog säga. Det var också lite lattjo att deras röster irl inte lät som vi är vana att höra dem på radio, möjligen att Gert Fylking var sig lik. Ni som hörde kanske tyckte att min röst också lät annorlunda. Man kaske samplas på något vis? Jag lämnade i alla fall en fräckis till Gert att dra på fredag, eftersom jag är på "studieresa" kan jag inte höra den, men någon bloggläsare kanske har stora öron och kan tala om ifall han drog den.

I´ve got the look

Vilka härliga dagar det varit, varmt o skönt. Men vad mycket skit det kommer fram i solen. Man ser hur smutsiga alla fönster är, man ser varenda repa i billacken. Det är tur jag är pollenallergiker med igenmurade ögon. Då kan jag njuta av värmen utan att se hur smutsigt och repigt det är….

Det var några riktiga snyggingar med i finalen av 100 Höjdare!, som sändes i måndags. Tänkte närmast på killen i kilt och den sköna dam han hade vid sin sida. Vi fick inte så mycket tid i etern men skymtade förbi då o då. Var kul att se att de inte klippte bort när de gjorde bort sig.

Jag har blivit morfar…. eller något liknande. Anna kom med världens gulligaste hundvalp. En vägkorsning mellan Pudel, Phal'ene och … ja. Han var sååå gullig att man bara smälte.

Har ni hört talas om The mystery bus? Jag fick ett e-mail från en kompis i England. Enligt honom finns det en mystisk buss som stannar vid pubarna på fredagskvällen, just efter att man tagit sin tionde öl och kommer ut från toaletten, har den varit där. Alla mindre vackra människor är som bortblåsta och i stället har en massa snyggingar klivit av och kommit in på puben….  Något för VL att ta efter kanske…

Att vi människor ser olika ut är ju ett faktum, och tur är väl det. Vore tråkigt om alla såg likadana ut. Jag var ju iväg och provfilmade för Cancerfondens reklamfilm om Mustaschkampen mot prostatacancer. Men jag var väl för ful för att visas upp i tv, även om de skyllde på att jag inte kunde ta regi, så det bidde inget. På måndag ska jag istället till Rix FM´s Morgonzoo och hjälpa Gert Fylking och Roger Nordin att odla mustascher, jag har nog ett riktigt radioutseende….

 

 

Inget gott....

Någon skådespelare blir jag nog aldrig. Jag är nog bäst på att vara mig själv, visserligen är det somliga som tycker jag är en karikatyr av en normal människa, men det är i alla fall jag. Varför denna mening? Jo, jag blev ratad från att spela Österrikare i Cancerfondens reklamfilm, mustaschen var ok, men han i andra änden av hårstråna kunde inte ta regi…. Å andra sidan funkar det ganska bra att vara sig själv också, på måndag är det final i årets säsong av 100 Höjdare!, jag vet inte om jag och Anna kom med i den slutgiltiga klippningen, vi får väl se. Men en kul fest var det. Dessutom var allt gratis. Gratis är ju som bekant alltid gott….

Igår var det Whisky på programmet, en provning för ett drygt tjugotal på Kungsörstorp och sedan vidare till Färna Herrgård och en provning för 11 personer. Bägge provningar var mycket trevliga, jag fick både frågor, kommentarer och applåder. Det är kul att göra andra människor glada. Ger någon slags inre tillfredsställelse.

Efter Färna åkte jag till Ögir för att kolla in Torsten Flink. Vilken skön lirare han är på scen. Ser ut som, och beter sig som, ett riktigt ufo utanför scenen. Men vilken närvaro när han väl drar igång. Tyvärr tog tröttheten ut sin rätt efter en dags trädgårdsarbete och Whiskyprovningar så jag åkte hem innan det var slut. Hoppas för de som var kvar att det fortsatte i samma sköna tempo resten av kvällen. Så vitt jag förstod var det knappt det blev någon spelning, jag träffade LH som berättade att när han var på väg till Ögir sprang de på Torsten som svävade runt i stan utan att riktigt veta var han var, så de fick hjälpa honom tillbaka….

Häromdagen bloggade jag om hur skönt det är med alla poliser vi har i stan numera. Det är det väl visserligen fortfarande men det ställer ju till det för oss som bara är lite vardagskriminella…. Nu kan man inte ställa bilen där det finns plats längre… Nu kan man inte kör igenom Kungs Barkarö eller Majaskeka på rull, nä nu måste man bromsa ner till rätt hastighet…. Kostar tydligen 1500.- spänn annars har jag hört…. Inget gott som inte….Herrf

 

Matchning

Igår var det debatt på TV4. MS vs JÅ. Jag trodde en proffspolitiker som MS skulle vara som en ångvält på en gröngöling som JÅ, men ack vad fel jag hade. Att JÅ i sin första stora debatt i tv var lite nervös av sig kan man väl förstå, men att MS skulle ge ett lika nervigt intryck, det trodde jag inte… Bägge framstod som nervösa varianter på katter kring het gröt. Den enda som dessutom lyckades få in en poäng på den andre var JÅ, inledningsvis fick de nämligen berätta vad de tyckte om den andre. MS började med att spy galla över SD i allmänhet och deras partisekreterare i synnerhet, medan JÅ var aningen mer nyanserad och i detta fall mycket lugnare när han beskrev vad han inte tyckte om hos SAP, men också vad han tyckte om hos dem, speciellt det de gjorde i startskedet. Vidare försökte MS mest bara racka ner på SD istället för att framhålla sitt eget partis fördelar. Medan JÅ försökte försvara sin inställning till saker o ting. Mest förvånande var ändå att de saker JÅ tog upp och ville ändra på var de vardagliga saker som man träffar på i dagliga livet, i det fallet var han duktigt mycket mer verklighetsnära än MS, som mest svävade iväg i det vanliga politikertugget utan verklighetsförankring. Skulle tro att SD var de som ”vann” debatten i vanligt folks ögon….. Vad månde bliva…?

I onsdags fick jag äntligen tillbaka min bil. Numera friskskriven och går som aldrig förr. Skönt. Men ingen lycka varar ju för evigt, nu har blåtandsanslutningen till telefonen gett upp, det fungerar ihop med sonens Nokia men inte med min SonyEricsson, jag fattar ingenting??

I onsdags var jag dessutom på en s.k. typecasting, eller rättare sagt min mustasch var där. Men resten av mig sitter ju liksom fast i andra änden så hela jag fick åka och typecasta. Det var dessutom inte bara mustaschen som skulle visas upp, utan andra änden var tvungen att visa sina skådespelartalanger och agera. Det gick väl så där, är inte riktigt typen som tar regi av andra. Vill hellre själv regissera och gärna peka med hela handen. Fortsättning följer…

 

Filmtajm

Nu börjar det röra på sig i politikerkretsar i Köping, det var ju kul. Nationaldemokraterna vill demonstrera på 1 maj. Kan väl inte påstå att jag med mitt judiska påbrå är någon större anhängare av ND. Däremot är jag en stor anhängare av demokrati. Jag tycker det i allra högsta grad är demokratiskt att vem som helst får tycka vad de vill. Självklart kan inte alla tycka lika, även om det verkar vara vissa som skulle önska det. Sossarna är bekymrade för att det är ”deras” dag och att ND kallar sig ett arbetarparti. Det beror väl på vad man lägger för värdering i ordet arbetarparti. De kan vara ett parti som består av arbetare…? Eller ett parti som arbetar sig fram…? Eller som alliansen, som säger sig vilja skapa arbete…? Det är väl annars ganska logiskt att vilja demonstrera på en röd dag, när man ändå är ledig. Skulle tro att det kommer mer folk då…

I morgon är det dags igen. Jag ska till Fjollträsk och visa upp mustaschen för ett filmbolag. De ska visst rendera i en reklamfilm för Cancerfonden, där mer eller mindre kända personer under en viss tid ska försöka odla en likadan mustasch i syfte att främja cancerforskningen. Som den vekhjärtade person jag är ställer jag naturligtvis upp på något sådant. Eller är jag en linslus…….?

Poliser, poliser och åter poliser...

Våra nya lokala poliser gör bra ifrån sig. Helt plötsligt ser man poliser och polisbilar stup i kvarten. En kund som var in sa att nu kände hon sig mycket tryggare. Själv tycker jag det är jätteskönt att se dem snurra kring i stan, hoppas det blivit lika bra i hela Västra Mälardalen och inte bara i Köping. Natten till fredag märkte vi verkligen av det. På nattkröken hade vi några elektriker som skulle dra om elen till bensinpumparna. Vid midnatt bröt de strömmen och allt blev svart. Jag hade förvarnat Securitas eftersom jag visste att larmet skulle säga ifrån, men annars tyckte jag inte det var så mycket att göra. Jag parkerade min bil framför butiken med lyset på, så vi skulle se något, dessutom stod elektrikernas vita buss utanför. Robin gjorde så gott han kunde, att serva kunderna genom nattluckan, och jag satt på kontoret och skrev ett mötesprotokoll, tack o lov för batteridrivna datorer. Efter ungefär en kvart hör jag plötsligt en massa röster från butiken och famlar mig ut i mörkret. Där står polisen och ser allmänt bekymrade ut, de trodde det värsta hade hänt när allt var svart och bilar stod mystiskt uppställda. Jag vet inte om någon ringt eller om de själva uppmärksammade det. Men det var gott att se att de ändå kom så snart efter att vi släckt ljuset. Tänk vad fort det skulle gått om det verkligen vart skarpt läge.

Jag läste att GP ska dra sig tillbaka helt och hållet. Det var ju inte en dag för tidigt. Jag har i efterhand tittat igenom tv-programmen om honom. Kan ju inte påstå att han framstår som någon lagledare precis. Kanske man inte ska vara det som Statsminister och partiordförande, men nog tror jag att det är bästa sättet att vara chef. Att coacha andra till rätt beslut och göromål, och vara en i teamet. Jag kanske inte heller lever upp till det, det får andra avgöra, men så borde det vara i alla fall. Jag fick en gång frågan om vilket valspråk jag försöker leva efter. Det var en lätt fråga att svara på. VAR SNÄLL! ALLT BLIR MYCKET LÄTTARE DÅ! Det borde GP också levt efter.

Läste också att det går bra för MS och sossarna i opinionsmätningarna. Undrar varför? Varken hon eller någon annan har ju uttalat sig om sin egen politik, inte på något sätt som gått fram till mig i alla fall. Det enda jag hört är klagomål på Alliansen skattepolitik, samtidigt som man säger att om man vinner valet 2010 kan man inte återinföra sina högre skatter. Som Strindberg sa, det är synd om människorna. Kan någon förklara för mig vad som gör att fler röstar på vänstern nu?? Är folk så tokiga att de hellre vill ha bidrag än jobb? Dessutom umgås ju Ulrica Messing med en kapitalismens företrädare, och Anna Sjödin kramade mig på en fest härförleden. Kanske det gamla skämtet om svenskarna som ett färgglatt folk inte är ett skämt….

Det är stort intresse kring mitt köp av en tomt vid Entré Köping, rätt kul att medierna är intresserade, men varför tjata. Våra lokala medier borde väl veta att när jag gör något får deras reklamavdelningar, f.v.b. till allmänheten, veta det. Kanske man skulle göra en dokusåpa av alltihop??

Vinnare

Det var ju riktigt roligt att läsa kommentarerna på gårdagens blogg. Kommentarer har det kommit förr, men då har folk mestadels skällt på mig, nu var det annat ljud i skällan. Själv tyckte jag det blev lite svårt på slutklämmen så jag gav Maria ledigt från kassan en liten stund så fick hon agera enväldig domare. Nu är det alltså dags att avslöja vem den lycklige vinnaren är……. De nominerade var Ron, som just konverterat till anglofil, Notisören som hade all tid i världen men dålig syn, Margareta som tycker det räcker att vara kvinna (nåja, i vissa fall så…), Pelle Pucko som till och med lyckades rimma på ett kul sätt, Danne Donadoni som onekligen var ärlig, Nicke som försöker höja sin lön, Svanberg som tyckte misshandlade Gustav (om han nu var sista offret) borde få en resa att trösta sig med samt Jo som ville premiera brorsan. Men tyvärr bara en plats fanns det och den vanns av…. riiiiiipppppp (så låter det när man drar snöret ur ett kuvert)…………………………. PELLE PUCKO. GRATTIS!

Vinna o försvinna

Idag kom en av mina leverantörer på besök. Hon såg lite full i fan ut, jag tänkte att hon kanske hade något klipp på gång. Men inte, istället hade jag vunnit en säljtävling. Tävlingen bestod i att sälja massor av cigaretter. Vilket vi alltid gör, så det var ju en promenadvinst. Vinsten bestod av en fotbollsresa till England den 28-30/4, med mat och boende betalt. Matchen är Arsenal – Fulham på Emirates Stadium. Jättekul, att se en match i ett fotbollstokigt land som England är en speciell upplevelse. Men tyvärr, min tid räcker inte, dessutom åker jag till Skottland ett par dagar senare. Så jag tänkte låta någon lycklig bloggläsare få åka istället. Den som lämnar den bästa motiveringen till varför just denne någon ska få resan, får den. Lämna motiveringen bland kommentarerna nedan, men gör det före klockan 12 i morgon den 5/4. För då måste jag lämna in namnet på den som ska resa.

 

Förhinder, försenat, förbannat

Just nu är det fredag 30/3 och jag sitter i England och skriver detta. Jag är här på Engelska mustaschklubbens årsmöte och 60-års jubileum. Det var några exeptionellt stressiga dagar innan jag åkte, men väl på plats infinner sig ett riktigt skönt lugn, speciellt som vi befinner oss på ett hotell i Lewes som byggdes på 1600-talet, och inte har genomgått några större moderniseringar sedan dess. Men självklart har allt inte varit gnisselfritt. Jag åkte hemifrån vid 8-tiden i torsdags, planet gick i tid, och vi landade på Heathrow som vi skulle. Nu började krånglet, efter ett mindre maratonlopp till passkontrollen, Heathrow är stort, skulle jag äntligen få ta mig vidare. Men var är väskorna? Efter sisådär 45 minuer kom de i alla fall. Skönt, nu skulle jag bara hämta hyrbilen och rulla vidare. Via mina kontakter hade jag bokat en bil hos Hertz, efter lite letande hittade jag deras disk, men inte en människa syntes till, bara en skylt som hänvisade deras VIP-kunder till en busshållplats. Lätt förvirrade tittade jag mig omkring och alla diskar såg lika övergivna ut. Kanske någon galopperande sjukdom hade slagit ut alla...? Till slut var det en kvinna som såg min förvirrade uppsyn och kom till undsättning. Hon jobbade på National och kunde fixa en bil istället. OK, samma pris och större bil verkade bra. Efter pappersjobbet hänvisade hon till en busshållplats ett halvt maratonlopp bort. Väl på plats i bussen börjar en resa som tar en 20 minuter, men till slut var vi framme och jag fick min bil. Efter att ha trocklat mig ut från flygplatsen var jag ute på M25 som går runt London, normalt är hastighetsbegränsningen 70 miles/h på motorvägarna men nu var totalt 8 filer mer att likna vid en parkeringsplats, suck. Efter några timmar i krypfart var jag till slut framme. Checkade in och fick mitt rum, tog bagaget och gick upp. Rummet var cirka 7,6 kvm stort höjdskillnaden på golvet var någon decimeter mellan sängen och dörren, en sträcka på 2 meter! Dessutom var dörrposten ca 180 cm vid gångjärnen och 190 cm på andra sidan...! De har en viss karaktär på hotellen i England. Jag tog en snabbdusch och gick ned för en "Pint of bitter" och för att träffa några andra mustascher. Efter en stund blev vi hungriga och gick och åt. På såna här gamla hotell lever fortfarande mycket av gamla traditioner kvar, så vi fick ta med det vi ville dricka från puben... Konstiga traditioner!? Sedan blev det ytterliggare några öl innan det var dags att gå till sängs. När jag släpat mig upp till mitt lilla rum, satt i nyckeln, som ser ut som något till en stupstock från medeltiden, skruvat och vridit och till slut fått upp dörren höll jag på att skita ner mig... Jag hade fått en sambo. Hade väl inte gjort något om det varit en riktig puma eller något annat vackert. Men en liten, grå och allmänt korkad var inte vad jag såg fram emot att spendera natten med. Det var en duva... Hur den tagit sig in genom en minimal springa i fönstret fattar jag inte, men där var den i alla fall. Om jag höll på att skita på mig när jag öppnade dörren var det inget emot vad fågeljäveln gjorde. Den hade bajat ned allt den kunde, tror jag. Jag gick ner till nattportiern och berättade om min sambo, hans min var obetalbar, något mitt emellan Mr Bean och Prins Charles. Efter bara någon minut kom han tillbaka och ursäktade sig tusen gånger, sedan fick jag ett nytt rum och han hjälpte mig flytta. Jag kunde inte låta bli att fundera på hur han så snabbt kunde bli av med duvan. Undrar om det blir duva till frukost på fredagen...? Fredagen startade bättre än torsdagen slutade. En rejäl engelsk frukost med den ena rätten flottigare än den andra och inte en duva så långt jag kunde se... Vid 10.25 skulle jag hämta några vänner från Tyskland på Gatwick Airport utanför London. Vid 9-tiden ringde han och sa att flyget var inställt och de istället skulle flyga till Heathrow via Paris, sedan skulle de ta sig till Lewes med tåg. Jag och några andra åker då till Brighton, bl.a. för att kolla in lokaliteterna där VM i skägg & mustasch ska hållas i september. Det vilar ett tungt ansvar på oss i Svenska landslaget, vi ska nämligen tävla från samma scen som ABBA gjorde när de vann Melodifestivalen med Waterloo. Lokalen rymmer 4500 personer... Häftigt! Släng dig i väggen Forum. Vi tog en promenad i det normalt sett jättemysiga Brighton, men eftersom vädret var typiskt engelskt så... Genomblöta gick vi till en pub för att fylla vätskeförrådet från insidan istället. Då ringer vår tyske vän från Paris och berättar att nästa flyg också är inställt... Grattis... På väg tillbaka slinker vi in på BBC's lokalkontor och frågar om vi kan få vara med i radio? Det gick bra, så Hans och Rod får 5 minuter att berätta om VM-tävlingarna. Nöjda med det åker vi tillbaka till Lewes. Där väntar TV och några tidningar på oss. Självklart ville de ha en vacker Svensk med så nu vet hela England vem jag är. Kul! En dusch och sen var det baren som gällde. Efter några pint var det dags för själva årsmötet som inte bjöd på några överraskningar. Efter detta var det trerätters middag som gällde, mitt i förrätten kommer så våra tyska vänner inramlande det tog "bara" 14 timmar att ta sig dit. Lördagen började med en likadan frukost som fredagen, sen skulle vi kolla in Lewes Castle. Som vanligt när det gäller engelska slott var det en både blodig och spännande historia vi fick höra. Efter slottet skulle vi kolla in ett hus där den enda överlevande av Henrik VIII's fruar hade bott, men jag och några till fastnade på en pub, så vi missade alltihop. Väl tillbaka på hotellet ringde jag hustrun som fyllde år, hon blev jätteglad, eftersom jag avstod från att sjunga... På kvällen var det stort kalas, för att fira sextio-åringen. Det var en 5-rätters middag och diverse tal, sedan blev det återigen puben till långt in på natten. Nu är det söndag och morgonen var lite tung, men en flottig frukost hjälpte upp det hela. Vid lunchtid var vi ett gäng som åkte till Copthorn för att träffa några andra vänner. Jag, Bo och Hans åkte i förväg. Jag hade för mig att förra gången vi var där hade jag slagit in Copthorn centrum i GPS'en och på vägen hade vi passerat Copthorn hotel, där vi skulle ses. Jag gjorde likadant den här gången men av någon anledning missade vi hela hotellet och virrade runt i samhället en stund. Nu sitter jag på Heathrow Airport och fick just veta att mitt flyg är försenat, minst en timme. Undrar om jag ska bli värre än tyskarna...?